During a large part of the 2010s Swedish economy was heavily influenced by abnormally low interest rates, which even reached negative territory during several years. This occurrence affected the real estate industry by enabling cheap financing options, thus leading to an expansion in the companies’ debt level. When the interest rates began rising sharply in 2022 the question arose whether real estate firms would be able to uphold a healthy profitability level, or if the returns would be diminished due to the higher cost of debt. This thesis aims to investigate the impact of the interest rate on Swedish real estate companies’ profitability measured by return on equity. Nineteen Swedish real estate companies were analyzed over the period Q1 2015 – Q1 2024 by conducting a quantitative analysis through an Autoregressive Distributed Lag (ARDL) model and a panel data regression model, both of which accounts for short-term and long-term dynamics of the interest rate’s impact over time. The analysis was also divided into two distinct time frames, one with negative interest rates (Q1 2015 – Q1 2022), and one with quickly rising interest rates (Q2 2022 – Q1 2024), in order to be able to compare the impact of the interest rate on the profitability level during different macroeconomic conditions. The capture of time-dependencies was enabled by using both a one quarter lag and a four quarter lag on both the dependent variable and the independent variables. The findings suggest that over all analyzed time frames the level of return on equity is significantly negatively affected by the policy interest rate; however, the interest rate shows a significant lag of influence, indicating that the interest rate level from both one quarter and four quarters ago has an impact on the current level of return on equity. Also, the prior level of profitability significantly correlates with the current return of equity among real estate companies, in both the short term and the long term, which indicates the presence of a momentum effect. The relationship is positive during all time frames and for all lags, except during the Q2 2022 – Q1 2024 time span utilizing one quarter’s lag, where the connection is negative. / Under en stor del av 2010-talet var den svenska ekonomin starkt präglad av onormalt låga räntor, som till och med nådde negativt territorium under flera år. Denna händelse påverkade fastighetsbranschen genom att möjliggöra billiga finansieringsalternativ, vilket ledde till en expansion av företagens skuldnivå. När räntorna började stiga kraftigt 2022 uppstod frågan huruvida fastighetsbolagen skulle kunna upprätthålla en sund lönsamhetsnivå, eller om avkastningen skulle minska på grund av högre skuldkostnader. Denna studie syftar till att undersöka räntans påverkan på svenska fastighetsföretags lönsamhet, mätt genom avkastning på eget kapital. Nitton svenska fastighetsbolag analyserades under perioden Q1 2015 – Q1 2024 i en kvantitativ analys genom en Autoregressive Distributed Lag (ARDL)-modell samt en panelregressionsmodell, vilka båda tar hänsyn till såväl kortsiktig som långsiktig dynamik, vilket möjliggör en undersökning av räntans påverkan över tid. Analysen delades även in i två distinkta tidsspann, det ena med negativa räntor (Q1 2015 – Q1 2022), och det andra med snabbt stigande räntor (Q2 2022 – Q1 2024), för att kunna jämföra räntans påverkan på lönsamheten under olika makroekonomiska förutsättningar. Den tidsberoende aspekten möjliggjordes genom användandet av både ett och fyra kvartals eftersläpning på både den beroende variabeln och de oberoende variablerna. Resultaten från denna studie påvisar att det över alla analyserade tidsperioder finns en signifikant negativ påverkan av räntenivån på lönsamhetsnivån, och att räntan påvisar en effekt på lönsamheten både med ett och fyra kvartals eftersläpning. Den tidigare lönsamhetsnivån har även en signifikant påverkan på den nuvarande lönsamhetsnivån, både på kort och lång sikt, vilket indikerar förekomsten av en momentumeffekt. Denna koppling är positiv över alla tidsspann och gäller för både ett och fyra kvartals eftersläpning, med undantag för perioden Q2 2022 - Q1 2024 med ett kvartals eftersläpning, där förhållandet är negativt.

