Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2. Det är en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används. Datamaterialet är hämtat från ESS (2010). Den beroende variabeln är arbetstillfredsställelse, de oberoende variablerna är fem grundläggande värderingar såsom självstyrning, stimulans, prestation, makt, trygghet och arbetssituation såsom autonomi i arbetet, varierande/utvecklande arbete, karriärmöjligheter, möjlighet att påverka beslut och anställningstrygghet. När det gäller frågeställning 1värderingarnas direkta betydelse för arbetstillfredsställelsenså visar de viktigaste resultaten på att det finns ett positivt samband mellan både självstyrning, stimulans och arbetstillfredsställelse. Men att värderingarna prestation, makt och trygghet däremot har en negativ effekt på arbetstillfredsställelse, d.v.s. dessa värderingar leder till en mindre tillfredställelse med arbetet. När det gäller frågeställning 2, värderingarnas samspel med arbetssituation och indirekta samband med arbetstillfredställelse, visar resultaten på att arbetstillfredsställelsen överlag ökar när man matchar personliga värderingar med en liknande arbetssituation. Framförallt gäller detta värderingar prestation, makt och trygghet.En tolkning av detta kan vara att dessa värderingar, enligt Schwartz, bygger på ängslan och är socialt orienterade, vilket då skulle kunna innebära att när man matchar dessa värderingar med en liknande arbetssituation så reduceras ängslan och det sociala samspelet individ (värdering) och miljö (arbetssituation) får därmed en extra tydlig positiv betydelse för arbetstillfredsställelsen. Personliga värderingar i sig själv har inte något entydigt samband med arbetstillfredsställelse, utan det är framförallt när en person ha rett arbete som överensstämmer med de egna värderingarna som arbetstillfredsställelsen ökar.

Subjektivt välbefinnande är en del av den positiva psykologin och utgår ifrån människors subjektiva bedömning av hur nöjda de är med sitt liv. Forskning inom området har visat att god livskvalitet har betydelse för högre grad subjektivt välbefinnande och andra studier relaterar till betydelsen av bra självkänsla. Studien undersökte hur gymnasieelevers kön, självkänsla och livskvalitet står i relation till subjektiva välbefinnandet. 92 elever deltog, varav 44 var män. Enkäten bestod av The PANAS scale, Satisfaction With Life Scale, The Self-esteem scale och Life Satisfaction Questionnaire. Databearbetningen genomfördes i form av korrelationer och regressionsanalys. Resultaten för studien fann stöd för att självkänsla och livskvalitet har en signifikant relation till subjektivt välbefinnande. Kön saknade signifikant samband. Styrkor med studien var att alla skalor som användes är väletablerade mätinstrument och det var jämn fördelningen mellan kvinnor och män. Svagheter var främst deltagarantalet och skevheten i ålder.

