Bakgrund: Svårläkta sår drabbar cirka två procent av Sveriges befolkning och tar stora resurser från vården där personalkostnaden är den största. Svårläkta sår har också en stor negativ påverkan på patientens livskvalitet i form av smärta, bundenhet till omläggningar och social isolering. Att vårda patienter med svårläkta sår är en komplex uppgift som bland annat omfattar sårbedömning, kunskap om bakomliggande faktorer, sårläkningprocessen, uppföljning, dokumentation och ett holistiskt tänkande. För att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt krävs att sjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet inom området svårläkta sår. Syftet: med studien var att sammanställa och beskriva kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier sökta genom systematisk och osystematisk sökning i vetenskapliga databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån bedömningsformuläret Critical Appraisal Skills Programme och innehållet analyserades enligt Thomas och Hardens metod för att slutligen bilda olika teman. Resultat: Tre huvudteman identifierades; det komplexa såret, att möta hinder på vägen samt vård som håller i längden. Utifrån dessa huvudteman framkom nio subteman; nycklarna till en god sårvård, när kunskapen inte räcker till, styrkan i professionen, känslorna går inte att stänga av, arbeta med eller mot organisationen, det är inte alltid lätt i praktiken, allt borde inte ligga i våra händer, den faktiska och den verkliga kostnaden samt att sätta patienten i första rummet. Slutsats: Distriktssköterskans kompetens behöver tas tillvara på och sårvård med tillhörande utbildning behöver få högre prioritering från arbetsledningen gällande stöd, engagemang och tid. Tydliga riktlinjer kring svårläkta sår behövs och en god samverkan både mellan vårdteam och mellan organisation är nödvändig för att kunna se till patientens bästa. / Background: Hard-to-heal wounds affect about two percent of Sweden´s population and take large resources from the healthcare, where staff costs are the largest. Hard-to-heal wounds also have a major impact on the patient´s quality of life in form of pain, attachment to diversions and social isolation. Caring for people with hard-to-heal wounds is a complex task as it includes many different parts such as wound assessment, knowledge of underlying factors, wound healing, follow-up, documentation and holistic thinking. In order to perform their work in a good way, the nurse must possess knowledge and experience in the field of hard-to-heal wounds. The aim: of the study was to compile and describe the knowledge about nurse´s experience of caring for patients with hard-to-heal wounds. Methods: A literature review based on eight qualitative studies searched through systematic and unsystematic search in scientific databases. The articles were quality checked based on the Critical Appraisal Skills Programme assessment questionnaire and the content was analyzed according to Thomas and Harden´s method to finally form different themes. Results: Three main themes were identified; The complex wound, Encountering obstacles on the way and Sustainable care. Based on these main themes nine subthemes emerged; The keys to good wound care, When knowledge is not enough, The strenght of the profession, The feelings can not be turned off, Work with och against the organization, In practice it is not always easy, Everything should not be in our hands, The actual and the real cost and Put the patient first. Conclusion: The district nurse´s competence needs to be utilized and wound care with associated training needs to be given a higher priority from the management in terms of support, commitment and time. Clear guidelines on hard-to-heal wounds are needed and a good collaboration both between care teams and between organizations is necessary to be able to ensure the patients´ best interest.

Syfte Syftet med studien var att utforska distriktssköterskors användning av MI för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår. Design Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metod Författarna intervjuade åtta distriktsjuksköterskor som arbetar på vårdcentral. Dessa distriktsjuksköterskor arbetade med patienter med bensår. Författarna använde sig av en kvalitativ design där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultat I studien framkom det att patienter som tog till sig råd om livsstilsförändringar upplevde distriktssköterskorna hade en högre livskvalité. Dock kunde distriktssköterskorna uppleva en lägre livskvalité hos patienter som hade mycket smärta av såren, trots att de tog till sig de råden om livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och använde sig av MI i sina samtal under besök, dock användes endast vissa delar och inte hela konceptet av MI. De delar man använde sig av var öppna frågor, bekräftelse och sammanfattning. Slutsats I studien framkommer det att det är av stor vikt att arbeta personcentrerat vid behandling av sår, samt att motivera patienten att vara delaktig i sin behandling för bästa resultat. Författarna tror att med mer utbildning i MI och att MI används som hjälpmedel för att motivera varje enskild individ för livsstilsförändringar ger en förbättrad möjlighet till att få patienten mer motiverad, delaktig i sin vård och därmed få en förbättrad livskvalité och förbättrad läkning av det svårläkta bensåret. / Purpose The purpose of the study was to explore district nurses' use of MI for lifestyle changes in patients with severe leg ulcers. Design Qualitative interview study with an inductive approach. Method The authors interviewed eight district nurses working at the health center. These district nurses worked with patients with leg ulcers. The authors used a qualitative design and data was gathered through semi structured interviews that were recorded on tape and transcribed. Results The study found that according to the interviewed nurses, patients who receive advice about lifestyle changes experience a higher quality of life. Patients with a lot of pain due to leg ulcers, experience a lower quality of life even after undertaking the advice of life style changes. District nurses worked with person-centred care and use MI in their conversations during patient appointments. However, only certain parts of the MI is used and not the entire concept. The parts used are open questions, confirmation and summary. Discussion The study found that it is of great importance to use person-centred care in the treatment of wounds, as well as to motivate the patient to be involved in his treatment for best results. The authors believe that increased education on the use of MI and actual increased use of MI provide a big opportunity to get the patients more motivated, involved in their own care and thereby an improved quality of life and improved healing of the severe leg wound.