This thesis aims to explore if the existence of portfolio price premiums can be verified and if they differ in time and over property segments. The purpose is to contribute with valuable insights within the field of portfolio premiums in the real estate industry. In order to explore this further a regression model was developed. The model includes six portfolio variables controlling for size in the aspect of transactional value and number of properties included in the portfolio. We further test if the premium varies over property segments and over time. The data was provided by Cushman & Wakefield and consists of 825 property transactions. The results show that a portfolio premium for small, medium and large portfolios with a transactional value over 500 million SEK, and a discount on small portfolios with a transactional value below 500 million SEK is present. The premium was found to be 17.5% for small portfolios, 16.8% for medium sized and 26.3% for large portfolios. While premiums were found for portfolios with a transactional value over 500 million SEK an 13.7% discount was found for small portfolios with a transaction value below 500 million SEK. Which indicates that investors are willing to pay a premium, but only for larger portfolios. Furthermore, the only segment test with significant results were residential and industrial of which residential indicated a discount on small and medium portfolios with a transactional value over 500 million SEK and industrial indicated a discount on small portfolios with a transactional value over 500 million SEK. The test of variation of a portfolio premium over time gave mixed results and showed that investors payed a premium for medium and large portfolios with a transactional value over 500 million SEK during 2010 - 2015. / Detta masterarbete syftar till att undersöka fenomenet portföljpremier och bidra till utökad kunskap om premier och möjliga förklaringar till varför de uppkommer. Författarna har undersökt om det går att kvantifiera den påstådda portföljpremien och om denna skiljer sig över fastighetsegmenten och tid. Syftet med arbete är att bidrag med värdefulla insikter och kunskap om portföljpremier inom fastighetsbranschen. För att kunna besvara frågeställningen utvecklade författarna en regressionsmodell. Modellen innehöll sex portföljvariabler som bland annat kontrollerade för storlek i förhållande till transaktionsvärde samt antal fastigheter inkluderade i portföljen. För att undersöka om premien varierade över fastighetssegment och med tid utfördes fem olika segmentstest och två års tester. Data som användes i regressionerna tillhandahölls av Cushman & Wakefield. Resultatet av studien visar att det finns en portföljpremie på små, medelstora och stora fastighetsportföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor. Premien noterades till 17,5% för små portföljer, 16,8% för medelstora portföljer och 26,3% för stora portföljer. Medans en premie noterades för portföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor kunde en rabatt om 13,7% hittas för små portföljer med etttransaktionsvärde under 500 millioner kronor. Segmenttesten som genomfördes gav blandade resultat. De test som gav signifikanta resultat var segmentstest för industri och bostäder. Resultatet av regressionen visade att det finns en rabatt för små och medelstora bostadsportföljer med ett transaktionsvärde överstigande 500 millioner kronor samt en rabatt för små industriportföljer med ett transaktionsvärde över 500 millioner kronor. Utöver segmentstesten gjordes även två tester där författarna testade om premien varierade över tid. Likaså här gav testerna blandade resultat. Det kan konstateras att en premie återfinns för portföljer handlade under perioden 2010 - 2015.

<p>Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i.</p><p>Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.</p><p>Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter.</p><p>Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare.</p><p>Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie.</p> / <p>The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property.</p><p>This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market.</p><p>By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives.</p><p>Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity.</p><p>For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.</p>

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i. Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden. Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter. Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare. Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie. / The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property. This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market. By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives. Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity. For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.

This thesis aims to explore if and why there exists a price premium for environmentally certified office properties on the Swedish market. The purpose is to contribute with knowledge within the research field of certified properties and how they are valued by the market. In order to answer the research question, regressions of office transaction data have been performed, of which the main model examined whether environmentally certified office properties generate a price premium compared to non-certified properties. Two additional models were analysed, investigating if certain certifications affect the price premium more than others. The transaction data was provided by the real estate consultancy firm Cushman &amp; Wakefield. Furthermore, in contrast to previous research, a cost variable was included in each model. However, in order to capture the significance of the parameter, regressions excluding the cost variable were as well performed. The result of the analysis suggests that environmentally certified office properties are sold at a 14-26% higher price compared to equal properties which are not certified. In addition, certified properties with BREEAM and LEED appear to be sold at a 28-30% respectively 30-31% higher price than GreenBuilding certified properties. The cost variable did not seem to have any larger impact of the price. Most likely, a large part of the generated price premium is a result of aiming for branding benefits which are received by obtaining environmentally certified properties. / Målet med examensarbetet är att undersöka om och varför det existerar en prispremie för miljöcertifierade kontorsfastigheter som är lokaliserade på den svenska fastighetsmarknaden. Syftet är att bidra med kunskap inom forskningsområdet certifierade fastigheter och förstå hur de värderas av den svenska marknaden. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts för data innehållande transaktioner av kontorsfastigheter. Huvudmodellen har undersökt om miljöcertifierade fastigheter genererar en prispremie jämfört med icke-certifierade fastigheter. Utöver huvudmodellen har ytterligare två modeller analyserats som undersöker huruvida specifika certifieringar påverkar prispremien. Använd transaktionsdata har inhämtats från fastighetskonsultsföretaget Cushman &amp; Wakefield. Jämfört med tidigare studier har en kostnadsparameter inkluderats i varje modell. För att kunna förstå variabelns signifikans och påverkan har även analyser som exkluderar parametern genomförts. Resultatet av regressionen antyder att miljöcertifierade kontorsfastigheter säljs till ett pris som är 14-26 % högre än jämförbara kontorsfastigheter utan certifiering. Vidare verkar BREEAM- och LEED-certifierade fastigheter säljas till 28-30 % respektive 30-31 % högre pris än GreenBuilding-fastigheter. Kostnadsparametern verkar ej ha en signifikant påverkan på prispremien. Med största sannolikhet utgör strävan efter brandingfördelar en stor del av prispremien vilka erhålls om fastighetsägaren innehar miljöcertifierade fastigheter.

