<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om det är möjligt att bygga en modell över innerörat med dess basilära membran. Om detta skulle visa sig vara möjligt, är nästa frågeställning hur en sådan modell skulle kunna fungera pedagogiskt och uppfattas av elever.</p><p>Modellen som arbetet lett fram till är konstruerad som en låda, gjord av plexiglas, vilken skall motsvara en utrullad hörselsnäcka. Som membran har en uppsättning gummiband använts. Vidare aktiveras modellen med hjälp av en högtalare som får motsvara örats trumhinna. Det har visat sig att modellens membran beter sig på ett sätt som liknar det basilära membranet i hörselsnäckan. De vibrationer som bildas på modellens membran förflyttar sig, beroende på inkommande frekvens. Detta förlopp sker även på det basilära membranet.</p><p>Modellen har testats på en niondeklass som har fått utföra laborationer med hjälp av modellen. Eleverna har observerats under arbetet och har efter laborationen fått skriva en utvärdering, i form av en laborationsrapport och en enkätundersökning. Observation och utvärdering visar att modellen har ett pedagogiskt värde, men att det krävs förkunskaper inom området för att laborationen med modellen skall bli ett givande medel för inlärning.</p>

No description available.

<p><p>Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någon</p><p>planerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har man</p><p>utevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats och</p><p>observationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska vara</p><p>medforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men i</p><p>olika utsträckning. Den fria leken och styrda aktiviteter tas upp som positiva.</p></p>

No description available.

<p>Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brädspel om kost och hälsa, är ett bra inlärningsmaterial att använda sig av och om kön har någon betydelse vid användandet av spel. Spelet (vid namn, <em>Hälsostigen</em>) som användes i studien är planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och få ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfällen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var från två olika förskolor uppdelade på totalt fyra avdelningar (ålder 4-5 år) samt från en skola. Barnen från de två olika förskoleklasserna var även från två olika städer. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel. Denna studie visade även att placeringen i spelet inte hade någon betydelse för hur mycket barnen lär sig, det viktigaste är att delta i spelet. Vidare visade denna studie att spel är lika bra för pojkar som för flickor, eftersom det inte gick att se någon skillnad mellan könen, varken rent kunskapsmässigt eller vilken som var initiativtagare i spelet. Med stöd från denna studie anser jag att spel är ett bra verktyg att använda sig av för inlärning av olika slags kunskap. Det är ändå viktigt att man kan använda spel i kombination med annan typ av inlärning, så att man når ut med kunskapen till alla barn trots olika inlärningsstilar.</p>

No description available.

<p> </p><p>Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.</p><p> </p>

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.</p><p>Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer.</p><p> </p><p>De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift.</p><p> </p><p>Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet. Slutligen blev det fokus på elevers motivation i arbetet med problemlösande, konkreta, abstrakta eller teoretiska uppgifter.</p><p> </p><p>Jag kan utifrån resultatet av detta arbete se en tendens till ökad motivation till lärande hos eleverna. I studien finner jag att elevernas trivsel med matematik står i nära sammanhang med deras prestation i ämnet. Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig. Dessa skillnader kan till stor del bero på skillnaderna i undervisningsmetoder.</p>