Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor. Frågorna är beskriva med huvud- och underkategorier och skildrar hur allmänhetens spontana intresse ser ut utifrån nordiska förhållanden. Resultaten visar att allmänheten har stort intresse för naturvetenskap. Biologi dominerar med stora intressen för zoologi och människan. Fysik är den näst populära kategorin där astronomi är den klart dominerande underkategorin. Kemi får minst antal frågor. Resultaten visar stor likhet med internationella studier och diskuteras i relation till dessa samt utifrån implikationer för lärares arbete med att möta elever i skolan.

Intresset för ämnet till denna uppsats väcktes vid undervisning för vuxenstuderande där flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik än vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om denna upptäckt gick att styrka med en undersökning. Genom en enkätundersökning bland 71 elever i årskurs nio undersöktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle förändras i framtiden. Enkätundersökningen genomfördes även bland 43 vuxenstuderanden och där undersöktes hur de kom ihåg att deras attityder till matematik varit under högstadiet samt deras nuvarande attityder till matematik och förändringar där emellan. Resultatet visar att elever i årskurs nio placerar matematik ungefär på mitten på en skala över hur roligt ämne det är, att övervägande del är positiva till lektionernas utformning, att matematik inte är ett så svårt ämne men väldigt viktigt att kunna i vardagen och som allmänbildning och att en majoritet inte tror eller är tveksamma till att deras attityd till matematik kommer att förändras i framtiden. Bland de vuxenstuderande hade många haft en negativ attityd till matematik under högstadiet även om flera gav positiva svar. En majoritet tycker att det nu är roligt att gå till matematiklektionerna, att de får lära sig matematik med den metod som passar dem bäst, att matematik inte är ett så svårt ämne men viktigt både som skolämne och för dem personligen i och med att de behöver betyget och kunskaperna för studier, jobb, i vardagen och för självförtroendet. En klar majoritet tycker att deras attityd till matematik har förändrats sedan högstadiet och nästan alla tycker att den har blivit mer positiv. Olika motiveringar till det är att de är mer mogna nu, att de fått ett mål med studierna, är mer koncentrerade och motiverade samt får studera i egen takt och på egen nivå.

<p>Denna uppsats handlar om en kurs, vid namn Elkompetens A, en grundläggande, men också behörighetsgivande kurs som ingår i Elprogrammets obligatoriska kurser. Den genomförs vid Carlsunds Utbildningscentrum i Motala på elprogrammets första årskurs.</p><p>I detta arbete har jag försökt få svar på, vilken av två olika arbetsupplägg, som gav eleverna mest utbyte i form av kunskaper att bygga vidare på i nästkommande årskurser. Den stora skillnaden i uppläggen, är utgångspunkten för kursen. Efterforskningen är i första hand byggd på intervjuer med elever ur två olika årskullar.</p> / <p>This is an evaluation of two different ways of<strong> </strong>carrying out basic course in electrical installation at upper secondary school at the electrical engineering program. The difference is the point of departure for the course and in what work organisation the different practical parts has been made. The evaluation is grounded on interviews with students<strong> </strong>and their final tests.</p>

<p>Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfällig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker. För det första att valet av digitala eller analoga undervisningsmetoder har liten betydelse för inlärning av grundläggande kunskaper. För det andra ifrågasattes användandet av alltför avancerade digitala kartmedier. Enkätundersökningen visade att väggkartan är det kartmedium som används mest bland respondenterna. Slutsatsen var att resultatet inte gett något svar om vilken metod som är bäst för inlärningen men att enklare digitala applikationer, såsom Google Earth, kan bidra till en förbättrad undervisning om de används på ett ändamålsenligt sätt.</p>

