Bakgrund: Svårläkta sår innebär olika typer av sår som venösa bensår, trycksår och diabetes fotsår. Brister i nutritionen och därmed brist på viktiga näringsämnen kan leda till undernäring och försämra sårläkning. Undernäring är den största riskfaktorn för äldre personer med svårläkta sår. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår. Metod: En allmän litteraturstudie som genomfördes med induktiv ansats och studiens resultat baserades på nio kvantitativa artiklar från tre olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; äldre personers kost, äldre personers hälsotillstånd och äldre personers kunskap om kostens betydelse. Resultatet visade att när äldre personer fick tillräckligt av de viktiga näringsämnena i form av vitamin C, zink, protein och arginin gav det positiv effekt för sårläkningen. Med hjälp av nutritionsbedömning kunde vårdpersonal utvärdera nutritionsstatus i god tid och därmed förebygga risk för undernäring. Utbildning om kost- och näringsintag ökade äldre personers förståelse, kunskap och medvetenhet att hantera sjukdomen. Konklusion: Faktorer som påverkade nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår var deras kost, hälsotillstånd och kunskap om kostens betydelse. Äldre personer behöver få utbildning och information för att få ökad kunskap om viktiga kost- och energiintag som kan påverka sårläkningen positivt. / Background: Hard-to-heal wounds involve different types of wounds such as venous leg ulcers, pressure ulcers and diabetic foot ulcers.  Deficiencies intake of nutrition and lack of important nutrients can lead to malnutrition and impair wounds healing. Malnutrition is the biggest risk factor for the elderly with hard-to-heal wounds. Aim: The aim was to describe factor that affect the nutrition of elderly with hard-to-heal wounds. Method: A general literary study was conducted, with an inductive approach and the study results were based on nine quantitative articles from tree different databases. Results: Three categories emerged; the diet of elderly people, the health status of elderly people and knowledge of elderly people about the important of diet. The result showed that when elderly people get enough amount of the important nutrients in form of vitamin C, zinc, protein and arginine, it had a positive effect on wounds healing. With help of nutritional assessment, healthcare professionals were able to evaluate nutrition status in good time and so that prevent the risk of malnutrition. Education on diet and nutrition intake increased elderly’s understanding, knowledge and awareness of managing the disease. Conclusion: Factors that affect the nutrition of elderly people with hard-to-heal wounds are their diet, health status and knowledge of the importance of food. Elderly people need to receive education and information to gain increased knowledge about the most important food and energy intakes that can positively effect on wound healing.

Bakgrund: Ett sår som inte läker inom sex veckor defineras som svårläkt. Prevalensen ökar med stigande ålder och medför stora samhällskostnadersom följd samt långvarigt lidande för patienterna. Sjuksköterskan skall leda omvårdnadsarbetet självständigt men också tvärprofessionellt utifrån omvårdnadsprocessens alla delar samt ansvara för utveckling av eget lärande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudoie med induktiv ansats. Sju kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen genererade fyra resultatkategorier: Sambandet mellan evidensbaserad vård och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan utbildning och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan teamarbeta och sjuksköterskans sårvårdskunskaper och sambandet mellan organisatoriskt stöd och sjuksköterskans sårvårdskunskaper. Konklusion: För att sjuksköterskan skall kunna utföra evidensbaserad sårvård behövs uppdaterade kunskaper genom sårvårdsutbildningar, kollaboration mellan kollegor och patienter samt organisatoriskt stöd. Sjuksköterskan behöver såväl teoretisk implementering av nya riktlinjer som praktiska övningar för att vara uppdaterad med aktualiserad information. / Background: A wound that does not heal within six weeks is defined as a hard-toheal wound. The prevalence increases with increasing age associating with high,societal costs and resulting in long-term suffering for the affected patients. Nursesmust lead the nursing work independently but also interdisciplinary based on all stepsof the nursing process. Nurses are also responsible for continuing to learn throughouttheir career. Aim: The aim was to shed light on factors that are important for nurseswound care knowledge in nursing patients with difficult-to-heal wounds Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Sevenqualitative and two quantitative scientific articles were analysed with a contentanalysis. Results: Four categories emerged: The connection between evidence-basedcare and nurses wound care knowledge, the connection between education and nurseswound care knowledge, the connection between teamwork and nurses wound careknowledge and also the connection between organizational support and nurses woundcare knowledge. Conclusion: To perform evidence- based wound care, updatedknowledge is needed through wound care training, collaboration between colleaguesand with patients but also organizational support. Nurses needs both theoreticalacquisition of new guidelines and practical exercises to implement the latest updatedinformation.

