Redan idag är närmare var tredje medarbetare i Försvarsmakten civilanställd och den andelen förväntas öka. Trots det har få studier gjorts kring vad som driver dessa människor. Den modell vi tagit fram visar att civilanställda i Försvarsmakten känner en stark samhörighet och ser sig som en del av den gemensamma identiteten. De påverkas dock av en upplevd otydlighet och byråkratisering, precis som sina militära kollegor. Dock med en stor skillnad – att byta arbetsgivare ligger närmare till hands än för en Officer. Vår studie utgår från workshops med civilanställda vid två krigsförband. Urvalet av deltagare har gett oss en inblick i såväl administrativa roller som roller burna av specialister inom kärnverksamheten. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån perspektiv som Försvarsmakten kan påverka. Den här studien handlar inte om motivationsteori utan vad arbetsgivaren kan och bör göra för att säkra både rekrytering och bibehållande av individer som är avgörande för organisationens framtid. Det enskilt viktigaste Försvarsmakten kan göra för att behålla kompetensen hos dessa medarbetare är att ge dem trovärdiga karriärvägar, likt de Officerskåren har.

Militära organisationer påverkas ständigt av samhällets förändring och dess trender. En allt snabbare social och teknisk utveckling kan vara utmanande för en hierarkisk och byråkratisk institution vilket är grundläggande karaktärsdrag för militära organisationer. Den svenska Försvarsmakten har efter decennier av nedskärningar nu gått in i en omfattande tillväxtfas vilket också innebär stora förändringar för organisationens personal. Denna fallstudie har syftat till att uppnå en djupare förståelse för hur sjöofficerare, som första linjens chefer utövar sitt ledarskap för att hantera underställd personal och organisationens krav kopplat till Försvarsmaktens nuvarande tillväxtfas och normativa förändringar i samhället. Studien, som undersökt hur nästa generations officerare hanterar förändringar, söker tillföra ytterligare kunskap till de senaste årens forskning, om ledarskap och organisatoriska karaktärsdrag, som hittills riktat sig mot officerare på strategisk och operativ nivå. Under april 2021 genomfördes semi-strukturerade intervjuer med totalt 9 sjöofficerare som utbildat sig genom det nya utbildningssystemet och som efter 7–12 års yrkeserfarenhet tjänstgör som chefer inom ett sjöstridsförband. Det insamlande underlaget har genomgått en kvalitativ innehållsanalys som presenterats i två olika teman. Studien resultat visar att det är en utmaning på flera nivåer att få en anorektisk organisation att övergå i tillväxt. Första linjens chefer inom sjöstridsförband påverkas och upplever flera obalanser som kan ses som ett resultat av både social och teknisk acceleration i samhället. Detta hanteras genom fokus på ställda uppgifter och ett engagerat samt modernt ledarskap fokuserat på att skapa en samhörighet. Ledarskapet ses som det främsta verktyget för att bibehålla och rekrytera personal. Det råder en obalans mellan organisationens planering och individens synsätt på karriärsutveckling. Detta kan påverka både organisationens och individens möjlighet till utveckling. Tjänstgörande i Försvarsmakten ställer högre krav på arbetsgivaren än vad tidigare generationer har gjort avseende stimulerande arbetsuppgifter, transparens i beslut och att bli sedd av organisationen vid karriärplanering. Här upplever första linjens chefer begränsade möjligheter att påverka från sin nivå. Skiljelinjen mellan arbete och fritid är viktigare idag än tidigare, samtidigt är personalen beredd att göra uppoffringar. Lojalitet och engagemang finns men är inte villkorslös. Första linjens chefer försöker skapa balans för underställd personal genom ett ge och ta förhållande. / Military organizations are constantly affected by changes in society and social trends. Increasing social and technological development can be challenging for a hierarchical and bureaucratic institution, which are fundamental characteristics of military organizations. After decades of cuts, the Swedish Armed Forces has now entered an extensive rearmament phase, which also means major changes for all personnel within the organization. This case study has aimed to achieve a deeper understanding of how naval officers, as managers on tactical level, exercise their leadership to manage subordinate personnel and the organization's requirements linked to the Armed Forces' current rearmament phase and normative changes in society. The study, which examined how next-generation officers handle change, seeks to add additional knowledge to recent years' research on leadership and organizational characteristics, which has so far focused on officers at the strategic and operational levels. During April 2021, semi-structured interviews were conducted with a total of 9 naval officers, who has all been educated through the new officer education system at the Swedish Defence University. After 7–12 years of professional experience, they serve as