The use of social network services (SNS) has exponentially grown especially among younger generations. Facebook (FB) use today constitutes a part of many university students’ everyday life. At the same time, research interest for self-compassion has grown tremendously. High self-compassion is associated with high subjective well-being (SWB), while high FB use has shown association with lower SWB. The effect of interaction between FB use and self-compassion in predicting SWB has thus far not been tested. This study examined if FB use correlated with SWB, if self-compassion correlated with SWB, and if the level of self-compassion had a moderating effect between FB use and SWB. A survey containing measures of frequency and duration of FB use, Self-Compassion Scale - Short Form, Positive and Negative Affect Schedule, and Satisfaction With Life Scale was administered to Swedish university students (N = 231, M age = 24.84, SD = 5.9). A hierarchal regression analysis was used to test if FB use and self-compassion interacted to predict SWB. The regression analysis showed that only self-compassion significantly predicted SWB. This study suggests that frequency and duration of FB use might not be enough to predict SWB. Future research could benefit from mapping more precisely what kind of FB use is beneficial or non-beneficial for user well-being. Also, future research could benefit from considering type of FB use in interaction with the level of self-compassion in predicting SWB. / Användandet av sociala medier (SNS) har växt kraftigt bland yngre generationer. Facebook (FB) användande utgör idag en del av många universitetsstudenters vardagliga liv. Samtidigt har forskningsintresset kring self-compassion vuxit. Hög self-compassion är associerat med högt subjektivt välbefinnande (SWB) medan högt FB-användande har visat associationer med lägre SWB. Effekten av interaktion mellan FB-användande och self-compassion för att predicera SWB har ej tidigare studerats. Denna studie undersökte korrelation mellan FB-användande och SWB, korrelation mellan self-compassion och SWB, samt om self-compassion hade en modererande effekt mellan FB-användande och SWB. En enkät innehållande mätning av frekvens och duration av FB-användande, Self-Compassion Scale - Short Form, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale administrerades till svenska universitetsstudenter (N = 231, M age = 24.84, SD = 5.9). Hierarkisk regressionsanalys användes för att undersöka om interaktion mellan FB-användande och self-compassion kunde predicera SWB. Regressionsanalysen visade att endast self-compassion signifikant kunde predicera SWB. Resultatet föreslår att frekvens och duration av FB-användande möjligtvis inte är tillräckligt för att predicera SWB. Framtida studier kan med fördel mer utförligt undersöka vilken typ av FB-användande som har fördelaktig eller icke-fördelaktig effekt på SWB, samt ta hänsyn till typ av FB-användande och nivå av self-compassion i interaktion för att predicera SWB.

De senaste årtiondena har forskning visat att det finns flera fördelar med att ha en välutvecklad emotionell intelligens. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt den emotionella intelligensen har på människors subjektiva välbefinnande med samtidig kontroll för effekten av personlighet. Syftet var också att studera om den emotionella intelligensen kan påverka sambandet mellan personlighet och subjektivt välbefinnande. I en tvärsnittsstudie samlades data in via en enkät som mätte deltagarnas emotionella intelligens, personlighet samt subjektiva välbefinnande via delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Totalt deltog 275 svenska respondenter i åldrarna 18-70 år. Resultatet visade att emotionell intelligens positivt förutspådde både subjektivt välbefinnande samt delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Dessutom var den emotionella intelligensen en starkare prediktor än personlighet för det subjektiva välbefinnandet. Däremot modererade inte emotionell intelligens sambandet mellan respektive personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Slutsatsen för studien är att en hög grad av emotionell intelligens förutspår ett högt subjektivt välbefinnande och ett lyckligt liv. / A well-developed emotional intelligence has shown to have many benefits. The aim of the present study was to investigate the effect of emotional intelligence on subjective well-being, while controlling for the effect of personality. The study also examined whether the association between personality and subjective well-being changes depending on the level of emotional intelligence. In a survey with a cross-sectional design, trait emotional intelligence, personality and subjective well-being, measured by its two components lifesatisfaction and happiness, were measured. 275 Swedish respondents in the age range of 18-70 years participated in the study. The results showed that emotional intelligence was a strong positive predictor of subjective well-being as well as for life satisfaction and happiness. Moreover, emotional intelligence was a stronger predictor of subjective well-being than personality was. However, emotional intelligence did not moderate the association between personality traits and subjective well-being. The conclusion is that a high level of emotional intelligence predicts high subjective well-being and a happy life.