Bakgrund: Venösa bensår är symtom på underliggande sjukdom och står för cirka 60% av alla underbenssår. Då venösa bensår är svårläkta innebär det att behandlingen är resurskrävande både i tid och i pengar. Patienter som är drabbade av venösa bensår möter ofta sjuksköterskan under längre tidsperioder. Sjuksköterskan har därför behov av kunskaper om patientens erfarenheter av såren för att kunna ge individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: Metoden som användes är en integrativ litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Hantering av såret och livet, lidande och hälsohinder i livet med sår samt vårdrelation och vårdlidande. Venösa bensår påverkar patienters liv fysiskt, psykiskt, spirituellt, socialt och ekonomiskt. Resultatet visar också att smärta är ett vanligt och handikappande problem för patienterna och det många gånger långvariga sjukdomsförloppet kräver omfattande anpassning och förändring hos de som drabbas av venösa bensår. Slutsatser: För att säkerställa sjuksköterskors motivation att ge god omvårdnad är det av vikt att lyfta fram hur omvårdnad kan göra skillnad för patientens tillfrisknande. Patienternas erfarenheter och beskrivningar av sin upplevelse av att leva med venösa bensår kan ge sjuksköterskor större förståelse för sårens påverkan på patienten. Detta i sin tur kan bidra till öppenhet för patientens lidande, vilket är början på att lindra lidandet. Förståelse för patientens situation kan bli en ingång i att skapa en relation mellan sjuksköterska och patient, vilket också är en av de faktorer som studien visar på som framgångsrik för patientens tillfrisknande, nöjdhetsfaktor och därmed inställning till vården.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende, Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat: Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet, religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer. / Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships, environment and spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer. They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.

Bakgrund  Svårläkta sår ett vanligt förekommande symtom som ökar med stigande ålder och annan sjuklighet. Symtomet innebär ofta ett långvarigt lidande med stark smärta och nedsatt allmäntillstånd och livskvalitet. Då läkningsprocessen är komplex och dessa personer kan tvingas leva i åratal med sina sår har sjuksköterskan en viktig uppgift i att främja dessa personers förmåga att vårda sig själva till ökad hälsa. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvårdsförmågan hos personer som har svårläkta sår eller som löper risk för att utveckla svårläkta sår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 17 inkluderade artiklar. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver se bortom såret och möta hela personen. Detta för att med kunskap om alla de aspekter som påverkar en människas förmåga att vårda sig själv skapa sig en bild av varje patients unika förutsättningar och hinder för att utföra egenvård. Viktiga förutsättningar för att främja egenvårdsförmåga är också att ge patienterna stöd, förmedla hopp och tillförsäkra dem erforderlig kunskap.   Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskan för att främja egenvårdsförmågan hos personer med svårläkta sår behöver ha kunskap och kompetens om vad som påverkar förmågan att vårda sig själv. Detta för att kunna ta reda på vilka resurser och hinder för egenvård som föreligger hos varje enskild patient. För att lyckas krävs att sjuksköterskan utgår från ett personcentrerat förhållningssätt; att hon ser bortom såret och möter hela personen.

Bakgrund: Behandling av svårläkta sår är en utmaning inom vården och kräver mycket tid av sjuksköterskan och patienten, därtill att det är smärtsamt för patienten. I Sverige har fram till 2023, det inte funnits något nationellt vårdprogram för behandling av svårläkta sår. Regionala eller lokala riktlinjer har därför varit den teoretiska grund en sjuksköterska har haft att förankra sin omvårdnad på, utöver tidigare förvärvad kunskap, kollegor, bästa praxis på arbetsplatsen eller i ovisshet. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av behandling av svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med induktiv ansats och resultatet var baserat på elva kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel, från två olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; engagerade, kunskapskrävande och utmanande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde känslor av att göra skillnad och engagemang av att säkerställa bästa praxis vid omvårdnad av svårläkta sår. Däremot upplevdes omvårdnaden av svårläkta sår att det krävdes kunskap samt att det var utmanande med bristen på tid på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Konklusion: Sjuksköterskan bör öka kunskapen inom vård av svårläkta sår, för att i sin tur minska patientens vårdlidande genom att optimal behandling ges och vårdtiden förkortas. / Background: Treatment of chronic ulcer is a constant challenge in the healthcare and require a lot of time from the nurse and the patient, in addition to being painful for the patient. In Sweden, until 2023 there has been no national careprogram for chronic ulcer. Regional or local guidelines have therefore been the theoretical-basis for a nurse, in addition to previously acquired knowledge, colleagues, best practice at the workplace or in uncertainty. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of treating chronic ulcer. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approaches and the results were based on eleven qualitative articles and one quantitative article, from two different databases. Results: Three categories emerged; committed, knowledge-intensive and challenging. The result showed that nurse´sexperienced a sense of making a difference and a commitment to ensure best practice in the care of chronic ulcer. On the other hand, the care of chronic ulcer was perceived to require knowledge and to be challenging due to the lack of time due to competing work-tasks. Conclusion: The nurse should increase knowledge in the care of chronic ulcer, to reduce the patient's suffering by providing optimal treatment and shortening the length.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.