commanders within a naval warfare flotilla. A qualitative content analysis has resulted in the collected data being presented in two different themes. The study results show that there is a challenge on several levels to get an anorexic organization to grow. Managers on tactical level are affected and experience several imbalances that can be seen because of both social and technical acceleration in society. This is handled through a focus on given tasks. Managers show a committed and modern leadership focused on creating solidarity and coherence. Leadership is seen as the main tool for retaining and recruiting staff. There is an imbalance between organizational planning and the individual view of career development. This challenge both the organization and the individual possibility to develop experience. Personnel taking service in the Armed Forces places higher demands on the organization than previous generations have done regarding stimulating activities, transparency in decisions and being seen by the organization in career planning. Here, managers experience limited opportunities to influence from their level. Work life balance is more important today than before, at the same time the staff is prepared to make sacrifices. Loyalty and commitment exist but are not unconditional. Managers on tactical level aim to create balance for subordinate staff through a give and take relationship.

The Swedish Armed Forces can be considered a hegemonic masculine organisation with deeply embedded patterns of patriarchy, as well as fratriarchy represented by notions of homogeneity and the male soldier. Women are highly underrepresented and face multiple double standards related to their performance of gender and more precisely performance of femininity. However, the Swedish Armed Forces claim to be an inclusive organisation and advertise this through different recruiting strategies, which display women in uniforms. This thesis uses the methodology of qualitative research by combining the methods of critical discourse analysis and critical visual analysis to analyse the representation and the performativity of gender in a recruiting advertisement for inclusivity by the Swedish Armed Forces. I argue that this advertisement led to a certain form of reproducing stereotypical notions of femininity by representing women who embody certain requirements connected to beauty standards. At the same time, notions of hegemonic masculinity and patriarchy are challenged through the representation of women in military uniforms.

Since 2003 the Swedish Armed Forces uses Developmental Leadership as their formal leadership model. The model is characterised by the leader acting as a role model and providing inspiration, motivation and personal consideration. The model stresses the importance authenticity plays in achieving the motivational aspects of leadership. The current literature on authenticity shows almost solely positive effects of the application of authenticity. However, there are organizational factors that seem to impede the non-commissioned officers’ ability to freely express their authentic self. Therefore, this study has aimed to deeper investigate the possible discrepancy between the application of authenticity in theory in relation to practice. To achieve this, we strive to answer the question as to how non-commissioned officers experience the practical application of authenticity in military contexts. A qualitative semistructured interview guide was chosen as the research method. The participants consisted of six non-commissioned officers in troop leading positions within the Swedish Armed Forces. Through a thematic analysis the data resulted in three main themes with a total of eleven subcategories. The study concludes that the results support the Developmental Leadership model´s claim that environmental factors affect the way leaders can exert Developmental Leadership. In addition, the study also contribute to a clearer picture of how these factors specifically affect leaders ability to act authentically. / Försvarsmaktens formella ledarskapsmodell Utvecklande Ledarskap förordar autenticitet hos ledare inom myndigheten. Teorier inom autenticitet visar på närmast enkom positiva effekter. Dock finns det organisatoriska faktorer som inverkar och begränsar specialistofficerares möjligheter till autentiskt handlande. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialistofficerare upplever tillämpningen av autenticitet i sin yrkesroll. Som undersökningsmetod valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och urvalet bestod av sex aktivt tjänstgörande specialistofficerare i truppförande positioner inom Försvarsmakten. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och resulterade i tre teman med elva underliggande kategorier. Resultaten stödjer teorin om hur omgivningskarakteristika påverkar ledares möjlighet att utöva utvecklande ledarskap men tillför en tydligare bild av hur dessa faktorer specifikt påverkar ledares autenticitet.