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka och analysera manifestationen av grit inom fastighetsmäklarbranschen och dess företagskultur, med särskilt fokus på dess påverkan på fastighetsmäklarnas subjektiva välbefinnande. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt, där data har samlats in genom en webbaserad enkät. Enkäten skickades ut till urvalet, bestående av 4 724 svenska fastighetsmäklare utifrån hela populationen på 7 465 fastighetsmäklare. Totalt samlades 371 svar in varav 365 svar var användbara. All data har analyserats i statistikprogrammet JASP. För att lyckas redovisa och tolka resultatet har deskriptiva analyser, korrelationsanalyser, T-tester samt ANOVA använts. Resultat och slutsats: Resultaten visar att en positiv företagskultur främjar medarbetarnas uthållighet, medan grit har en stark koppling till subjektivt välbefinnande. Demografiska faktorer som kön, ålder och erfarenhet påverkar också manifestationen av grit och välbefinnande bland fastighetsmäklare. Examensarbetets bidrag: Denna studie utökar den teoretiska förståelsen av sambandet mellan företagskultur, grit och subjektivt välbefinnande. Resultaten understryker vikten av en positiv företagskultur för att främja anställdas uthållighet och välbefinnande, vilket är avgörande för långsiktig framgång. På praktisk nivå erbjuder studien insikter för företag att förbättra sina anställdas välbefinnande och prestationer genom att anpassa arbetsmiljön efter demografiska variabler. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning rekommenderas longitudinella studier för att undersöka långsiktiga effekter av företagskultur på grit och välbefinnande. Ytterligare forskning kan fokusera på specifika aspekter av företagskultur och dess påverkan på arbetsmiljö och prestationer. Dessutom bör framtida studier inkludera bredare demografisk och geografisk variation för att generalisera resultaten till andra branscher och kulturella kontexter. / Aim: The overarching aim of this study is to investigate and analyze the manifestation of Grit within the real estate brokerage industry and its corporate culture, with a particular focus on its impact on the subjective well-being of real estate agents. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where data was collected through a web-based survey. The survey was sent to a sample of 4 724 Swedish real estate agents from the entire population of 7 465 agents. A total of 371 responses were collected, of which 365 were usable. All data were analyzed using the statistical software JASP. To successfully present and interpret the results, descriptive analyses, correlation analyses, T-tests, and ANOVA were used. Result and conclusions: The results indicate that a positive corporate culture promotes employees' perseverance, while grit is strongly linked to subjective well-being. Demographic factors such as gender, age, and experience also influence the manifestation of grit and well-being among real estate agents. Contribution of the thesis: This study expands the theoretical understanding of the relationship between corporate culture, grit, and subjective well-being. The findings underscore the importance of a positive corporate culture in promoting employee resilience and well-being, which is crucial for long-term success. On a practical level, the study offers insights for companies to enhance their employees' well-being and performance by adapting the work environment to demographic variables. Suggestions for future research: Longitudinal studies are recommended for examining the long-term effects of corporate culture on grit and well-being. Additional research could focus on specific aspects of corporate culture and their impact on work environment and performance. Furthermore, future studies should incorporate broader demographic and geographic variations to generalize the findings to other industries and cultural contexts.

Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökar och att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskar också andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittande istället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematiken skulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor mot flera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annat visats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagande i PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan. Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULSprojektet erhölls studiens empiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultaten från studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnande var att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöll ökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandet av fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och på fritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolan medför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer bland skolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande och vilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnande bidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behov och därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

Hur ungdomar som kommit till Sverige hanterar sin nya tillvaro är ettaktuellt studieområde. Tidigare forskning har visat att känsla avsammanhang (KASAM), subjektivt välbefinnande (SVB) och generellhälsa (GH) spelar in i ungdomars psykiska välmående. Syftet medstudien var att undersöka skillnader mellan svensktalande ocharabisktalande gymnasieelever, och deras upplevelser av KASAM, SVBoch GH. Även könsskillnader undersöktes. En tredeladenkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i två småsvenska kommuner. Totalt deltog 145 elever, varav 71 vararabisktalande. Sjuttio av studiens deltagare var kvinnor. Resultatetvisade inte signifikanta skillnader mellan grupperna i KASAM somövergripande variabel eller GH. Signifikanta skillnader återfanns docki en delkomponent av KASAM, samt inom SVB. Könsskillnader kundeendast observeras i SVB, vilket gör att resultaten delvis strider mottidigare forskning. Sammanfattningsvis visade studien att eleversmående skiljer sig relativt lite åt oberoende av etnicitet eller kön. / The way in which adolescents’ migrating to Sweden handle their newenvironment is a relevant area of study. Prior research has suggested that Sense of Coherence (SOC), Subjective Well-being (SWB) and General Health (GH) play an important role in adolescents’psychological well-being. The aim of the present study was to exploredifferences in reported SOC, SWB and GH between Swedish speakingand Arabic speaking upper secondary school students. Genderdifferences were also evaluated. A three-part survey was conducted inorder to examine the area of study. A total of 145 students took part, ofwhich 71 was Arabic-speaking. Seventy participants were women. Theresults did not show any significant differences in SOC as a whole, norin GH. However, significant differences were observed in a subcomponentof SOC, as well as in SWB. Gender differences wereobserved only in SWB. Overall, the results challenged prior researchfindings. In conclusion, adolescents’ well-being does not differsubstantially, regardless of ethnicity or gender.

