<p>Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.</p>

<p>Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna. De tillfrågade lärarna fokuserar till stor del på görandet i slöjden, därmed får skissande och utvärdering en mer tillbakadragen plats i undervisningen. Till sist har studien visat att dessa lärare ansett att eleverna har för lite kunskaper för att ett designperspektiv skulle kunna användas för en givande undervisning i tidiga åldrar.</p>

<p>This degree project has studied how a changed preparation affected students' outcome of a laboratory exercise. Through use of cognitive load theory and sociocultural theory a guided writing of summary was designed. Students in secondary school were let to prepare for a laboratory exercise through a traditional teacher led introduction or the guided writing of summary. Data was collected as observations, worksheets, tests and evaluations. Results suggest that the guided writing of summary facilitated a construction of cognitive schema supporting students' method. This made them follow instructions and understand purpose of the laboratory exercise before and during the exercise in a better way than students preparing through a teacher led introduction. Furthermore students' perception of aim of the exercise shifted from theoretical work afterwards to theoretical work before and practical work during the exercise. This shows an improved understanding of links between theory and practice.</p> / <p>Detta examensarbete har studerat hur en förändrad förberedelse påverkade elevers utfall av en laborationsövning. Med stöd av kognitiv belastningsteori och sociokulturell teori designades ett väglett skrivande av sammanfattning. Studenter, i motsvarande grundskolans senare år, fick förbereda sig för en laboration genom en traditionell lärarledd introduktion eller det vägledda skrivandet av sammanfattning. Data samlades in i form av observationer, arbetshäften, tester och utvärderingar. Resultatet tyder på att den vägledda skriftliga sammanfattningen underlättade för en konstruktion av kognitivt schema vilket undelättade elevernas metod. Detta gjorde att de följde instruktioner och förstod mening med laborationen före och under denna på ett bättre sätt än elever som förberedde sig med en lärarledd introduktion. Vidare ändrades elevernas uppfattning om målet med laborationen från teoretiskt arbete efter övningen till teoretiskt arbete före och praktiskt arbete under laborationen. Detta visade på en ökad förståelse av kopplingar mellan teori och praktik.</p>

<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

<p>Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna. Panelen har utifrån 9 olika aspekter bedömt uppgiftens validitet. Betygen har överlag varit mycket bra. Resultatet av vår studie är ett verktyg bestående av 10 uppgifter tänkta att använda som stöd vid formativ bedömning.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys –</p><p>principalkomponentsanalys – har genomförts för att kartlägga fysikundervisningskulturer på</p><p>tidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter och</p><p>skillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att – med hjälp av tidigare</p><p>forsking och litteratur – se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärare</p><p>i och med dessa fysikundervisningskulturer. Vi har utgått från begreppet border-crossing för</p><p>att behandla de kulturövergångar som kan uppstå när elever byter lärare och vilka</p><p>konsekvenser detta får för elever och lärare.</p><p>Undersökningen har funnit, beskrivit och jämfört fyra fysikundervisningskulturer:</p><p>’Praktikerna’, ’Ämnesinriktade’, ’Anpassarna’ och ’Återkopplarna’. Dessa</p><p>fysikundervisningskulturer beror inte på kön, ålder, ämnesbehörighet eller erfarenhet. Det</p><p>finns dock ett samband mellan vilka årskurser lärarna undervisar på men detta samband gäller</p><p>endast ’Anpassarna’ och ’Praktikerna’. Undersökningen har funnit att ’Ämnesinriktade’ och</p><p>’Anpassarna’ har inslag av tidigare beskriven vetenskapskultur. Undersökningen fann att</p><p>’Återkopplarna’ är en blandning av de andra tre funna fysikundervisningskulturerna. Eftersom</p><p>det uppstår kulturövergångar mellan dessa fysikundervisningskulturer skapar detta problem i</p><p>form av att elever och lärare inte känner igen varandras kulturer. Dessa kulturövergångar är</p><p>beskrivna ur både elev- och lärarperspektiv i undersökningen.</p> / <p>This essay surveys physics science education in the light of cultures. A multivariate analysis –</p><p>principal component analysis – has been used to map out the different cultures in middle</p><p>school and high school. The main purpose of this essay is to examine differences and</p><p>similarities between the different physics educational cultures found in the survey. Through</p><p>examining literature and prior research, it is also the purpose to examine what possibilities</p><p>and problems these physics educational cultures might impose on students and teachers.</p><p>Border-crossing has been a central concept in explaining how possible cultural bordercrossings</p><p>might affect the teachers and pupils.</p><p>The survey has found four different kinds of physics educational cultures which are:</p><p>‘Praktikerna’, ‘Ämnesinriktade’, ‘Anpassarna’ and ‘Återkopplarna’. These physics</p><p>educational cultures are not dependent of sex, age, appropriate teacher education or</p><p>experience. However there is a connection between which grades the teacher educates but</p><p>only for the physics educational cultures ‘Anpassarna’ and ‘Praktikerna’. The survey also</p><p>discovered that the physics educational cultures ‘Ämnesinriktade’ and ‘Anpassarna’ has to</p><p>some degree a connection to earlier examined science-cultures. ‘Återkopplarna’ seems to be a</p><p>mixture of the other three described physics educational cultures. Since cultural bordercrossings</p><p>do occur between the described educational cultures, the problems associated with</p><p>border-crossings also exist. The problems which are associated with border-crossings are: that</p><p>pupils and teachers don’t recognize each other’s physics educational cultures. These bordercrossings</p><p>are described in light of both the teachers’ points of view and the pupils’ points of</p><p>view.</p>

<p>Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp </p><p> </p><p>Jacob Axdorph</p><p>Peter Kock</p><p> </p><p>Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?</p><p>En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.</p><p> </p><p> 2009                                                        Antal sidor: 28</p><p> </p><p>Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.</p><p> </p><p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, <em>Matematikverkstad </em>(2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.</p><p> </p><p>För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.</p><p> </p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.</p>

<p>Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer. Dessa faktorer verkar även påverka i vilken grad man anpassar metoden. Undersökningen visar också olika inställningar till samarbete, exempel på gott samarbete, samt att många av informanterna är överens om att barn ofta börjar med skrivandet före läsandet. De som använt metoden pekar främst på positiva resultat för elevernas skrivande och motivation.</p>