Den svenska armén förbereder tillväxt i enlighet med Försvarsberedningens rapport Värnkraft och Försvarsmaktens budgetberäkningar. Tillväxten inkluderar ett återinförande av en ledningsnivå mellan brigaderna och arméstaben - Divisionsnivån. Armén har beräknat att upprätta ledningsnivån etappvis med början före 2025 till bortom 2030, med en början i en ledningsförmåga och embryon till ett logistikförband och ett ingenjörförband. Vilka funktionsförband som ingår i fortsatta utvecklingen bortom 2030 är ännu ej helt definierat. Denna studie syftar till att utforska innebörden och konsekvenser, främst ur ett taktiskt perspektiv, av ett införande av divisionsnivån i armén. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Respondentgruppen har utgjorts av chefer på högre taktisk nivå och inom arméns utvecklingsorganisation. Den insamlade empirin har jämförts med befintligt kunskapsläge inom tre identifierade nyckelbegrepp; organisation, komplexitet och flexibilitet. Studien slutleder att införandet av ledningsnivån är motiverat och bidrar till en potentiellt mer farlig armé även om det råder osäkerhet kring hur komplett divisionsförmågan kan utvecklas ur ett förmågeperspektiv i framtiden, men att förankringen av införandet är bristfällig i Försvarsmakten. Vidare slutleds att divisionen bör betraktas som ett manöverförband med möjlighet att samordna i ett realtidsnära tidsperspektiv för att flexibelt kunna omhänderta ett dynamiskt händelseförlopp. Divisionen bör organiseras för att kunna fungera som en hubb och ta emot tillförda förband efterhand. En kaderorganisation bör upprättas och vidmakthållas över tiden för att upprätthålla förbandets förmåga till flexibilitet. Studien rekommenderar att en sådan kaderstab medges inflytande inom de områden som direkt påverkar förbandet och att staben medges öva över en stor del av konfliktskalan. Vidare rekommenderas en försvarsmaktsintern förankring av införandet. / The Swedish army prepares for growth in accordance with the Swedish Defence Commission´s report Defensive Power (Värnkraft) and the Swedish Armed Forces' budget calculations. The growth includes a reintroduction of a command level between the brigades and the army staff - the division level. The army has calculated the command level to be established in stages starting about 2025 and beyond 2030, beginning with a command capacity and embryos for a logistics unit and an engineering unit. The enabler units that are part of the continued development beyond 2030 have not yet been fully defined. This study aims to explore opportunities and possible challenges, primarily from a tactical perspective, entailing the introduction of the divisional level in the army. The study was conducted as a qualitative interview study with an explorative design. The respondent group has been made up of commanders at a higher tactical level and within the army's development organization. The empirical data collected has been compared to existing knowledge in three identified key concepts; organization, complexity and flexibility. The study concludes that the introduction of the command level is justified and contributes to a potentially more dangerous army, even if there is uncertainty concerning how complete the divisional capacity can be developed from an enabler perspective, but that the anchoring of the introduction is inadequate in the Armed Forces. Furthermore, it is concluded that the division should be regarded as a maneuver unit capable of coordinating in a real-time perspective, in order to be able to flexibly manage a dynamic situation development. The division should be organized to be able to act as a hub and continuously receive additional troop contributions. A cadre organization should be established and maintained to ensure the unit´s ability of flexibility over time. The study recommends that such a cadre staff to be allowed influence in the areas that directly affect the unit, and the staff to be allowed to practice over a large part of the conflict scale. Furthermore, an internal anchoring the introduction within the Swedish Armed Forces is recommended.