Social interaktion och kommunikation sker till stor del på sociala medier i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan problematisk användning av sociala medier (PSMU) till faktorer som låg självkänsla och subjektivt välbefinnande (SWB). Uppsatsens syfte var att studera sambandet mellan PSMU med självkänsla och SWB, samt studera eventuella könsskillnader inom dem. En enkät innehållande 21 frågor genomfördes, där 183 personer mellan 18–76 år deltog (n = 183; 75,9 % kvinnor, 23,5 % män, 0,6 % annat; Målder = 34 år gammal). Faktorerna studerades genom självskattningsskalor, där PSMU mättes med Bergen Social Media Addiction Scale, självkänsla mättes med Rosenbergs Self-Esteem Scale och SWB mättes genom WHO-5. Enligt Pearsons korrelationsanalys fanns signifikanta negativa samband mellan PSMU och självkänsla, samt mellan PSMU och SWB. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns PSMU, men dessa skillnader återfanns inte gällande självkänsla och SWB. Sammanfattningsvis är det svårt att generalisera resultatet eftersom enkäten genomfördes i Sverige samt att könsfördelningen var ojämn. Uppsatsen vill trots detta, uppmärksamma problemet som uppstår när användningen sociala medier blir till en dysfunktionell copingstrategi. I framtida forskning kan faktorer som kultur, civilstånd och sysselsättning vara intressant att studera. / Social interaction and communication take place largely on social media in today's society. Previous research has shown links between problematic social media use (PSMU) and factors such as low self-esteem and subjective well-being (SWB). The aim of this paper was to study the relationship between PSMU with self-esteem and SWB, and to study possible gender differences within them. A questionnaire containing 21 questions was conducted, in which 183 people aged 18-76 years participated (n = 183; 75.9% women, 23.5% men, 0.6% other; Mage = 34 years). The factors were studied through self-report scales, where PSMU was measured by the Bergen Social Media Addiction Scale, self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale and SWB was measured by the WHO-5. According to Pearson's correlation analysis, there were significant negative correlations between PSMU and self-esteem, and between PSMU and SWB. There was also a significant difference between women's and men's PSMU, but these differences were not found for self-esteem and SWB. In conclusion, it is difficult to generalize the results because the survey was conducted in Sweden and the gender distribution was uneven. Regardless, it highlights the problem that arises when social media use becomes a dysfunctional coping strategy. In future research, factors such as culture, marital status and occupation may be of interest to study.

Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den. / Background: A poor body perception can affect well being in a negative way and lead to detrimental results for both physical and mental health. Previous research about the phenomenon body perception is limited, especially work related, which makes it harder to understand how work can affect body perception. Purpose: To study body perception and the existence of well being amongst training instructors working at the gym. The objective is to increase the understanding of potential factors that may affect body perception and well being. Method: The study was implemented by using a qualitative methodology in the form of individual semi-structured interviews with a total of ten participants. Results: In summary the result shows that most of the participants experienced both negative and positive thoughts about their own body, although the positive thoughts were more common. A well conditioned body was considered a valuable asset in attracting clients since this was preferred. Some of the participants also competed in bodybuilding; however, this tended to have a negative impact on their well being. In a social setting there is a greater expectation about a women’s appearance than it is for men. The participants view on health can be summarized as a holistic approach where several components contributed. Conclusion: Due to the existence of limited research, there is a need for further studies about body perception from a qualitative and quantitative point of view to give a better picture of possible additional factors that affect it.