<p>Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan.</p><p>Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig.</p><p>Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

<p>Svenska Lantchips is a Swedish SME sized snack manufacturer. Being a small, medium sized, family-owned business with branches throughout the world, they make an interesting company for a case study. The case study I have conducted focuses on the internationalisation process of this family owned company – how they, despite their size, find ways to keep up an unique business structure, designed for internationalisation.The aim of this essay is to compare Svenska Lantchips’ internationalisation process with traditional internationalisation theories and see if these are compatible with this company. The theories used are The Uppsala Model, The Network Model, and The Born Global Theory, with The Born Global Theory representing the younger generation of models.After undertaking an in-depth interview with Michael Hansen, business developer at Svenska Lantchips, I collated a substantial amount of material, which I have used as the basis of this essay. Theories of storytelling have been used to interpret the information I got from Michael Hansen. Michael Hansen was chosen not only for his role as a business developer, but he is also the co-founder of the company, together with his wife, and brother in law. Previous research was studied to get information about attitudes within this research field today. The result from this thesis is that Svenska Lantchips have forged their own distinctive route out on the global market. Despite being a relatively small, family-owned company, with a low dependency on sophisticated technologies, they have managed to expand and internationalise at an impressive rate. By opening factories on foreign markets, sometimes even before exporting to them, they have produced a unique competitive advantage. Their internationalisation process at times more closely resembles that of a high-tech, innovative company, than a small, family-owned firm. The driving force behind them is their personal determination, and the philosophy that the world is one big market; they refuse to see cultural and geographical differences as an obstacle.</p>

<p>Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.</p><p>Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär.</p><p>Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen.</p><p>I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.</p>

<p>This study aims to investigate, describe and discuss the views of a group of adolescents on their identity and the process of second language acquisition. They all came to Sweden and started studying in Swedish schools in the last three years without any knowledge of the Swedish language.</p><p>The study has been conducted with respect to the adolescents own perspectives and what they consider important.</p><p>The methods used are group discussions/ interviews, observations in class and informal discussions with teachers and adolescents.</p><p>Their voices are described and discussed in this paper. One must take into consideration that there is no objective of being neutral or to generalize the results to any other group or category. On the contrary the study has involved critical self- scrutiny and active reflexivity according to ethnographic tradition.</p><p>Symbolic interaction has provided a theoretical framework for the study. Looking into how social identities may be constructed or communicated from the adolescents voices and looking in to their use of language the study reveals that several expectations and situations need’ to be met by different identities. The adolescents struggle to be accepted as members of the mainstream although they are a linguistic minority.</p><p>They are convinced that second language acquisition is the key to success although the same language still is a hindrance to negotiation of identity in the school context. Their strategy to be recognised as equals manifests itself in submissive attitudes and compliance. The adolescents explain this kind of behaviour as a natural attitude from the schools in their first country. The adolescents in this study are motivated. They do not see adaptation as a loss of anything rather as an enriched life experience and nutrition to their double identities. They are not victims of language discrimination but subjected to symbolic power influencing them in their actions. They are still working on their identities, their language acquisition and adaptation to expectations in different situations. They are, and will be, multidimensional personalities.</p>

<p>Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer.</p> / <p>The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.</p>

<p>Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.</p><p>Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.</p>

<p>Bakgrund: Avståndet mellan länder har försvunnit och världen har blivit mer homogen i och med globaliseringen. Många studier och praktiska exempel visar på att det fortfarande finns betydande skillnader i sättet att göra affärer, liksom i sättet att leda och organisera verksamhet i olika länder. Företag konfronteras därmed med många viktiga frågor i samband med ett internationaliseringsbeslut. Marknadsinformation spelar en central roll för företags utlandsetablering då kunskap om kunder, konkurrenter, intressenter samt om den institutionella och kulturella miljön ger företag starka konkurrensfördelar på marknaden. Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i omvärlden för att kunna ta väl underbyggda beslut under internationalisering. Marknadsinformation är en strategisk resurs och ett betydande konkurrensvapen. Det saknas dock fortfarande allmängiltiga teorier för företags internationaliseringsprocess och hur tillägnande av lämplig kunskap och marknadsinformation ska gå till. Marknadsinformationens positiva betydelse för ett företags internationalisering kan därför sägas vara en självklarhet snarare än ett väl kartlagt faktum.</p><p>Syfte: är att analysera vilken betydelse små- och medelstora företag tilldelar marknadsinformation under internationalisering.</p><p>Metod: En fallstudieliknandeliknande ansats har genomförts på tre svenska små- och medelstora modeföretag.</p><p>Resultat och slutsats: Företagen i vår studie har följt en processlärande internationalisering, enligt Uppsala skolans antagande, som inneburit att kunskap och erfarenhet på den utländska marknaden förvärvats stegvis och att tillgång till betydande information avgjort etableringsstrategin samt företagens internationella framgångar.</p>

<p>The purpose of my essay is to see how teachers are working to integrate the two subjects Art and Swedish in their teaching, and to see how this integration is made. What do teachers think about subject-integration? What are the positive effects of it? Are there any difficulties involved? Do the teachers prioritize cooperation with other subjects?</p><p>To answer my questions I have interviewed eight teachers, four of them in upper secondary school and four in lower secondary school. I have also studied literature about subject-integration and children’s learning, curriculum’s and syllabi in the subjects of Art and Swedish.</p><p>The results of my study show that the interviewed teachers are positive when it comes to integrating Art and Swedish and other subjects. Most of them see no problems when integrating subjects. Still several teachers do not integrate Swedish and Art in their teaching, even if they find it positive. The teachers who are integrating Art and Swedish today present many practical ideas of how to do it, and they think that integration of subjects is very important.</p><p>As a teacher you have to be open-minded. There is no difference if you work in upper secondary school or in lower secondary school. The most important thing is your own attitude and your willingness to make subject-integration come true.</p> / <p>Syftet med min uppsats är att se hur lärare arbetar med att integrera ämnena Bild och Svenska i sin undervisning, och om det finns en integrering mellan dessa ämnen på skolorna. Vad tycker lärarna om ämnesintegrering? Ser de några positiva respektive negativa effekter av integreringen? Ser de några svårigheter med ämnesintegrering? Prioriteras samarbeten med andra ämnen?</p><p>För att svara på mina frågeställningar har jag intervjuat åtta lärare, fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. Jag har även studerat litteratur kring ämnesintegrering och barns lärande, läroplaner och kursplaner i ämnena Bild och Svenska.</p><p>Resultatet av min studie visar att de intervjuade lärarna är positiva till att integrera Bild och Svenska, och även andra ämnen, många av lärarna ser inga problem med denna integrering. Flera av dem integrerar inte dessa ämnen, trots att de säger att det är positivt med integrering. De lärare som integrerar Bild och Svenska har många praktiska idéer på hur man kan göra detta, och de tycker att ämnesintegration är väldigt viktigt.</p><p>Du måste ha ett öppet sinne som lärare, och vara öppen för att integrera ämnen. Det är ingen skillnad oavsett om du arbetar på gymnasiet eller högstadiet, det viktigaste är din egen attityd till att integrera ämnen och att du försöker att förverkliga ämnesintegreringen.</p>