Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv. Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning.

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg. Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation. Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier. Barn förväntas acceptera att de blir exponerade, både i förskolan och på sociala medier, eftersom pedagoger upplever att barnen verkar tycka att det är roligt. Detta är dock problematiskt, bland annat ur ett etiskt perspektiv vilket diskuteras i arbetet.

Studiens syfte är att undersöka vilka makttekniker pedagoger använder samt hur barnens motstånd kommer till uttryck vid övergångarna från den fria leken till planerade aktiviteter. I vår studie har vi utgått från våra frågeställningar. Vilka makttekniker använder pedagogerna för att bryta barns lek och samla de inför nästa aktivitet? Vilken typ av motstånd kommer till uttryck i barngruppen gentemot pedagogerna? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ studie på en förskola i ett mindre samhälle. Metoden som vi använde var observation genom filmning. Därefter transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade det efter fyra teman.Grunden för vårt analysarbete är Michel Foucaults teori om makt och styrning. Vi har även kompletterat med studier av Dolk, Nordin-Hultman, Markström och Tullgren som även de har utgångspunkt i Foucaults teorier med i sin forskning. Resultatet av vår studie visar att det finns många olika makttekniker som pedagogerna använder för att styra barnen i önskvärd riktning. Vår studie visar också på hur bjällran som är en disciplineringsteknik styr både barn och pedagoger i verksamheten. Barnen använder sig av olika motståndsstrategier beroende på vilken styrteknik pedagogerna använder och även när barnen gör motstånd tvingas de att inordna sig i verksamhetens rutiner. De slutsatser vi har gjort är att den makt pedagogerna använde sig av för att styra barnen i önskvärd riktning har skett i all välmening.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan. Detta gör att det blir betydelsefullt att studera hur barns vardag och livsvillkor kan se ut i en institution som förskolan. Syftet är att undersöka vad som sker i förskolans hall med utgångspunkt från på- och avklädningssituationer under den verksamhetsförlagda tiden. I studien ingår endast relationen mellan pedagoger och barn, föräldrar är inte inkluderade. Observationerna har dokumenterats med hjälp av en videokamera under tre veckors tid.Utifrån analys av vår empiri såg vi likheter med Foucaults teorier om makt och styrning, vilka vi sedan använde oss av som analysverktyg. För att nå ett gemensamt mål visar resultatet att pedagoger och barn använder sig av olika styrtekniker som rutiner, övervakning, normalisering samt en välmenande makt, där gruppen och individernas ”bästa” är i fokus.Samtalen i hallen handlar om det som pågår här och nu, exempelvis lämplig klädsel och väderlek. Studiens slutsats blir därmed att på- och avklädningsprocessen är underordnad målet som är att gå ut.

Studiens syfte är att undersöka hur makt kan komma till uttryck i förskolan, vilkastyrningstekniker som tillämpas samt hur självreglerande barn skapas. Studien är inteavgränsad till en viss situation eller tid i förskolan utan omfattar olika tidpunkter och tillfällen i den studerade avdelningens vardag.Vi har gjort en kvalitativ studie. Materialet till den har vi samlat in framförallt med hjälp avöppna observationer. Under observationerna har vi även samtalat med barn och pedagoger. Materialet har samlats in på en medelstor förskola i ett mindre samhälle.Till grund för analysen ligger Michel Foucaults (2003) teori om makt och styrning. Somkomplement till denna har vi även haft stor hjälp av Permer och Permer, Tullgren,Markström, Nordin-Hultman och Palla som även de har utgått från Foucaults teorier i sinforskning. Vi har också valt att inkludera begreppen delaktighet och inflytande, som ettkomplement till Foucaults teori. Delaktighet och inflytande är för förskolan ett relevantbegrepp som används flitigt i Läroplanen (Lpfö 98). Detta har vi valt att göra eftersom att vi, när vi analyserade vårt material, började fundera kring en koppling mellan självreglerande barn och barns delaktighet och inflytande i förskolan.Resultatet av vår studie visar hur de många olika makttekniker som vi fått syn på iverksamheten tillsammans med rutiner, tid och rum alla bidrar till att skapa självreglerande barn. Studien visar också hur pedagoger använder olika makttekniker parallellt med varandra. Vi tycker det är viktigt att tydliggöra att även pedagogernas sätt att låta barnen vara delaktiga är en del i skapandet av det självreglerande barnet.

Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats. / Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats.

Studien syftar till att synliggöra pedagogers styrning av barnen under måltiden ur ett maktperspektiv. Vi har utgått från följande frågeställningar i denna studie. Vad är det som styrs under måltiden? Hur styrs barnen under måltiden? För att kunna undersöka dessa frågor vände vi oss till två närbelägna förskolor och frågade om de ville delta i vår studie. Då alla samtyckeslappar var insamlade började vår resa. För att få mer djup i studien använde vi oss av två olika insamlingsmetoder. Metoderna var observation via filmning och pedagogintervjuer. Efter insamlandet av vårt empiriska material transkriberade och tematiserade vi det.Då vi analyserade vår empiri såg vi mycket av Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har tematiserat olika styrningstekniker som vi har tagit fasta på och utgått ifrån när vi analyserat vårt material. Resultatet visar att miljön och pedagogerna styr barnens agerande bort från det felaktiga beteendet mot det önskvärda beteendet. Vi ser en styrning mot en grupphomogenisering och framtida goda samhällsmedborgare

SammanfattningStudiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien.Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material. Som underlag för reflektionssamtalen används Stimulated Recall där, av deltagarna, förbestämda sammanhang filmats.Förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet visar sig göras i relation till egna föreställningar, diskurser, barn, kollegor och förväntningar i samhället formulerade i tanken om det goda och rätta. Självstyrning är framträdande i deltagarnas konstruktion av sina professionella subjekt och ställs återkommande i relation till dominerande diskurser, styrdokument och verksamhetens ledord. Samtidigt som deltagarna konstaterar att de aldrig pratar om makt uttrycker de en medvetenhet om sin positionering i maktrelationer med barn, föräldrar och kollegor och de etiska dilemman det innebär för dem. Pastorala, välmenande makttekniker präglar deltagarnas styrning av barn och verksamhet men öppnar även upp för motstånd. I en strävan efter att lyssna, vilja förstå och tillvarata det som tycks vara viktigt för barnen framträder etiska val i relation till sig själva och andra i förskolepersonalens positionering som professionella. Därmed utmanas strukturer, dominerande diskurser och ojämlika maktrelationer. Nyckelord: förskola, subjektskonstruktion, professionellt subjekt, diskurs, makt, styrningstekniker, motstånd / AbstractThe aim of the study is to widen the understanding of how preschool personnel con-struct their professional subject. Positioning as professionals, their perceptions and in-tentions show different forms of power and resistance. The major questions of the study are: Which perceptions, intentions and forms of power and resistance can be seen in preschool personnel´s conversations about kindergarten and their reflections within their own practice? What significant parts emerge in the preschool personnel´s construction of the professional subject? How do the participants position themselves as professionals in regard to these elements? This study focuses on the participant’s conversations and individual reflections on their own actions in a preschool environment. In addition to Foucault’s theory of power, feminist post structuralism is applied in the pursuit of multiple understandings of both the processes of constructing the subject and as standpoints and considerations regarding the study design and substance. The study´s empirical material consists of conversations from interviews with the participants and their individual reflections. As a basis for reflection, Stimulated Recall is being used with filmed contexts pree-defined by the participants.Expressed in the idea of good and rightness, the preschool personnel´s construction of the professional subject is found to be made in relation to their own perceptions as well as discourses, children, colleagues and expectations from society. Technologies of the self are prominent in the participants construction of their professional subject, re-current placed in relation to dominant discourses, policy documents and mutual state-ments regarding their practice. While the participants note that they never talk about power, they express an awareness of their position in power relations with children, par-ents and colleagues, and the ethical dilemma it puts them in. The participant’s conduct of children and practice is characterized by pastoral, well-intentioned power techniques which also are found to enable a practice of resistance. In their strive for wanting to lis-ten, understand and take charge of what appears to be important to the children, posi-tioning as professionals, ethical choices emerges in relation to themselves and others. This is found to challenge structures, dominant discourses and unequal power relations. Key words: preschool, construction of the subject, professional subject, discourse, pow-er, technologies of power, resistance