A concern for the Swedish students’ knowledge of mathematics, especially in algebra, is formulated in the PISA –rapport (Skolverket, 2012). From this conclusion, an interest was formed to investigate how practicing teachers in Sweden use manipulatives to support students in developing a better understanding of algebra. An interview-based study is presented in this degree project. This study focus on four Swedish teacher’s perspectives on using manipulatives when working with the equality sign in algebra. The purpose of this study is through interviews highlight these teachers' perceptions of manipulatives and ways of working with the material. The result of this study presents a generally positive view on using manipulatives in teaching mathematics, especially working with the equality sign in algebra. The result also presents how the teachers address the importance of developing an understanding of the equality sign.  The teacher’s answers and perspectives on using manipulatives is also confirmed by research and literature. Finally this study marks the significant role of the teacher when students learn and develop an understanding for mathematics. This degree project is analyzed by following questions: -What experience and skills do teachers have with the use of manipulatives when it comes to working with the concepts of the equal sign in algebra?- In which way does the teachers believe that working with manipulatives facilitates an understanding of the equal sign?- What importance do teachers lay on manipulatives regardingthesignificance of the equal sign?

In this study the guidelines of the League of Nations, UNESCO and the Council of Europe are investigated in relation to Swedish national curricula, teachers’ perceptions of and students’ work in history, from 1927 to 2002. Inspired by John I Goodlad’s notions of curricula and implementation, the formulation of history is studied. The ideological curricula are analyzed via the international guidelines directed to Swedish history teaching. The formal curricula are examined in national guidelines and also how history is formulated in final examinations and inspectors’ reports. The perceived curricula are studied in teachers’ debates and interviews with experienced teachers. The experiential curricula are examined through looking at students’ choices of topics in final exams, 1,680 titles of students’ individual projects in history and an in-depth analysis of 145 individual projects written between 1969 and 2002. The study shows that the means and goals of history education have been formulated in both different and similar ways within and between curricular levels.  On all the curricular levels studied the history subject has become more internationally oriented. After World War II national history landed in the background and the world history, favored by UNESCO, became dominant in Sweden from the 1950s onwards. Despite the fact that the Council of Europe’s Euro-centrism became more prominent in the 1994 syllabus in history, students still preferred world history over European history. International and national guidelines also stressed the value of paying heed to marginalized groups, local cultural heritage and contemporary history.  These orientations were also represented in the teachers’ views of history teaching and in the students’ work in history. The results of the study suggest that the implementation of the international guidelines were more than a top-down process. During the entire period studied, guidelines have been formulated and transacted, but also reinterpreted and in some cases, ignored. Teachers and students seem to have been co-creators in the transformation of history education. History as a subject, according to the study, encompassed an ever expanding geographical area and more and more perspectives. Not least on the student level, the subject was formulated and dealt with in manifold ways, often oriented towards contemporary world history. Students’ history had great similarities with the international notion of history education in the service of mankind. Students expressed a rejection of war, an understanding of minorities and a wish to safeguard the local cultural heritage. Even if there were exceptions, students’ history appears to have been influenced by international understanding during a century filled with conflicts. / History Beyond Borders: The International History Textbook Revision, 1919–2009