With the aim to situate the study of military professionalism and its relationship to change firmly in an empirical analysis, this thesis uses the method of grounded theory to study the elements of military professional mindset that impacts on the professional capacity to understand and handle military change. Theoretically the study situates itself in both the study of military professionalism and the study of military change, and challenges previous literature by stating that there are elements of the military profession that makes it adaptable to change. The results are based on data from interviews with military officers working for the Swedish Armed Forces and the analysis is developed through a multiple-step coding procedure which thoroughly grounds the study in empirics. The study finds that military professionals have a holistic mindset when understanding their own profession in relation to the military organisation and military change. Both rigid and definitive elements, such as hierarchy and loyalty, and less rigid elements, such as flexibility, adaptability and military preparedness, impacts the capacity to handle change and are seen as important elements of the professional mindset.

Studies of organizational learning have found that military organisations can benefit from developing organizational learning. Successful implementation of organizational learning exists in the Israeli army. This study analyses the organizational learning capability of the Swedish army. By adopting the organizational learning capability theory by Visser and applying it to data collected through both documents and interviews, this study investigates the possible harmony and dissonance between the data. The findings discovered that while there is compatibility in two out of four dimensions, which is interpreted as the Swedish army having a good baseline to build their organizational learning; it also ascertained that there is a large dissonance regarding knowledge conversion. This is seen as a probable inhibitor for the implementation of organizational learning in the Swedish army. Specifically, is the lack of education in knowledge conversion seen as a large threat to the organization successfully implementing organizational learning. The study contributes to the research field with a comparison of the normative level and reality; in this it contributes with an understanding of which parts can be considered to facilitate and inhibit organizational learning. Furthermore, it gives the Swedish Army several recommendations to accelerate their capabilities in organizational learning.

An organization with such a big responsibility as the Swedish armed forces constantly needs to find new ways to develop and increase their effectiveness when it comes to management, administration and organization. An information system with cloud computing as a basis would mean a modernization of the Swedish armed force’s administration and could potentially live up to the security standards within the organization. The primary goal of the thesis is to present and analyze cloud solutions that the Swedish armed forces eventually could integrate in to their activities. The first part of the thesis gives an introduction to the cloud technology with the security aspects of a cloud as a large part of the focus. This is followed by information about the Swedish armed forces and their current IT-systems, as well as information on the requirements they have for the implementation of new IT-systems within the organization. Two different cloud services from VMware and Cloudstack have been examined in order to see whether these could be used for a future implementation. The focus of the analysis lies heavily on the security issues and questions, that arise, for each solution, as the security aspect is something that is very important for the Swedish armed forces. The thesis also touches on the economical benefits and economical difficulties associated with cloud service implementation. The purpose of this is to see whether an eventual implementation is beneficial or not. / En organisation med ett så stort ansvar som Försvarsmakten behöver ständigt nya sätt att utvecklas och effektivisera sin drift, administration och organisation. Ett informationshanteringssystem i molnmiljö som grund skulle innebära en modernisering av administrationen inom organisationen och har potentialen att uppfylla Försvarsmaktens förbättringskrav. Arbetet har som huvudmål att ta fram och analysera lösningsförslag för hur Försvarsmakten skulle kunna använda sig av molnbaserade IT-system. I den första delen av arbetet ges en grundläggande introduktion till molnteknologin som även innefattar säkerhetsaspekter. Efter detta presenteras allmän information om Försvarsmakten, deras nuvarande IT-system samt de krav som ställs när det kommer till implementation av nya IT-system inom organisationen. Två olika molntjänster från WMware och Cloudstack undersöks för att se hur dessa skulle kunna användas för en eventuell implementation inom Försvarsmakten. Analysen av de två olika molntjänsterna fokuserar främst på säkerhetsaspekter, då det är ett viktigt fokusområde för Försvarsmakten. Ett annat område som arbetet har som syfte att undersöka är ekonomin för molntjänster. Detta för att se om en eventuell implementation är lönsam för Försvarsmakten eller inte.

