<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen <em>Lpo 94</em>. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.</p>

<p>Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.</p>

<p>I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.</p><p>Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek.</p><p>Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.</p>

<p>År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ”STS”, ”NOS” och ”Out of School” som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse. Resultaten visar också att det kan finnas behov av att belysa vissa aspekter tydligare. En sådan aspekt är kön/genus. En annan är föräldrar och kamraters påverkan. Resultaten diskuteras utifrån vetenskapliga sammanhang som handlar om elevers intressen för naturvetenskap och teknik.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av värden och värderingar i matematikläroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare använts vid analys av värden i matematikläroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillämpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematikläroböcker. De utvalda kapitlen behandlar området algebra. Modellen visade sig vara tillämpbar i en svensk utbildningskontext. Resultatet av innehållsanalysen visar på förekomst av värden och värderingar. Av resultatet framkommer även att vissa värden ges mer utrymme än andra och att en diskrepans finns mellan det erhållna resultatet och de värden som lyfts fram i kursplanen för Matematik A. Avslutningsvis förs en diskussion kring det erhållna resultatet i förhållande till en demokratisk matematikutbildning.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät.</p><p>När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet.</p><p>För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.</p>

<p>The purpose of this project is to describe one teacher's non-traditional approach to teaching Mathematics A in municipal adult education. A case study has been carried out over the course of one semester of teaching, involving classroom observations, formal and informal interviews with the teacher and students, surveys and the collection of teaching materials. Each of the aspects of the teaching approach are described and discussed including “book lessons,” “practical lessons,” examinations and group work. The teacher's and students' comments on the teaching approach are recorded along with my comments. The following two questions are also addressed: What is required of the teacher for the implementation of a non-traditional way of working with Mathematics in adult education? and What is the significance of groups in a non-traditional mathematics environment? The non-traditional teaching approach described in this project was able to be linked to a social-constructivist approach to viewing mathematics teaching and learning. With the help of this project, it can be seen that non-traditional approaches to teaching Mathematics can be implemented in the classroom, even in municipal adult education classrooms.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiämnets syfte på gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna är huruvida de bygger på ämnets färdigheter eller kunskaper. Läroplaner (kursplaner) och läroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De läroplaner för filosofi som är analyserade är från år 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. Läroböckerna som analyserats är Lars-Göran Alms <em>Gula idéer sover lugnt, </em>Martin Levanders <em>Filosofi. Ingen lära utan en aktivitet </em>samt Ulf Perssons <em>Filosofi – frågor och argument. </em>Elevmaterialet bygger på en gruppintervju med fyra elever enligt fokusgruppmetoden. Resultaten visade att läroplanernas bild av ämnet varierade. Tydligt var att ungefär varannan läroplan hade större fokus på kunskaper och varannan betonade färdigheter mer. Även om de olika läroböckerna varierade något stämde de ändå överens med den kursplan (2000) som de skall vara skrivna utifrån. Elevernas uppfattningar var att ämnet tvärt emot deras förväntningar lade större vikt vid kunskap än vid färdigheter, detta trots att de uppgav att de utvecklat vissa färdigheter efter genomgången kurs.</p>

<p>I denna uppsats studeras förekomsten av värden i geometrikapitel i läromedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad på innehållsanalys som använts i en tidigare studie om förekomst av värden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika läroböcker har analyserats. Resultatet visar på en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika värden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade läromedel ger åt olika värden har påvisats.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.</p><p>Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar. Eleverna ska ”känna” och ”göra”. Genom att eleverna får arbeta praktiskt kan det abstrakta ämnet matematik bli mer konkret samtidigt som elevernas förståelse för matematiken ökar. Med ökad förståelse och ett mer varierat arbetssätt ökar även lusten för ämnet. Studier har visat att elevernas lust har minskat då ämnet har blivit allt för abstrakt.</p><p>I den empiriska studien har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning och vilka laborativa material som används. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att laborativ matematik kan vara allt från att eleven använder sin egen kropp för att t.ex. mäta, till färdiga laborativa material med ett färdigt koncept. De yngre eleverna, klass F-3, har ofta fler laborativa inslag än eleverna i klass 4-6, där de laborativa inslagen ofta var kopplade till specifika begrepp inom matematiken.</p><p>Laborativt material kan vara allt från enkelt material som knappar, stenar o.d. vilka kan användas som ”plockmaterial” för de yngre eleverna som stöd i sitt första räknande, till inköpt material med ett färdigt användningskoncept. Alla lärarna i min undersökning använder sig av pengar som laborativt material och framhåller förträffligheten hos dessa. De tre material som jag har beskrivit närmare, Geobrädet, Cuisenaires färgstavar och Logiska block, är det bara någon enstaka lärare som använder. De Logiska blocken användes mer i de lägre klasserna, F-3, till olika sorteringsövningar. De material som lärarna rekommenderade är Pentamino, Snottror och Palinspel. De lärare som har lång erfarenhet har mycket eget tillverkat material medan de mer oerfarna lärarna vill ha ett färdigt material.</p><p>Lärarna som undervisar i de yngre åldrarna, F-3, arbetar strukturerat med laborativa inslag schemalagda under veckan och samtliga anser det viktigt med ett varierat arbetssätt både för ökad förståelse och för att eleverna tycker det är kul. Flera av de intervjuade lärarna anser att det finns tid att planera för de laborativa inslagen och de framhåller att det är så viktigt så det får ta tid. En faktor som påverkade de laborativa momenten, framför allt för de mer oerfarna lärarna, är brist på material på skolorna. Om det funnits mer pengar att inhandla laborativt material för så skulle de laborativa inslagen vara flera.</p>