<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i år 1 och 2 definierar, använder och introducerar det matematiska språket. Detta bland annat för att förstå vilken roll det matematiska språket spelar för matematikförståelse då det sägs att svenska elevers matematikkunskaper är sämre jämfört med andra länder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lärarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jämfört vår analys med vad forskningen anser om ämnet. Vi har utgått från socialkonstruktivismen och därför är kommunikation av olika slag en röd tråd genom vårt arbete. Med kommunikation menar vi här, kommunikation mellan människor, med läroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial. I vår analys har vi kommit fram till 2 strategier med 4-5 kategorier var. Av detta har vi dragit slutsatsen att lärarna i våra intervjuer är ganska klara över sin definition av det matematiska språket, men att det är svårt att förklara innehållet i det matematiska språket på ett kortfattat sätt. De använde sig alla av kommunikation av olika slag, i sin matematikundervisning, för att få elever att bygga upp sin förståelse av det matematiska språket. Det som tydligast skilde lärarna åt i sin introduktion och användning av det matematiska språket var användningen av ett visst begrepp och orsaken till det, utnyttjandet av medveten kommunikation mellan elever och insikten över kopplingen mellan konkretisering och det matematiska språket. Enligt en ny forskning (Olander, 2010) kan elever lättare tillägna sig vetenskapliga begrepp om de får diskutera begreppen med varandra och bygga upp ett interlanguage, ett så kallat blandspråk, mellan deras vardagliga språk och det vetenskapliga språket. Detta tillsammans med Löwings (2004, 2008) uppfattning om att konkretiseringen måste byggas upp med matematiska begrepp så att man senare kan använda konkretiseringen då matematiken blir alltför abstrakt har gett oss grunden till vårt resultat. Matematik behöver utgå från elevernas erfarenhetsvärld, matematikspråkets innebörd måste diskuteras fram mellan elever och mellan lärare och elever samt att det ska finnas koppling i språket mellan konkretiseringen av matematik till det abstrakta. Vad som vi också kommit fram till är att det formella matematikspråket ska finnas i klassrummet oavsett om man diskuterar, arbetar med lärobok eller konkretiserar.</p></strong></p>

<p>Institution: Halmstad University/School of Teacher Education (LUT)</p><p>Course: C-level paper, 15 credits</p><p>Term: Spring 2010</p><p>Title: Two Sides of the Same Coin - A study of EFL-teachers knowledge regarding the divergences between British and American English; and the challenges which arise from having more than one accepted variety of English in EFL teaching.</p><p>Pages: 41</p><p>Writer: Linda Jensen</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to ascertain if Swedish EFL teachers have sufficient knowledge regarding the differences between BrE and AmE, the two major varieties of English. Furthermore, I aim to examine what challenges are created when two models of English, BrE and AmE, are accepted in upper secondary schools in Sweden.</p><p>Method: A quantitative web-based survey.Material: Questionnaire filled in by 59 EFL teachers in upper secondary schools in Halland, Sweden.</p><p>Main results: Upper secondary EFL teachers in Halland, Sweden do appear to have a basic knowledge of the differences between BrE and AmE and as such a majority placed themselves in the correct category. However, there is a lack of consistency and all the teachers mixed the two varieties to some extent. The challenges that arise from having two accepted varieties in Swedish schools are amongst other things the question of the consistency rule, dealing with the value system associated with British and American English and the question of whether Mid-Atlantic English should be accepted as a third educational standard.</p><p>Keywords: British English, American English, Mid-Atlantic English, divergence, EFL, consistency, challenges, value system.</p>

<p>I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ”Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna?”. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med. Uppsatsen kommer ha sin teoretiska grund i Foucaults maktperspektiv och ett antalidrottspsykologiska perspektiv kring motivation och gruppdynamik. Det har gjorts en deldjupdykningar i ämnet bland tidigare C-uppsatser (Hanna Forsmark 2010, Anna Mårtenssonoch Maarit Nilsson 2005) men vi saknade fokus på de äldre eleverna i grundskolan och valdedärför att lägga vårt fokus på dem. Dessutom ville vi veta hur lärare som undervisar i idrottoch hälsa ser på elever som inte byter om till lektionerna.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar på att omklädningsrummet har en stor betydelse för attinte byta om, snuskiga duschrum, små omklädningsrum med mera är några exempel urempirin. Förutom omklädningsrummet fanns det en generell positiv bild till ämnet, meninnehållet delade informanterna i två läger. Även om eleverna var positiva till ämnet verkadede inte riktigt veta vad de lärde sig och till vilken nytta de var fysisk aktiva, det som framgickvar främst betyget och efter ledsagning kom de fram till mer hälsoinriktade aspekter.</p>

<p>Med naturen och Learning study modellen som inspirationskällor har jag arbetat med tema träd under två veckor på en förskola med barn i åldrarna 3 – 6 år. För att tydligt kunna synliggöra barnets lärande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjälp av intervjuer. Barnen fick även rita teckningar av ett träd både vid förtestet och eftertestet. Detta som ett ytterligare komplement för att kunna se deras kunskapsutveckling. Under dessa två veckor mellan för- och eftertestet deltog barnen i olika aktiviteter på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Genom hela arbetet användes en handdocka i form av en ekorre. Handdockan gjorde att även de barn som var lite reserverade vågade prata och ställa frågor. Vidare användes även olika lekar såsom tillexempel memory och Kims lek. Utifrån den här studien med inspiration från Learning study metoden kan man konstatera att barnens kunskap inom temat träd har utvecklats.</p>

No description available.

<p>Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter elever har i matematik och vad lärarna och eleverna ansåg om matematiksvårigheter. Av olika anledningar väcktes intresset hos mig att undersöka frågan om matematiksvårigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvårigheter. Varför antalet elever som lämnar grundskolan med ett icke godkänt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton åren, i Sverige? Jag vill också se i vilken grad matematiksvårigheter har med elevens etniska bakgrund att göra. För att undersöka det, har jag involverad ett antal elever i Irak i denna studie.</p><p>I denna studie har elever, lärare och pedagoger medverkat för att förklara och utvärdera problemen. För studien har jag använt enkäter, intervjufrågor, öppna intervjuer med ljudinspelningar som kvalitativ metod. Jag gjorde en jämförelse med några skolor i Irak och Sverige när det gäller matematikfärdigheter. För denna jämförelse har jag använt en kunskapstest som bearbetats med kvantitativ metod av testresultaten presenterat i diagramform.</p><p>Resultatet av alla studien visar att för få matematiklektioner tidsbrist, dålig lärarplanering, obehöriga lärare som undervisar matematik huvudproblemen. För den jämförande studien med elever i Irak var det påfallande likartat testresultat mot svenska elever trots olika materiella förutsättningar.</p>

<p>Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.</p>

<p>Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.</p><p><strong><p> </p></strong></p>

No description available.