För att möjliggöra teknisk vidareutveckling och forskning krävs i många fall framtagning av nya system eller produkter som ännu inte finns på marknaden. De säkerhetsrisker som uppkommer vid nyutveckling av system eller produkter bör åtgärdas innan de tas i bruk. Inom Försvarsmakten (FM) utförs detta genom ett systemsäkerhetsarbete. Ett systemsäkerhetsarbete syftar till att systemet eller produkten genomgår en systematisk process för att uppnå de säkerhetskrav och tolerabla risknivåer som finns inom organisationen. Denna rapport undersöker hur ett systemsäkerhetsarbete kan appliceras på forsknings- och försöksuppställningar inom dykeri på Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum (FM DNC) i Karlskrona. Arbetet syftar till att undersöka den uppdaterade processen enligt den nya versionen av Handbok i Systemsäkerhet, utgiven år 2022. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur handbokens process kan tillämpas på forsknings- och försöksuppställningar. I arbetet används systemet Inertgas Utvädringsmaskin (IGUM) som ett exempel för att ta fram en lämplig process i syfte att få systemet godkänt för användning inom forskning. I arbetet undersöks även om ett systemsäkerhetsarbete kan effektiviseras genom att ta fram en mer standardiserad process för denna typ av verksamhet. Arbetets metod består av fyra olika delar: Litteraturstudier, intervjuer, en kurs samt handledning. Genom att kombinera information, tagen från litteraturen, med inhämtade svar på specifika frågor till experter inom ämnet kunde ett resultat tas fram. Resultatet innefattar tre exemplifierade processmetoder, beroende på systemets eller produktens användningsområde, samt hur ett systemsäkerhetsarbete kan effektiviseras. De tre processmetoderna som presenteras utgår ifrån handboken samt en kombination mellan Regler för Militär Sjöfart Dyk (RMS-Dyk) och Handlingsregel 05 (HR 05), såväl som de svar som gavs under intervjuerna. I nutid finns ännu ingen etablerad kunskap i hur ett systemsäkerhetsarbete ska utföras på forsknings- och försöksuppställningar inom FM:s dykeri, vilket gör arbetet till en viktig tillgång för den fortsatta utvecklingen. Detta gynnar inte bara personal inom organisationen, utan även samhället, då det ökar möjligheten till vidareutveckling och forskning. / To enable further technical development and research, developing new systems or products that are not yet available on the market is often necessary. The safety risks that arise with newly developed systems or products should be addressed before they are put into use, which is done through system safety work within the Swedish Armed Forces (FM). System safety work aims for the system or product to undergo a systematic process to achieve the organization's safety requirements and tolerable risk levels. This report examines how system safety work can be applied to research and test setups in diving at the Swedish Armed Forces Diving and Naval Medicine Center (FM DNC) in Karlskrona. The work aims to examine the updated process according to the new version of the System Safety Handbook, published year 2022, and to apply it to research and experimental setups. The report uses the Inert Gas Utvädringsmaskin (IGUM) system as an example to be able to develop a suitable process with the aim of getting the system approved for research purposes. The report also examines whether system safety work can be made more efficient by developing a more standardized process. The method consists of four parts: Literature studies, interviews, a course, and supervision. By combining information from the literature with answers gathered from the interviews, a result was found. The outcome includes three exemplified process methods, depending on the system or product's area of use, as well as how system safety work can be made more efficient. The three process methods presented are based on the handbook and a combination of Regler för Militär Sjöfart Dyk (RMS-Dyk) and Handlingsregel 05 (HR 05), as well as the answers given during the interviews. Currently, there is still no established knowledge of how system safety work should be done on research and test setups within the Swedish Armed Forces diving operations, which makes the report an asset for further development within this field. This not only benefits personnel within the organization but also the society, as there is an opportunity for further development and research.