Kommersiella fastigheter är en kapitalintensiv tillgång, i behov av externt kapital, med flertalet intressenter. Syftet med uppsatsen är att studera effekten av regelverket Basel III genom att se hur fastighetsbolagens finansiering av kommersiella fastigheter har förändrats mellan år 2014 och år 2019. Tidigare har kommersiella fastigheter till största del finansierats med banklån men även andra former av finansiering blir allt vanligare, till exempel genom obligationer, certifikat, crowdfunding och direktfinansiering. Traditionella banklån är beroende av hur bankernas utlåning sker, vilket genom Basel regelverket har blivit mer reglerat de senaste åren. Baselkommittén för banktillsyn främjar den globala finansiella stabiliteten genom att samordna bankregleringar och tillsyn inom den finansiella sektorn. Basel III innebär skärpta kapitalkrav för bankerna och begränsningar för hur exponerade banken får vara mot en bransch eller motpart vid kreditgivning. Undersökningen baserades på elva fastighetsbolag noterade på Stockholmsbörsen i ”large cap”-kategorin. Resultatet visade på en förändring av finansieringskällor för fastighetsbolagen mellan år 2014 och år 2019 där banklån i snitt minskade med 27 procentenheter medan obligationer i snitt ökade med 23 procentenheter. Användningen av certifikat som finansieringskälla ökade marginellt mellan 2014 och 2019. Fastighetsbolagen hade även under denna tidsperiod sänkt sina finansieringskostnader och uppnått en längre kapitalbindningstid samt har idag lägre belåningsgrader. Sammantaget leder detta till att fastighetsbolagens finansiella ställning har blivit bättre. / Commercial real estate is a capital-intensive asset, in need of external capital. The purpose of the thesis is to study the effect of the Basel III by looking at how the real estate companies' financing of commercial real estate has changed between 2014 and 2019. Previously, commercial real estate has largely been financed with bank loans, but other forms of financing are becoming more common, for example bonds, certificates, crowdfunding and direct financing. Traditional bank loans are depending on different aspects such as risk weighted assets, which through the Basel regulations has become more regulated in recent years. The Basel Committee on Banking Supervision promotes global financial stability by coordinating banking regulations and supervision in the financial sector. Basel III entails stricter capital requirements for the banks and limits on how exposed the bank may be to an industry or counterparty when granting credit. The study was based on eleven real estate companies listed on the Stockholm Stock Exchange in the “large cap” category. The result showed a change in funding sources for the real estate companies between 2014 and 2019 where bank loans on average decreased by 27 percentage points while bonds on average increased by 23 percentage points. The use of certificates as a source of financing increased marginally between 2014 and 2019. During this period, the real estate companies had also lowered their financing costs and achieved a longer capital commitment period and today have lower loan-to-value ratios. To summarize, this means that the real estate companies' financial position has improved. TRITA-ABE-MBT-20479