According to previous research, students show difficulties in understanding photosynthesis and respiration, and basic ecological concepts like energy flow in ecosystems. There are successful teaching units accomplished in this area and many of them can be described as inquiry-based teaching. One definition of inquiry-based teaching is that it involves everything from finding problems, investigating them, debating with peers and trying to explain and give solutions. Accordingly students need to be confronted with challenging questions and empirical data to reason about and teachers need to implement student-generated inquiry discussion since students often stay silent and do not express their thoughts during science lessons. This thesis will focus on young peoples’ understanding of the functioning of plants, students’ participation during biology lessons, and how biology teaching is accomplished in primary and secondary school. Two school classroom projects focusing on teaching about plants and ecology are described. Four teachers and their 4th, 5th and 6th grade classes plus two science teachers and their three 8th grade classes collaborated. Photosynthesis and respiration were made concrete by using tasks where plants, plant cells, germs, seeds and the gas exchange were used. The aim was to listen to students’ reasoning in both teaching and interview situations. Learning outcome, as described by students’ reasoning in the classrooms and in individual interviews but also by their test results, is especially focused. Student-student and student-teacher interactions have been analysed with an ethnographic approach in the classroom context. The plant tasks encouraged the students’ in primary school to develop scientific reasoning and the interviews confirmed that the students had learned about photosynthesis. The ecology teaching in secondary school showed a substantial understanding confirmed both by students’ oral and written reasoning. Analyses of test results and understanding as presented in interviews did not always correspond. The interviews showed the importance of letting students try to explain concepts and to correct themselves. Primary students’ reasoning and understanding about photosynthesis were in the interviews almost the same as the secondary students’. The secondary students’ questioning during the lectures showed wonderments and interest for ecology from a broader view than in the content presented by the teachers and the textbooks, but the large classes and disruptive students stole too much time from the teachers’ management in the classroom. Students’ knowledge was underestimated and their interest in ecology faded away. / Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Lyckosamma undervisningsprojekt inom det här området kan ofta beskrivas som ”inquiry-based”. Ett sätt att definiera ”inquiry-based” är att det innefattar allt ifrån att hitta problem, undersöka dem, debattera med andra elever och till att försöka förklara och ge lösningar. Utifrån detta visas att elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån. Lärarna behöver också arbeta med att föra in studentdiskussioner eftersom det visat sig att många elever ofta är tysta och inte uttrycker sina tankar och spekulationer under NO-lektionerna. Den här avhandlingen fokuserar på elevernas förståelse av växternas funktion, elevernas deltagande under biologilektionerna och på hur biologiundervisning genomförs i mellan- och högstadiet. Två skolprojekt med fokus på växter och ekologi beskrivs. Fyra klasslärare och deras klasser i årskurs 4, 5 och 6, plus två NO-lärare och deras tre klasser i årskurs 8 samarbetade. Fotosyntes och cellandning konkretiserades med hjälp av växter, växtceller, groddar, frön och några gas-utbytesreaktioner. Syftet var att lyssna på vad eleverna resonerade om, både i undervisningssituationer och vid intervju. Elevernas förståelse utifrån deras resonerande men också utifrån deras testresultat fokuserades. Elev-elev- och elev-lärarinteraktioner analyserades med hjälp av en etnografisk ansats i klassrums-kontexten. Uppgifterna med konkret växtmaterial uppmuntrade mellanstadieeleverna att utveckla ett naturvetenskapligt resonerande och intervjuerna bekräftade att eleverna hade lärt sig om fotosyntes. Ekologiundervisningen på högstadiet resulterade i en påtaglig förståelse, som bekräftades utifrån elevernas muntliga och skriftliga resonerande. Analysen av förståelse visad i provresultat och vid intervju överensstämde inte alltid. Intervjuerna visade betydelsen av att låta eleverna både få förklara begrepp och att rätta sig själva i sina förklaringar. I intervjusituationen visade det sig att mellanstadieelevernas resonerande och förståelse av fotosyntes gott kunde mäta sig med högstadieelevernas. Elevernas sätt att ställa frågor under lektionsgenomgångarna visade på funderingar och ett intresse för ekologi, som hade en större bredd än det innehåll som lärare och lärobok presenterade, men stora klasser och störande elever stal alldeles för mycket av lärarens tid för att det skulle vara möjligt att genomföra bra undervisning i klassrummet. Elevernas kunskaper underskattades och deras intresse tonade bort.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör. Avsaknaden på handledarutbildning var stor bland handledarna och näringslivets kunskaper om skolans ämnesplaner är knappa.

Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén. Frågeställningarna i studien var på vilka sätt fördelades statsbidraget för det gymnasiala lärlingsförsöket inom hotell-och restaurangbranschen samt på vilket sätt skolhuvudmännen och branschen anser att utbildningskvalitén påverkas av ersättningen till företagen. Metoder för att insamla data var en enkätstudie med 29 respondenter från branschen samt kvalitativa intervjuer av 3 skolhuvudmän. Branschen ansåg i stort att man kan ställa högre krav på företagen och att kvalitén blir högre om företagen får ersättning, medan skolhuvudmännen var mer osäkra och splittrade. De flesta företagenansåg att ersättningen borde ligga på 20 000 kr – 25 000 kr,något som två av skolhuvudmännen höll med om. Dess ansåg även att kvalitén blir bättre om handledaren får ersättning, medan branschen var splittrad angående detta.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV ( Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.