SAMMANFATTNING Den här magisteruppsatsen omfattar en empirisk studie i textilslöjdsundervisningen på en F- 6 skola. Studiens syfte är att undersöka hur elever reflekterar och bedömer sina kunskaper i textilslöjd under en aktion samt om aktionen fungerar som stöd för dem. Empirin består av 3 delstudier där elever i år 6 skrivit loggbok, gjort en självvärdering samt besvarat en enkät. Undersökningen har genomförts i pragmatismens anda med aktionsforskning som metod inom ramen för den ordinarie slöjdundervisningen under fyra veckor i följd. Ledstjärnan för studien har varit en matris för bedömning, vilken använts som utgångspunkt för aktionen. Ur denna matris har några förmågor särskilt lyfts fram som introduktion till aktionen. Under aktionens gång har eleverna genom att skriva loggbok, formativt, reflekterat över sina kunskaper och erfarenheter under den genomförda lektionen. I slutet av aktionen har eleverna, summativt med hjälp av matrisen, gjort en självvärdering av sina förmågor. Slutligen har en enkät besvarats av eleverna där deras uppfattning i frågor kring textilslöjd ställts. Empirin visade att eleverna kan reflektera och bedöma kring sina kunskaper i textilslöjd utifrån sitt slöjdarbete. Slöjdprodukten fungerade som det medierande verktyget vid deras reflektioner och bedömningar. Matrisen var en fungerande metod när eleverna summativt gjorde en självvärdering av sina förmågor. Enkäten visade att aktionen som metod hjälpt eleverna att aktivt arbeta med reflektion och bedömning. Sökord: aktionsforskning/action research, bedömning/assessment, slöjd/sloyd

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om. Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena.

Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom? Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

This study aims to highlight and analyze eight secondary teachers' views and thoughts on mathematics. Hopefully this study will provide a deeper understanding of how teachers think and reason about their subject and how this affects their teaching. The study was conducted using a qualitative interview method, based on interviews with eight middle school teachers who teach in school mathematics for grades 6 - 9. The interviews were recorded and then transcribed and analyzed. After the interview analysis one can conclude that the teachers’ thoughts concern three main themes: the importance of mathematics, children’s lack of basic knowledge and the teachers’ lack of time. In discussion and analysis the teachers conceptions of the own subject is being analyzed, and that is the foundation of this study. The conclusion of the study is that the teachers included in study, feel like outsiders from the curriculum which is taking place in schools today. This is leading to irritation between teachers and the curriculum documents, and also between teachers and the school guidance.

Originating in a curiosity of how literature is used in the EFL classroom, the aim for this study has been to examine if four teachers‟ purpose for, and procedure in, using literature in the EFL classroom concur with what is a useful method on the subject as demonstrated by a methodological model constructed from current research. For this study, a model of beneficial methods of using literature in the EFL class was constructed from selected current research. Because there is a lot of research in this area, there is no claim that this study includes all theories regarding the use of literature in the EFL classroom. Still, it was possible to construct a useful model of common and constructive methods of literature use in EFL education. The conclusion of this study is that the teachers‟ purpose when using literature in the EFL class varies with the different teachers. However, they do concur with that of the national syllabi and to some extent also to written research on the subject. Further on, the teachers do work both in accordance with, and opposite to, procedures that the methodological model establishes to be productive.

This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science. The questions that this paper answer, are: What type of communication occurs in the classroom between teachers and students? Are teachers conducting science education from a student point of view? My results show that in the classroom, there are mainly one-sided communications. Where the teacher explains for the students and they are expected to sit quietly and listen. The teachers made no developmental questions, such as how and why? I thought I saw a hint, that the students have a greater need for dialogue, as they like to turn to their classmates to discuss. One conclusion is that teachers are engaged in constructivist learning, while students seeking a more social constructivist or socio-cultural environment. I think this is a small important piece of the puzzle to understand why students lose interest in science at school. I believe that when students don’t feel that science lessons approaching student life world can a gulf developing between teaching and students. This is probably something that has a profound influence on students' attitude and that may be causing the feeling that education is outdated and boring. Teachers do not work proactively to engage students in the science education and they seem to live in the notion that the subject itself is interesting enough. One way to create an engagement is to illustrate the more general educational perspective on science as a particular curriculum addresses. My study shows that even though teachers believe that a more general view of perspective should lead in education lessons they draw more from a more scientific tradition.

The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion. The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too. Both books are produced in the occidental context which can be a problem when to describe islam. The religion is not the same here and preconcenptions can occure. When to put islam in an occidential context and describe it will not get an objecive describtion. Both books are focused on information and will get the reader as much data as posible.