2016 was a year of record with a total amount of over 201 billion SEK invested in the Swedish real estate market, spread over more than 535 transactions (counting transactions of 40 million SEK and above). The Swedish real estate market is sometimes referred to as a safe haven among international investors when it comes to foreign direct investments. Some characteristics that makes Swedish real estate a valuable asset among foreign investors are said to be the market transparency, low interest rate environment, and increasing rents, to mention a few. This report uses a quantitative analysis method in order to discern what fundamental economic factors that affects foreign investor’s behavior of when to invest in Swedish real estate.  The Swedish property firm, Newsec, has provided transaction data in order to accomplish this study. From the quantitative analysis, it has been found that the fundamental factors that have the most impact on foreign transaction volume are the capitalization rate, inflation rate, world market volatility, Swedish stock market and domestic transaction volume. Furthermore, exchange rates and the repo rate do not seem to have a significant impact on the foreign transaction volume, according to the study. / 2016 var ett rekordår på den svenska fastighetsmarknaden med en total transaktionsvolym på över 201 miljarder kronor, fördelat på över 535 transaktioner (räknat transaktioner över 40 miljoner kronor). Den svenska fastighetsmarknaden refereras ibland till som en fristad av internationella investerare när det kommer till utländska direktinvesteringar. Några av de egenskaper som karaktäriserar den svenska fastighetsmarknaden och som gör den till en värdefull tillgång för utländska investerare är att den präglas av hög transparens, låga räntor och stigande hyror, för att nämna några. Den här rapporten använder en kvantitativ analysmetod för att undersöka vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkar vid vilken tidpunkt utländska investerare väljer att investera i svenska fastigheter. Fastighetsbolaget Newsec har tillhandahållit transaktionsdata som möjliggjort denna studie. Från den kvantitativa analysen har det kunnat urskönjas att de fundamentala ekonomiska faktorerna som påverkar den totala volymen utländskt kapital som investeras på den svenska fastighetsmarknaden är: cap rate, inflation, volatilitet på världsmarknaden, svenska aktiepriser samt svenskt investerat kapital i svenska fastigheter. Vidare, valutakurser och reporäntan är faktorer som inte har kunnat säkerställas ha inflytande över volymen utländskt investerat kapital enligt studien.

Banks have become increasingly restrictive in their lending towards real estate, a development that is expected to continue due to further regulations, such as the Basel framework, and the emergence of new alternative financing options. As described by interview respondents, companies have shown an increased preference for a mix of capital sources following the financial crisis of 2008, which has led to an increase in demand on the capital and alternative markets. Factors that may have affected this development is the inflated corporate interest in maintaining a good credit rating and a change in investor sentiment towards a wider diversification. On the Swedish market, the so-called debt funds are a relatively new phenomenon and the purpose of this paper is to investigate how and what conditions that exist and have been necessary for this development. Debt funds already play a prominent role in real estate funding on other markets, such as US and UK, which could indicate a similar development on the Swedish market henceforth. However, as shown in the paper the markets are different on a systematic level, which makes it hard to draw parallels. Furthermore, as described in the empirical study the Swedish AIF market is underdeveloped in many respects since Swedish companies traditionally have used bank loans or turned to the capital markets - with a preference for equity before debt. With new regulations being introduced in the banking sector, the bank risk appetite has become more volatile, however, the banks retain a strong position and a continued large exposure to the real estate sector which may be due to the banks being well capitalized and an overall increased demand for capital. The increased demand for capital may also have given rise to favorable conditions for alternative financing options. However, in order for debt funds to continue to grow the key is most likely going to be offering loans with more favorable terms and longer maturities compared to other financing options.

Housing availability plays a central role for the mobility in the labour market and for the economic growth in a country. Housing construction in Sweden is now increasing strongly after a period of low construction during and after the financial crisis in 2008. Despite this, many of the Swedish municipalities indicate that there is a housing shortage, especially in the metropolitan regions. The main reason for this is that the population has grown at a faster pace compared to the number of homes. This thesis uses a regression analysis to analyse what fundamental economic factors that affected housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016.  The result from the regression analysis shows that the repo rate, inflation, GDP, population, unemployment, housing prices, and construction cost, with a lag of seven, seven, zero, one, six, two, and three quarters respectively, have a significant effect on housing construction. Furthermore, the regression model showed a low significance level for income, thus this variable was excluded from the model. Moreover, a time trend was included in the regression model. The time trend shows statistically significance, and its β coefficient implies an approximate 3% increase in housing construction per year, on average. Moreover, the regression model, presented in this thesis, has an R-squared value of 0.73, which indicates that the model can explain 73% of the variation in housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016. / Tillgängligheten av bostäder spelar en central roll för rörligheten på arbetsmarknaden och för den ekonomiska tillväxten i ett land. Bostadsbyggandet i Sverige ökar nu kraftigt efter en period av lågkonjunktur, under och efter finanskrisen 2008. Trots detta anser många kommuner i Sverige att bostadsbristen är stor, särskilt i storstadsregionerna. Den främsta orsaken till detta är att befolkningen har vuxit i en högre takt än antalet bostäder. Denna uppsats använder en regressionsanalys för att analysera vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkat bostadsbyggandet i Stockholms län mellan 1992 och 2016. Resultatet av regressionsanalysen visar att reporäntan, inflationen, BNP, befolkningsmängd, arbetslöshet, bostadspriser och byggkostnader, med sju, sju, noll, en, sex, två, respektive tre kvartals förskjutning, hade en signifikant inverkan på bostadsbyggandet. Vidare visade regressionsmodellen en låg signifikansnivå för variabeln inkomst, vilket medförde att denna variabel uteslöts från modellen. Dessutom inkluderades en tidsvariabel i regressionsmodellen. Tidsvariabeln visar statistisk signifikans och dess koefficient indikerar att bostadsbyggandet i genomsnitt ökade med ca 3% per år. Regressionsmodellen som presenteras i denna uppsats har ett R2-värde på 0,73 vilket indikerar att modellen förklarar 73% av variationen i bostadsbyggande i Stockholms län mellan 1992 och 2016.