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Bakgrund: De nationella riktlinjerna i Vårdhandboken anger att sårbehandling är sjuksköterskans ansvarsområde, trots att undersköterskor oftast sköter uppgiften. Det finns inget hinder i lagstiftningen att sårbehandlingen överlåts på undersköterskan, förutsatt att vården är patientsäker. Forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig osäkra gällande sårbehandlingar, men forskning om undersköterskors erfarenheter saknas. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår på vårdavdelningar. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor och åtta undersköterskor analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Deltagarna beskrev att undersköterskor vanligen utför såromläggningar och att sjuksköterskor i varierande utsträckning försöker följa behandlingen, men att tidspress utgjorde ett hinder för sjuksköterskornas önskan om att vara mer delaktiga. Det framkom att sårbehandling är en komplex uppgift, för vilken de flesta ansåg att de inte hade tillräcklig kompetens. Stöd hämtades från erfarna kollegor och teamet runt patienten som bland annat bestod av sårexperter från Sårcentrum. Slutsats: Vårdgivaren behöver inse att komplexiteten i vården av patienter med svårläkta sår utmanar målet om god och säker vård. Därför krävs personal väl förberedd för uppgiften, både genom en god teoretisk grund och omfattande klinisk erfarenhet av sårbehandlingar – som ges den tid som faktiskt behövs. / Background: The National guidelines stipulate that wound care is the registered nurse's area of ​​responsibility, but usually assistant nurses perform the task. There is no hinder in legislation to entrust the task to assistant nurses, provided the care remains safe. Research shows that nurses often feel uncertain about wound care, but research on assistant nurses' experiences is lacking. The purpose: To describe registered nurses 'and assistant nurses' experiences of caring for patients with difficult-to-heal wounds in care units. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses and eight assistant nurses were analyzed with manifest qualitative content analysis with inductive approach. Results: Participants described that assistant nurses usually perform the wound care and that registered nurses try to follow the treatment to varying degrees, but that the time pressure constituted an obstacle to nurses' desire to be more involved. The result showed that wound care is a complex task, for which many felt they lacked sufficient competence. Support was obtained from experienced colleagues and the team around the patient, which consisted of wound specialists from the Wound Center. Conclusion: The caregiver needs to realize that the complexity of caring for patients with hard-to-heal-wounds is a challenge to patient safety and hence requires competent staff who are well prepared for the task, both through a theoretical basis and frequent practice of wound care that is granted the time actually required.

Bakgrund: Svårläkta bensår kan orsakas av en rad olika diagnoser. Sjuksköterskan har en viktig roll vid behandling av bensår, för optimal behandling behöver hela patientens situation beaktas. Tidigare forskning visar att patienter med svårläkta bensårs livskvalitet är påverkad genom nedsatt rörlighet, smärta, klåda, lukt, sömnrubbningar och social isolering. För att sjuksköterskan ska kunna förbättra hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) hos patienter med bensår måste kunskap om vad som påverkar detta skapas. Syfte: Syftet med studien var att belysa skillnader i hälsorelaterad livskvalité med avseende på olika diagnosgrupper vid svårläkta bensår. Metod: En kvantitativ design har använts i studien som genomfördes med hälso-och livsstilsenkäten RAND36. Enkäterna fördes in i programmet SPSS och vid den statistiska analysen användes Kruskal-Wallis test och Chi-Square test för få fram signifikansvärden. Resultat: Mellan diagnosgrupperna fanns en signifikant skillnad inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och en påvisad signifikant skillnad mellan diagnosgrupperna och rörelseförmåga. Diskussion och konklusion: HRQOL var påverkat hos patienter med bensår inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och det behövs utvecklas metoder för att identifiera och förbättra HRQOL i omhändertagande av patienter med bensår. För att följa omvårdnadsresultat som är hälsofrämjande för patienten med bensår bör vårdresultat och hälsoeffekter mätas. / Background: Chronic leg ulcer may be caused by a variety of diagnoses, often interacted by several factors. The nurse has an important role in the treatment of leg ulcers, for optimal treatment you have to take the whole situation into account. Previous research shows that patients with chronic leg ulcers health related quality of life (HRQOL) is affected by reduced mobility, pain, itching, odor, sleep disorders and social isolation. To improve HRQOL for patients with leg ulcers the nurse need more knowledge about what causes it. Aim: To illustrate the differences in HRQOL with regard to different diagnostic groups for chronic leg ulcers. Method: A quantitative design has been used in the study and was performed with the health-related quality of life survey RAND36. The questionnaires were entered in program SPSS and in the statistical analysis, the Kruskal-Wallis test and chi-square test where used for obtaining significant values. Results: Between diagnostic groups is a significant difference in the domains of physical functioning and general health and a demonstrated significant differences between diagnostic groups and mobility. Discussion and conclusion: HRQOL was affected in patients with leg ulcers in the domains of physical functioning and general health. It is a need to develop methods for identifying and improving HRQOL in the care of patients with leg ulcers. To follow the care results that are improving health for patients with leg ulcers should care and health outcomes measured.

