Global ETD Search

11	Kvinnors upplevelse av sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer : En litteraturstudie Bergström, Cathrine, Rundstedt, Lisa January 2013 (has links) Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning bröstcancer sexualitet under behandling intimitet lust femininet subjektiv kropp kvinna Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
12	Utbildningens betydelse för ett vårdvetenskapligt vårdande : En vinjettstudie med fem sjuksköterskor Gustafsson, Andreas, Björk, Henrik January 2008 (has links) Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor utbildade innan -93 intervjuades utifrån vinjetter. Efter genomförd analys framkom fyra subkategorier som bildade en kategori. De fyra subkategorierna var patientrelation, livssituation, kommunikation och motivation. Tillsammans bildade dessa subkategorierna kategorin Omvårdnad. Det framkom att i ett möte med en patient är relationen viktig. Två aspekter för att skapa en bra relation till patienten uppgavs vara tid och empati. Informanterna ansåg också att det var viktigt att få en bred uppfattning om patientens livssituation och att ha en god kommunikation med denne. Informanterna ansåg vidare att motivering av patienter är en nödvändighet men att det fanns svårigheter med hur det gjordes. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna användas för att utveckla utbildningen av sjuksköterskor. Sjuksköterskeutbildning Omvårdnad Vårdvetenskap Livsvärld Lidande/Välbefinnande Vårdrelationen Subjektiv kropp vinjett Caring sciences Vårdvetenskap
13	Utbildningens betydelse för ett vårdvetenskapligt vårdande : En vinjettstudie med fem sjuksköterskor Gustafsson, Andreas, Björk, Henrik January 2008 (has links) <p>Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor utbildade innan -93 intervjuades utifrån vinjetter. Efter genomförd analys framkom fyra subkategorier som bildade en kategori. De fyra subkategorierna var patientrelation, livssituation, kommunikation och motivation. Tillsammans bildade dessa subkategorierna kategorin Omvårdnad. Det framkom att i ett möte med en patient är relationen viktig. Två aspekter för att skapa en bra relation till patienten uppgavs vara tid och empati. Informanterna ansåg också att det var viktigt att få en bred uppfattning om patientens livssituation och att ha en god kommunikation med denne. Informanterna ansåg vidare att motivering av patienter är en nödvändighet men att det fanns svårigheter med hur det gjordes. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna användas för att utveckla utbildningen av sjuksköterskor.</p> Sjuksköterskeutbildning Omvårdnad Vårdvetenskap Livsvärld Lidande/Välbefinnande Vårdrelationen Subjektiv kropp vinjett Caring sciences Vårdvetenskap
14	Flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern / Girls experiences of being subjected to incest by their father Karlsson, Martina, Pettersson, Andrea January 2016 (has links) Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld. Children emotions experiences father incest flickor barn fader pappa incest sexuella övergrepp stödjande samtal känslor känsla upplevelser upplevelse livsvärld subjektiv kropp lidande sjuksköterskors roll sjuksköterskors ansvar sjuksköterska sjuksköterskor barns utveckling skuld skam rädsla

Page generated in 0.0593 seconds