In the field of Cinema studies recent and updated studies on Swedish 1930s cinema has been absent. The aim of this thesis is to provide new insights into the period by examining the films starring actor Edvard Persson released between 1930 and 1939. In total the study analyses 17 feature films with Persson in a leading or minor role in how they portray modernity and modernisation. The focus of the research lies on certain aspects of modernity such as machines, borders, class differences, national identity, and the role of women. The goal is to shed new light on Persson’s films in the 1930s and give updated research on a period of Swedish film history that is in need of newer scholarly work.

Uppsatsen beskriver den moderna iranska filmens utveckling med utgångspunkt från några betydande iranska filmer i det iranska samhället. Syftet är att belysa vilka neorealistiska drag som präglar den iranska filmen under olika tidsperioder och vilket inflytande den italienska neorealismen har haft på den iranska filmen från 1960-talet fram till idag. Tre iranska filmer analyseras ur ett neorealistiskt perspektiv samt med utgångspunkt i narrationsteori. Utvecklingen av den digitala tekniken under 2000-talets första decennier lyfts fram som en viktig faktor för unga filmare i dagens Iran liksom betydelsen av iranska filmregissörers internationella framgångar. Resultatet av undersökningen visar att de neorealistiska dragen i iransk film inte är lika framträdande idag som de har varit en gång i tiden. Iransk film har utvecklats i likhet med filmen i övriga världen och har kommit långt från den tid då neorealistisk film spelade en viktig roll i landet.

Following developments in the last decades in the philosophical and theological studies of film, this study investigates film noir from the classic Hollywood era (1940-1959) from this perspective. It presents the key ideas behind the fields of film-philosophy and film-theology. Turning more specifically to film noir, the study addresses themes that come to the fore in these films, focusing especially on the depiction of human existence as characterized by a need for escape, that is at the same time impossible. The set of questions that arises with this starting point is developed through readings of a number of films, most lengthily Laura (directed by Otto Preminger, 1944) and Criss Cross (Robert Siodmak, 1949). It is suggested that film noir in interesting ways problematizes the persistent post-Enlightenment view of the subject as first and foremost rational and autonomous, and further, that film noir can be seen as following the Christian doctrine of original sin in seeing human existence as standing in need of redemption, while holding that it is at best uncertain if such redemption is possible.

The rapid development of generative AI technology challenges traditional ideas of authorship. This thesis investigates the concept of authorship in AI cinema, an emerging approach to filmmaking where advanced AI technology is used in the film production process. The study is focused on the AI film The Frost (Josh Rubin, 2023). It is a short film that stands apart as one of the first films to heavily utilize generative AI to create visuals for the film. Through the critical lens of Walter Benjamin’s theories of authorship, this study examines the effects of the usage of AI technology on the creative process in the film The Frost. The study analyzes how the usage of generative AI affects authorship in cinema. To address the presence of AI in the art creation process, Walter Benjamin’s theories on authorship from his works The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction and The Author as Producer are extended by introducing the concept of “orderer,” a person that prompts the AI system to generate content.

This thesis aims to explore theories in aesthetics and philosophy of criticism,in order to understand why disagreement occur in film evaluations and possible reasons. Subsequently, the relationship between subjective preferences and objective properties in film evaluations will also be explored. In the first section of the thesis, a theoretical foundation will be provided for context. Malick as a director will be introduced, together with theories regarding intention, value, objectivity, and aesthetics. In the second section, three film reviews with different ratings from three film critics will be analyzed, to distill the essence of film evaluations. This thesis will show that there is reason to believe that objective properties exist in film objectsand that there are ways to evaluate these properties. The results will also show that an evaluation has several components, and that it is possible to judge one evaluation to be more or less justified than another, based on the strength of this reasoning and inclusion of the different components.

Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen. / The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.

Den här uppsatsen undersöker hur den kvinnliga och vita blicken samverkar, samt hur de uppenbarar sig hos svenska kvinnliga dokumentärarbetare. Det undersöks genom en analys av dokumentärfilmerna Lekplats Broadway (Ribbsjö& Marklund, 1978), Tala med mig systrar (Wechselmann, 1998) och Kiki (Jordenö, 2016). Utgångspunkten är att se vad som sker när den kvinnliga blicken och den vita blicken möts och hur det påverkar berättandet i filmerna. Uppsatsen undersöker skildringar av kvinnor, barn och HBTQ-personer med olika etniciteter. Det görs utifrån teorierna om den kvinnliga blicken, den vita blicken och intersektionalitet. De här begreppen beskriver hur olika identiteter så som kön och etnicitet påverkar individers upplevelser och perspektiv. Något som även påverkar filmskaparens synsätt. Sammanfattningsvis härleder uppsatsen att det finns en kvinnlig blick i filmerna som samverkar med den svenska blicken på olika sätt. Det framkommer även att det är viktigt att ta hänsyn till filmskaparens bakgrund utifrån andra faktorer än kön.

2D Animation is explored as a tool to visualize hallucinations in the VR (Virtual Reality) documentary film Urban Witches. The hallucinations are based on the memories of the filmmaker Nicia Fernandez who traveled to Mexico to experience a peyote ceremony - which is a collective healing ritual among several native Mexican tribes, in which the hallucinogenic plant peyote is consumed. The film involves several layers of interpretation: the camera, memories, neoshamanism etc. and touches upon subjects such as authenticity and mindfulness. An interpretive animation method is used, so as to avoid any unfounded representations, while an intuitive method is proposed as an alternative at the end. / 2D Animation utforskas som ett verktyg för att representera hallucinationer i den dokumentära VR (Virtual Reality) filmen Urban Witches. Hallucinationerna är baserade på minnen från filmskaparen Nicia Fernandez som reste till Mexiko för att ta del av en peyote ceremoni, vilket är en kollektiv ceremoni för själsligt läkande bland många urinvånare i Mexico, där den hallucinogena drogen peyote tas. Filmen har flera lager av tolkningar: kameran, minnen, neoshamanism m.m. och rör vid ämnen såsom autenticitet och "medveten närvaro” (mindfulness). En tolkande metod för animationen är använd för att försöka undvika felaktiga representationer, medan en mer intuitiv metod är föreslagen mot slutet av arbetet.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema.

Färgens roll i reklamfilmskapande sträcker sig bortom den rena estetiken för att djupt påverka tittarens känslor, uppfattningar och köpbeteenden. Denna uppsats utforskar hur reklamfilmskapare använder sig av färgpsykologi för att engagera och påverka sin målgrupp, med särskild fokus på hur färger kan framkalla känslor som glädje och påverka tittarnas köpbeslut. Genom en kombination av teoretisk forskning och praktiska exempel, inklusive intervjuer med yrkesverksamma inom reklamfilm och analyser av reklamfilmer från välkända varumärken som Coca-Cola och Bolt, diskuterar och analyserar färgens betydelse i reklamfilmskapandet.Uppsatsen lyfter fram hur färgval påverkar betraktarens psykologi, där olika färger kan framkalla känslor och associationer i reklamfilmsammanhang för att etablera en emotionell bindning till ett varumärke eller en produkt. Genom att analysera reklamfilmer från Coca-Cola och Bolt demonstreras hur företagen anpassar sin användning av färger för att spegla varumärkets karaktär och förmedla budskapet till åskådaren. Coca-Cola använder sin kända röda nyans för att väcka känslor av glädje och gemenskap, medan Bolt väljer en enklare färgskala för att kommunicera sitt engagemang i teknik och nyskapande. Dessa exempel visar betydelsen av färgval i reklamfilmskapandet och dess förmåga att påverka tittarens uppfattning och agerande.