I denna studie har fenomenet miljöcertifiering och dess inverkan på transaktionspriser undersökts. Under det senaste decenniet har intresset och efterfrågan på hållbarhet kraftigt ökat. Tillsammans med krav från Europeiska Unionen har investerare, fastighetsägare och hyresgästers efterfrågan på hållbara fastigheter ökat. För att skapa incitament förhållbarhetsinvesteringar i fastighetsbranschen krävs det att arbetet är ekonomiskt gynnsamt och att företag kan räkna hem sina investeringar. Studien undersöker om miljöcertifierade fastigheter historiskt sätt genererat en värdepremie vid transaktionstillfällen. Syftet medstudien är att identifiera om miljöcertifieringsstämpeln medför en ekonomisk värdepremie samt identifiera hur miljöcertifieringens utveckling ser ut i ljuset av EU-taxonomin. Genomregressionsanalyser analyseras olika attributs inverkan på priset med syfte att kunna isoleramiljöcertifieringen och därigenom analysera hur miljöcertifieringen påverkar priset. Därutöver har en kompletterande kvalitativ intervjustudie utförts för att underbygga resultaten iden kvalitativa analysen. Studiens resultat visar att det finns tendenser till att miljöcertifierade fastigheter betingar högre priser än icke-certifierade fastigheter. Däremot kan studien inte med signifikans bevisa att det är just miljöcertifieringsstämpeln som ensamt bidrar till de högre prisnivåerna. Studiens resultat pekar på att EU-taxonomin kommer förändrafastighetsmarknadens dynamik på ett sätt som fortfarande inte är säkerställt samtidigt som tunga investerare lagt stora resurser på att miljöcertifiera sina bestånd. Då experter utrycker sig försiktigt och delvis har olika utgångspunkter är miljöcertifieringens framtid i ljuset av EU-taxonomin oviss. Utvecklingen av branschens affärslandskap kommer att till stor delpåverkas av EU-taxonomin och det är således viktigt att investerare, fastighetsägare och marknadsanalytiker följer utvecklingen noggrant. Dessutom bör branschorganisationer och forskare fortsatt engagerar sig i hållbarhetsfrågor för att främja en mer miljömässig, social men också ekonomiskt hållbar framtid inom fastighetsbranschen. / The purpose of this study is to investigate the economic advantages of eco-labeling in the real estate market. By employing a quantitative methodology, our goal is to identify if there is a financial key performance indicator for environmental certifications within the Swedish market. In the past decade, the demand for and interest in sustainability have increased. Along with stringent regulations from the European Union, the demand of sustainable properties have risen. To create incentives for sustainability efforts, the work must be economically beneficial. Companies need to justify their sustainable investments and therefore this study examines whether environmentally certified propertied have historically generated a higher transaction price compared to properties without eco-labeling. To answer our research questions an eclectic method was applied. A quantitative data analysis was combined with a qualitative interview study to deeply investigate how and if ecolabeling brings an economic value premium and to identify the development of certifications in the light of the EU-taxonomy. Through regression analysis we analyze the impact of various attributes on the price with the aim of isolating the environmental certification and thus analyzing how the eco-labeling is affecting the price. The qualitative study works as a complement to the quantitative analysis to support the results and put it into a context. The study concludes that there are tendencies for environmental certified properties to command higher prices than not certified properties. However, the results cannot significantly prove that it is the environmental labeling alone that contributes to higher price levels. The dynamics of the real estate market will change due the EU-taxonomy in a way that’s still uncertain. As experts express caution and have partly different perspectives, the future of environmental labeling in the light of EU-taxonomy remains uncertain. The development of the business landscape will be influenced by the EU-taxonomy, making it important for investors, property-owners and market analysts to closely follow its development. Moreover, industry organization and research should continue to engage in sustainability issues to promote a more environmentally, socially and economically sustainable future within the real estate industry.