Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter elever har i matematik och vad lärarna och eleverna ansåg om matematiksvårigheter. Av olika anledningar väcktes intresset hos mig att undersöka frågan om matematiksvårigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvårigheter. Varför antalet elever som lämnar grundskolan med ett icke godkänt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton åren, i Sverige? Jag vill också se i vilken grad matematiksvårigheter har med elevens etniska bakgrund att göra. För att undersöka det, har jag involverad ett antal elever i Irak i denna studie. I denna studie har elever, lärare och pedagoger medverkat för att förklara och utvärdera problemen. För studien har jag använt enkäter, intervjufrågor, öppna intervjuer med ljudinspelningar som kvalitativ metod. Jag gjorde en jämförelse med några skolor i Irak och Sverige när det gäller matematikfärdigheter. För denna jämförelse har jag använt en kunskapstest som bearbetats med kvantitativ metod av testresultaten presenterat i diagramform. Resultatet av alla studien visar att för få matematiklektioner tidsbrist, dålig lärarplanering, obehöriga lärare som undervisar matematik huvudproblemen. För den jämförande studien med elever i Irak var det påfallande likartat testresultat mot svenska elever trots olika materiella förutsättningar.

No description available.

Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.

No description available.

Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen. Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering. De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik. I princip följer alla, både lärare och läromedel, samma ”mall” när de introducerar derivata. Man knyter gärna an till vardagshändelser och begrepp som till exempel hastighet. Den litteratur vi använder, har många förslag och synpunkter på vilket sätt matematikundervisning bör bedrivas på denna nivå. I vissa avseenden skiljer sig dessa från hur intervjumaterialet visar att det verkligen går till. Vår förhoppning är att studien ska bidra till att både vi själva och andra får idéer om utveckling av undervisningen.

The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called “svenska som andrasspråk”, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it’s “needed”. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class. The four factors I especially focus on is:  The headmaster’s own opinion about SVA The students skill and knowledge of Swedish The students and their parents opinion on SVA What the official national documents on the subject say The method which is used in this essay is a combination of an analysis of the national school documents and interviews made with three elementary school headmasters in Stockholm. In the interviews I have used an interview method described in Birgitta Kullbergs Etnografi i klassrummet. In short this means that rather than using a couple of strict questions I have tried to approach the subject with broad and open questions. The result of the study is that the decision process in which the students that are entitled to SVA are placed within one of the two subjects varies a great deal between the schools. The two factors that seem most important is the headmasters own opinion on SVA, and the students and parents opinion. It can be questioned whether SVA in it’s current form really serves the purposes it was created to serve.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.

Learning styles have been the subject of educational discussion since 1967. The Dunn and Dunn model has been world leading ever since. The Dunn and Dunn theory states that each individual learns differently and that school can help the students’ results by adapting the teaching to each student’s learning style and perceptual preference. This study focuses on learning styles and especially its connection to reading. When, where and why a student chooses to read is of importance and can affect the reading outcome. To get insight into how students read, this study looks at what type of setting students choose to read in when they do not read in school. It also examines students’ attitudes. The study also discusses how learning style-based learning can help teachers in their work.