Syftet med studien är explorativt där vi ställt frågan: Hur implementeras och tillämpas det doktrinära begreppet ”aktivt försvar” i Försvarsmakten i normalläge? Vi har utgått från 61:a luftvärnsbataljon vid Lv6 i Halmstad, där vi genomfört totalt åtta semistrukturerade intervjuer för att få svar på forskningsfrågan. Utöver intervjuerna vid Lv6, har vi även intervjuat två respondenter som deltagit i utvecklingen av doktriner. Syftet med dessa intervjuer var att få en förståelse för hur processen för doktrinarbetet genomförs i Försvarsmakten. Studien är kvalitativ med induktiv ansats där vi utgått från ett hermeneutiskt paradigm. Empirin har hanterats och strukturerats med hjälp av Grounded Theory, där resultatet utmynnat i en kärnkategori. Kärnkategorin har därefter använts i den implementeringsmodell vi tagit fram utgående från nio olika forskare/författare som skrivit om implementeringar. Slutsatserna från studien utgår från de sex processteg vi kom fram till i vår implementeringsmodell: Problemupptäckt-Utformning av doktrinen-Auktoritet-Implementering-Vidmakthållande-Utvärdering. Vi redovisar totalt 17 slutsatser vilka i sin tur resulterar i fyra rekommendationer till Försvarsmakten, avseende hur implementeringsprocessen av doktrinära begrepp i Försvarsmakten kan förbättras.  -          Utarbeta en handbok doktrinutveckling i syfte att formalisera processen. -          Samordna doktrinutvecklingsprocessen från strategisk nivå till försvarsgrensnivå. -          Institutionalisera doktrinprocessen i Försvarsmakten genom att inför en permanent enhet under högkvarteret som ansvarar för doktrinutvecklingen. -          Formalisera en plan för hur respektive doktrin skall implementeras i Försvarsmakten.  Vi ser att ovanstående rekommendationer kommer bidra till att kunskaperna om doktrinerna ökar tillsammans med deras trovärdighet. Vi ser även att den effekt man vill uppnå med innehållet i doktrinerna kommer implementeras snabbare och tydligare i Försvarsmakten. / The purpose of the study was exploratory, in which we asked the question: How is the doctrinal concept of "active defence" implemented and applied in the Swedish Armed Forces in normal mode? We began with the 61st Air Defense Battalion at Lv6 in Halmstad, where we conducted a total of eight semi-structured interviews to get answers to the research question. In addition to the interviews at Lv6, we also interviewed two respondents who have participated in the development of Swedish doctrines. The purpose of these interviews was to gain an understanding of how the process for doctrine work is carried out in the Armed Forces. The study is qualitative with an inductive approach, starting with a hermeneutic paradigm. The empirical data have been managed and structured using a form of Grounded Theory, where the results have lead to a core category. This main category has subsequently been used in the implementation model we developed based on nine different researchers/authors that have written about implementations. The conclusions from the study are based on the six process steps we arrived at in our implementation model: Problem discovery-Design of the doctrine-Authority-Implementation-Sustain-Evaluation. We outlined a total of 18 conclusions, which in turn result in four recommendations to the Armed Forces, regarding how the implementation process of doctrinal concepts in the Armed Forces can be improved. - Prepare a doctrine development handbook in order to formalize the process. - Coordinate the doctrine development process from strategic level to defence branch level. - Institutionalize the doctrine process in the Armed Forces by introducing a permanent unit under headquarters, responsible for doctrine development. - Formalize a plan for how each doctrine is to be implemented in the Armed Forces. We conclude that the above recommendations will contribute to increased knowledge of the specified doctrines, as well as to their credibility. We also see that the effect one want to achieve with the content of doctrines will be implemented faster and more clearly in the Armed Forces.