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.

Bakgrund  Svårläkta sår är ett ökande problem som påverkar såväl individen samt samhället i stort. Dessa typer av sår ger ofta upphov till ett långvarigt lidande hos den enskilde personen eftersom tiden de tar på sig att läka i värsta fall kan dröja år. Andelen äldre antas öka de kommande åren och därmed också de svårläkta såren inklusive lidandet. Att svårläkta sår då behandlas med rutiner som baserar sig på beprövad erfarenhet men också vetenskap blir således essentiellt för att lidandet ska kunna lindras och patientsäkerheten garanteras. I enlighet med tidigare forskning har det visat sig råda viss tveksamhet bland sjuksköterskor angående hur omvårdnaden vid svårläkta sår bör se ut.  Syfte  Syftet var att beskriva faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår.  Metod  Med hjälp av databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed] så inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, kvalitativa såväl som kvantitativa, som användes som grund inför resultatet i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Huvudkategorierna som utarbetades efter att den integrerade analysen hade genomförts var två stycken till antalet: Faktorer relaterade till sjuksköterskan och Faktorer relaterade till verksamheten. Utöver huvudkategorierna så utarbetades även åtta stycken subkategorier i form av: Kompetens, Utbildning, Teamsamverkan, Invanda rutiner, Känslor och självförtroende, Verksamhetslinjer och policyer, Tid och Resurser.  Slutsats  Resultatet visade på att det var multipla faktorer som inverkade på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår. De inverkande faktorerna kunde kopplas ihop med sjuksköterskan respektive verksamheten. Kompetens, utbildning, teamsamverkan, invanda rutiner, samt känslor och självförtroende var samtliga faktorer som kunde kopplas ihop med sjuksköterskan. Även avsaknaden av verksamhetsriktlinjer och policyer, tidsbrist och resursbrister var inverkande faktorer på omvårdnaden och dessa kunde kopplas samman med verksamheten. Samtliga faktorer bör måhända arbetas med simultant och utifrån olika angreppsvinklar för att lidandet svårläkta sår för med sig ska kunna lindras, patientsäkerheten garanteras och för att omvårdnadsförutsättningarna för sjuksköterskan ska kunna förbättras. / Background  Hard-to-heal wounds are a growing problem that affects both the individual and society at large. These types of wounds often give rise to long-term suffering in the individual because the time they take to heal, which in the worst case can take years. The proportion of older people is assumed to increase in the coming years and thus also the hard-to-heal wounds including the suffering brought along by these wounds. That hard-to-heal wounds are then treated with routines that are based on proven experience, but also science, becomes essential for the suffering to be alleviated and for patient safety to be guaranteed. In accordance with previous research, there has been some hesitation among nurses regarding how the nursing care of hard-to-heal wounds should look like.  Aim  The aim was to describe factors that affect nurses' nursing care of hard-to-heal wounds.  Method  Using the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], 16 scientific articles, qualitative as well as quantitative, were included, which were used as a basis for the results in this non-systematic literature review. The results were then compiled through an integrated analysis.  Results  The categories that emerged after the integrated analysis had been carried out were two main categories: Factors related to the nursing profession and Factors related to the organization. In addition to the main categories, eight subcategories were also prepared in the form of: Competence, Education, Team collaboration, Routines, Emotions and Self-confidence, Organizational guidelines and policies, Time and Resources.  Conclusions  The results showed that there were multiple factors that influenced nurses' nursing care of hard-to-heal wounds. The influencing factors could be linked to the nurse and the organization. Competence, Education, Teamwork, Routines as well as Emotions and self-confidence were all factors that could be linked to the nurse. The lack of Organizational guidelines and policies, Time and Resources were also influencing factors in nursing and these could be linked to the organization. All factors should perhaps be worked on simultaneously and from different angles of approach so that the suffering of hard-to-heal wounds can be alleviated, patient safety guaranteed and for the nursing conditions to be improved.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.