Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier. Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera. Problemlösning ger variation i undervisningen och låter eleverna upptäcka att matematiken finns i vardagen. Läraren kan använda problemen på olika sätt i undervisningen och elevernas olika lösningsförslag kan läraren med fördel lyfta i mindre grupper och även i helklass. På så sätt får eleverna kunskap om användbara strategier och även ta del av andras tankegångar. Att använda problemlösning i undervisningen är ett arbetssätt som inte kräver egenproducerat material men en del planering av läraren. Svårigheten med problemlösning kan vara att läraren inte vet vad eller vilken matematik eleverna kan lära. För elever med läsproblem kan uppgifterna ställa till svårigheter. Problemlösningsarbetet kan med fördel utföras i mindre grupper, då studier visar att elever upplever att de får störst utbyte när de arbetar i grupp. För eleverna möjliggör grupparbetet ett tillfälle till att ta del av olika sätt att lösa problem, eleverna kan hjälpa varandra och eleverna kan i den mindre gruppen samtala och prata matematik. Språket är viktigt både för begreppsbildning och för lösandet av problem. Därför bör uppmärksamhet och systematisk övning riktas mot matematikens kommunikativa del. Problemlösning som arbetssätt kräver engagemang av läraren som också måste ge stöd och uppmuntran till eleverna under både lösningsprocessen och när elevernas lösningar lyfts fram inför andra elever. Det är spännande att följa och ta del av elevernas tankar och idéer kring olika lösningssätt och hur de bearbetar problemen. Om elevernas olika lösningsförslag lyfts i mindre grupper eller helklass, så kan de andra eleverna få olika perspektiv på hur de kan lösa uppgiften. Detta arbetssätt kräver dock att det i klassen är ett bra klimat och att eleverna vågar lyfta sina lösningar inför andra elever, även om de är felaktiga. Problemlösning är en utmanande tankeverksamhet och om eleverna lär sig den problemlösande processen så har de även stor nytta av den i livet utanför skolan. Genom att använda sig av vardagsnära problemuppgifter kan eleverna förhoppningsvis se sambandet mellan matematik och vardagen. Matematik finns runt omkring oss i vår vardag och i det vi gör.

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag. En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen. Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.

Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen. Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga.

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA. Övningen ger också ett exempel på kopplingen mellan genotyp och fenotyp. En första version av övningen testades på 29 elever varav 22 genomförde ett kunskapstest före och efter övningen och 28 deltog i en enkätundersökning om deras inställning till övningen. Dessutom intervjuades tre biologilärare på gymnasienivå. Övningen modifierades utifrån testresultaten, elevernas svar i enkätundersökningen och lärarnas kommentarer. Framförallt var det proteinets koppling till genen och sambandet mellan genens kodon och proteinets aminosyror som behövde förtydligas i övningen. Den slutliga versionen av övningen är inkluderad i denna uppsats.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.

No description available.

This thesis focuses on upper secondary students’ use of resources in their supporting reasons when arguing socioscientific issues (SSIs). The skills of argumentation have been emphasized in science education during the past decades and SSIs are proven a good context for learners to enhance skills of argumentation and achieve the goal of scientific literacy. Research has shown that supporting reasons from various resources are embedded in students’ argumentation on SSIs, and also that multi-perspective involvement in reasoning is important for the quality of argumentation. To explore the reasons used by students in arguing about SSIs in this thesis, the SEE-SEP model was adopted as an analytical framework. The SEE-SEP model covers the six subject areas of sociology/culture, economy, environment/ecology, science, ethics/morality and policy, which are connected to the three aspects of knowledge, value and personal experience. Two studies covering four SSIs (global warming, GMO, nuclear power and consumption) explore how students construct arguments on one SSI topic chosen by them. In paper I, I investigated students’ use of resources in their informal argumentation and to what extent students made use of knowledge. The results showed that students used value to a larger extent (67%) than knowledge (27%). I also found that the distribution of supporting reasons generated by students varied from the different SSIs. In paper II, I explored students’ use of resources in relation to students’ study background (science majors and social-science majors) and gender. The results showed that social-science majors and females generated more numbers of reasons and also showed a larger amount of multi-disciplinary resources in their supporting reasons. From the findings of this thesis, the SEE-SEP model was established as a suitable model used to analyze students’ resources of supporting reasons while arguing about SSIs. Furthermore, the potential for applying the SEE-SEP model in teachers’ SSI-teaching and students’ SSI-learning is suggested. The implications to research and teaching are also discussed.

The aim of this dissertation is to compare German and Swedish textbooks in socialscience focused on how democracy takes form in the text. What kind ofrepresentations appears through texts and illustrations? What is said and how is itsaid? What is emphasized? What is excluded? How does the text present differentconcepts and relate them to democracy? The study also focuses on how knowledgeand learning is described and to whom the text is addressed.This dissertation has a semiotic-didactic perspective based on the dialogicalprinciple that emanates from Bakhtin’s theoretical perspective and Bakhtin’sthoughts of how to analyze texts.The empirical material consists of textbooks in social science, published since 1950.The study is restricted to books written for upper secondary school and books havebeen selected to achieve variation in the descriptions of democracy.The analysis has focused on themes and concepts appearing in the textbooks.Different themes appearing in the text are the basis for the creation of a time-line.Four different periods have been found in each country, but the division of time isslightly different.The dominant themes in German textbooks are “the good and the evil”, “thegood and bad democracy”, “action groups – to be or not to be” and “unity oreminance”. There is more than one theme in Swedish textbooks, but the mostdominant themes are “governing and obedience”, “governing and autonomy”, “theautonomous citizen”, and “governing or empowerment”.There are many representations of democracy in the textbooks and most of therepresentations are vague and full of contradictions. Some of the images evencontradict the official image of democracy. Citizens in German textbooks aredescribed as active, autonomous and responsible, but the only way to influencepoliticians is through participation in elections. Citizens described in Swedishtextbooks are portrayed as passive, ignorant and irresponsible, except when voting.The dominant view of knowledge and learning is reproductive. Knowledge isportrayed as monological and the students are expected to learn some basics facts,without being able to reflect and deliberate on issues. However, texts can be openand create opportunities for students to reflect and take a stance on their own. Anopen and dialogical text is more common in German textbooks than in Swedishtextbooks.