This thesis concerns how identity among young people (aged 16-19) living in a multicultural area in Stockholm is made relevant. The aim is to analyse the identities that arise in situated interaction between young people and their peer group and with other people in their everyday life. The material consists of arranged four-party conversations, interviews and audio tapes made by the young people themselves of everyday activities at school and during their leisure time. In the study, identity is perceived as being made relevant thorough dialogue. Identity is also seen as a strategic and flexible tool available to the individual for positioning him- or herself in a particular situation and for expressing solidarity and distance on the micro level. A topic analysis of the arranged four-party conversations shows that the young people proceed following a global structure of topics, making it possible to discern a super topic for each conversation. The types of topics chosen show similarities and can be presented as ethnicity-related, school-related and related to the setting of the recording. The preoccupation with ethnicity-related topics is partly seen as a response to the investigation itself, making double positioning necessary for the participants. An analysis of the pronoun vi 'we' is aimed at making visible the groups that the young people include themselves in and their positioning vis-à-vis each other. The situationally inclusive 'we' and the situationally in- and exclusive 'we' are used to regulate and modify conversations. The extended inclusive 'we' makes categorisations like classmate, Swede and immigrant relevant. An analysis of the ethnifications shows that ethnic identities are closely connected to the micro level and arise in contrast to or in comparison with other participants or groups outside the conversations. Ethnic identities and school-related identities are often resisted in the material. Resistance is seen as an interactional way of levelling the unequal relations that categorisation produces. It is also considered a reflection of their shared reality being just as important as the differences generated by categorisation. An intra-individual study of three young people in different everyday situations provides evidence that ethnic identities are flexible, context-sensitive and made relevant depending to a large degree on the participants at the situation at hand.

The aims of this thesis were to examine the utilisation of various linguistic levels in the oral reading of running texts among Swedish beginning readers, and specifically to question the supposedly predominant role of lower (i.e. sub-lexical) linguistic levels by also examining possible evidence of the utilisation of information at the syntactic or semantic levels, as well as textual context. The investigation is based on a corpus constructed from the oral reading of running texts and includes a number of studies using both quantitative and qualitative error analyses. The analyses confirm that other linguistic levels than the sub-lexical have an impact on reading. This was shown both in the linguistic acceptability of errors and the extent to which errors were corrected depending on linguistic acceptability. Although the natural point of departure seemed to be the graphemic level, analyses revealed that graphemic complexity or word transparency alone could not explain error frequencies. In quite a few cases, qualitative analyses revealed, for instance, that higher linguistic levels or knowledge of the world could explain both why words did and did not result in reading errors. However, phonological quantity appeared to be a major difficulty throughout the study, which is clearly related to the graphemic or phonological level. Some differences regarding the developmental perspective were observed. One study indicated that the readers might develop stepwise regarding their utilisation of various linguistic levels, in the sense that they appeared to rely mainly on lower linguistic levels early in reading development. Later they seemed to be dependent on higher linguistic levels, and ultimately they seemed to be sensitive to, rather than dependent on, higher linguistic levels. An interesting result was that the readers seemed to use different strategies for different kinds of words throughout the investigation, using a direct decoding strategy for frequent words, but using a letter-by-letter decoding strategy for less frequent or graphemically complex words.

The dissertation investigates oral communication from a language development perspective. The overall aim is to study the oral communication that is part of the learning process for Swedish as a subject and for vocational courses in the upper secondary schools. The focus is specifically on learning that incorporates reasoning and prepared speech. The method used is derived from ethnography and Conversation Analysis. The material consists of fieldnotes, video and audio recordings of lessons from two different classes. The dissertation is theoretically linked to “New Literacy Studies”; the oral prac¬tices and oral cultures involved in the instruction of Swedish are described and viewed as part of school literacy. The concept ‘elaborated topic’ is used to analyse the extent to which students and teachers develop reasoning. The results show that instruction in vocational training programmes can provide students with different conditions for oral language development. Students in the nursing programme took part in more varied communication than students in the technically/practically-oriented programme. The different oral cultures in the two classes could be described in terms of patterns for reasoning and prepared speech, knowledge ideology and power relations. The oral cultures of the classes investigated are reflected in the way they performed in the national test. The students’ ability to develop a sufficiently extensive line of reasoning for the test’s prepared speech did not correspond to how well they developed each topic of discus¬sion. The dissertation emphasises the importance of dialogically organised instruction with students in every upper secondary programme being encour¬aged in their reasoning and prepared speech. It highlights language and communication in and of itself as important content in the instruction of Swedish. Finally, it argues that each subject is responsible for contributing to the language development of students.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvärderar fyra läroböcker i ämnet svenska för invandrare. Två problemformuleringar besvaras: vad bör en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna innehålla och vad är tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi. Analysen visar att en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna bör innehålla ett stoff som är korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska också vara anpassat till rätt stadium och ålder för målgruppen samt presenterat på ett språk som är begripligt för den som ska ta del av innehållet. Stoffet bör vidare spegla det mångkulturella samhället, bestå av olika typer av texter samt behandla olika språkliga element som grammatik, ordförråd och ordförklaringar, uttal och prosodi på ett varierat och autentiskt sätt. Läroboken måste också ha ett pedagogiskt perspektiv som möjliggör varierade och individanpassade undervisningsmetoder, redovisningssätt och studiegångar. Den ska medvetandegöra eleverna om olika inlärningsstrategier och motivera dem till eget ansvarstagande för lärandet. Illustrationerna i läroboken ska också utnyttja färger på ett riktigt sätt, samspela väl med texten och fylla en uppgift i sig själva och inte endast vara dekorativa. Tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi är att den är beskaffad på detta sätt, det vill säga innehåller rätt stoff, har ett godtagbart pedagogiskt perspektiv och godtagbara illustrationer.

Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning. Jag valde att ta upp de faktorer lärarna själva ansåg påverkade mycket samt andra faktorer som jag tyckte var intressanta att diskutera. Jag har diskuterat lärarnas utformning av undervisning, kring arbetssätt och samarbete i olika former. Ibland har jag varit kritisk mot hur undervisningen verkar bedrivas på skolan, men har ändå försökt att förstå hur lärarna tänker och försökt beskriva deras situation så rättvist som möjligt. Det som jag framförallt har uppmärksammat i min undersökning och som jag velat betona i diskussionen, är att lärarna visar stort engagemang och har en positiv inställning till sitt ämne och till eleverna som de undervisar.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen. Metod: Det empiriska materialet har inhämtats genom personliga intervjuer med sex svenska ledare som har haft en ledande position i Spanien. Resultat: Vi har kommit fram till att den stilen de intervjuade antog är en mer uppgifts- än relationsinriktad ledarskapsstil. Kulturen tycks vara av betydelse då återkommande fraser i intervjuerna var "var tydlig" samt "chefen bestämmer", vilket kan identifieras med det spanska samhället. Vidare är det viktigt att behärska det spanska språket. Dessa aspekter indikerar att det inom vissa beteendemönster tycks ha skett en anpassning till den kulturella kontexten. Däremot framkommer det att de svenska ledarna strävade efter att inkludera medarbetarna både vid problemlösning och i beslutfattande. Dessa beteenden ser vi som uttryck för att de svenska ledarna har en stil som till viss del är förankrad i den svenska kulturen.

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective? Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed. Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system. Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained. / Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas. Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem. Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken. Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning. Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen. Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.

The purpose with this thesis is to analyse the image of the Chinese that was constructed and maintained in the materials published in association to the Swedish Mission Covenant Church (SMF) missionary work in China between the years of 1890 to 1914. The analysed material is mainly from the periodical Missionsförbundet, the analyse also include various books, biographies and anthologies. Inspired by Michel Foucault I found my methodological starting point in his discourse term. Frome there, by the help of the texts of Torjer A. Olsen, I constructed a discourse analyses, by which I analysed my materials. The survey showed that the material associated to SMF foremost constructed a negative pictureof the Chinese as unclean, conservative, arrogant, liars, greedy, loud, bad singers and that the woman situation was seen as untenable. A more appreciative picture also emerged and the Chinese was described as polite and strong. But this image had restrictions that made the first positive impression fade away, as an example the missionaries often questioned the motive behind the Chinese friendliness and regarded it as a mean to manipulate. In common to many of the characteristics was their connection to the larger dichotomy civilisation- barbary. The missionaries did not only represent Christianity they were also, according to themselves, the represents of civilisation. And the ascribed characteristics thus took theform of contrasting pictures that portrayed the heathen barbary Chinese. I saw the comprehensive negative image as a result of the missionaries need to legitimate their activity and as aproduct of the above described thinking in dichotomy terms. The Chinese picture was not a picture of the Chinese per se, but a image of the ”Other”. The displayed characteristics is by no means restricted to only include the Chinese or to be seen asonly a historical conception, with no or little relevance to ”our” (post)modern society - look closely at the newspapers of today and you will find the same images in the reports from theso called ”developing countries”, the dirt, the mistreated woman, the greedy and corrupt leaders. What is then my point, am I saying that this picture is misleading? I lack the knowledgeto make such a claim, my intention is to attentive the genealogy of thought, to show that the free thought in some (or the most) cases are not so free. And in this lies also the thesis scientific value.

Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare i studien upplevde att ramadan orsakade problem i olika situationer i skolan. Resultatet visade även brister i skolledningens sätt att hantera situationer kring ramadan. Skolledningen har det övergripande ansvaret när det gäller att agera för att ge förutsättningar och riktlinjer för lärare i olika ämnen i undervisningen. Ramadan är av stor betydelse för eleverna i undersökningen.  Av resultatet framgick även att flertalet av lärarna inte hade någon kontakt med föräldrarna vad det gällde situationerna kring ramadan. Resultatet visade att svensklärarna ansåg att eleverna inte borde genomföra fastan under grundskolan.