Europa befinner sig sedan 24 februari 2022 i det känsligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I Försvarsbeslutet från 2020 gav regeringen Försvarsmakten uppgiften att tillväxa för att möta den försämrade utvecklingen som pågått under drygt ett decennium. Tillväxten påverkas nu av besluten att skänka kvalificerad materiel till Ukraina och beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.    Syftet med denna studie är att, för oss som författare, skapa förståelse för på vilket sätt armén kan försörja nationell försvarsförmåga, integrering med Nato samt stödja Ukraina med materiel. Vår forskning genomfördes som en kvalitativ studie där vi intervjuade personer med insikter och perspektiv från den strategiska-, militärstrategiska-, operativa- och taktiska nivån. Detta kompletterades med perspektiv från försvarsindustrin och från forskare vid Försvarshögskolan.   Vi har i vår undersökning sökt förståelse för hur arméns resurser avseende personal, materiel och infrastruktur påverkas när den utsätts för hot och friktioner. Dessa resurser är vitala när armén växer i storlek och skapar militär krigföringsförmåga. Som referensram har vi använt det Resursbaserade synsättet (RBV), dynamiska förmågor och flexibilitetsperspektivet.      Resultatet av vår forskning visar på att det pågår en kamp om resurser. Efterfrågan hos försvarsindustrin har ökat då många länder försöker att öka sin militära förmåga. Europa har gjort sig beroende av den amerikanska försvarsindustrin vilket nu gör det svårt att ersätta brister eller nyanskaffa materiel och ammunition.   Försvarsmakten behöver genomföra ambitionssänkningar då det för närvarade är svårt att tillföra mer resurser. / Since February 24, 2022, Europe has been in its most volatile securitysituation since World War II. In the Government Bill from 2020, thegovernment gave the Armed Forces the task to increase in volume andcapability to meet the deteriorating development that has been ongoingfor just over a decade. Growth is now affected by the decisions to donatequalified equipment to Ukraine and the decision to apply for membershipin the NATO defence alliance.The purpose of this study is to create an understanding, for us as authors,of how the army can provide national defence capability, integration withNATO and military support to Ukraine.Our research was conducted as a qualitative study where we interviewedpeople with insights and perspectives from the strategic-, militarystrategic-, operational- and tactical levels. This was broadened withperspectives from the defense industry and from researchers at theSwedish Defence University.In our research, we sought an understanding of how the army’s resources(personnel, equipment, and infrastructure) are affected when it is exposedto frictions and threats. These resources are vital as the Army grows andcreates military capabilities. As a frame of reference, we have used theResource Based Approach (RBV), dynamic capabilities and the Flexibilityperspective.The results of our research show that there is an ongoing struggle forresources. Demand on the defense industry has increased as manycountries try to increase their military capabilities. Europe has becomedependent on the American defense industry, which now makes it difficultto replace deficiencies or acquire new equipment and ammunition.The Armed Forces need to change its objectives due to difficulties in addingmore resources

Sverige påbörjade en upprustning efter Rysslands invasion av Ukraina 2014. Debatten kring Sveriges försvarsförmåga har under den gångna våren åter igen aktualiserats och kommit på allas läppar på grund av Rysslands senaste invasion av Ukraina. Sveriges regering har beslutat att Försvarsmakten ska få ökade ekonomiska anslag och att organisationen ska utökas personellt. En stor del av Arméns förband kommer i framtiden allt utgöras av tidvis tjänstgörande personal, dvs reservofficerare, tidvis tjänstgörande soldater samt värnpliktiga. De här personalkategorierna behöver både upprätthålla sin kompetens och utvecklas för att fylla sin plats i krigsorganisationen. I dagsläget när reservofficerare kallas till tjänstgöring i samband med utbildning eller träning är deltagandet frivilligt. Försvarsmaktens uppfattning är att knappt hälften av Sveriges ca 6 800 reservofficerare har övat sedan 2014. Syftet med studien är att utforska vad som motiverar respektive vad som uppfattas som försvårande eller rent hindrande faktorer till tjänstgöring för reservofficerarna vid Skaraborgs regemente. Studiens fokus är på vad som engagerar dem att tjänstgöra i Försvarsmakten och vad som kan öka deras motivation. Studien baseras på intervjuer. Den insamlande empirin är analyserad med Grounded theory. I analysen kombineras två olika teorier om motivation för att förstå reservofficerarnas situation. Amitai Etzionis Compliance theory, en teori kring hur olika styrformer inom organisationer korrelerar med motivation, kombineras med Herzberg, Mausner och Snydermans The motivation to work, en teori om motivation på arbetsplatsen. Reservofficerarna upplever i grunden att tjänstgöringen är motiverande och Försvarsmakten skall fortsätta stärka relationen med sina anställda och dra nytta av förbandsandan. Studien har identifierat fem huvudsakliga områden som påverkar reservofficerarnas engagemang: militära miljön, kommunikation, växelverkan, regler samt lön och ersättning. Den speciella miljön som uppstår i Försvarsmakten är den enskilt mest motiverande faktorn för tjänstgöring. Det är en miljö som de intervjuade reservofficerarna trivs i, en miljö som de dessutom uppger är svår att finna någon annanstans. Miljön består av den unika kombinationen militära kontexten, relationen till kollegorna och känslan av att tillhöra något större. / Sweden began a rearmament after Russia's invasion of Ukraine in 2014. The debate over Sweden's defense capability has again been brought to the fore again this spring and has come to everyone's lips due to Russia's latest invasion of Ukraine. The Swedish government has decided that the Armed Forces will receive increased financial grants and that the organization will be expanded in personnel. In the future, a large part of the Army's units will all consist of part-time personnel, ie reserve officers, part-time soldiers and conscripts. These categories of personnel both need to maintain their skills and develop to fill their place in the war organization. At present, when reserve officers are called up for duty in connection with education or training, participation is voluntary. The Armed Forces' perception is that almost half of Sweden's approximately 6,800 reserve officers have not served since 2014. The purpose of the study is to explore what motivates and what is perceived as aggravating or purely hindering factors for service for the reserve officers in Skaraborg regiment. The study's focus is on what engages them to serve in the Armed Forces and what can increase their motivation. The study is based on interviews. The collected empirics are analyzed with Grounded theory. The analysis combines two different theories of motivation to understand the situation of reserve officers. Amitai Etzioni's Compliance theory, a theory on power, involvement, and their correlates in organizations, is combined with Herzberg, Mausner and Snyderman's The motivation to work, a theory of motivation in the workplace. The reserve officers perceive the service as fundamentally motivating and the Armed Forces is recommended to strengthen the relationship with their employees and benefit from the spirit in the unit. The study has identified five areas that mainly affects the reserve officers' engagement: the military environment, communication, interaction, rules, and pay and compensation. The special environment that arises in the Armed Forces is the single most motivating factor for service. It is an environment that the interviewed reserve officers thrive in, an environment that they also state is difficult to find anywhere else. The environment consists of the unique combination of military context, the relationship with colleagues and the feeling of belonging to something bigger.

Since the Swedish government reinstated conscription in 2017, the Swedish Armed Forces are once again able to meet the wartime staffing requirements. In addition to the increase in employees the Swedish Armed Forces have been able to shift focus from external recruiting to internal human resource management. High employee turnover is a costly affair, especially in an organization like this one, where the initial investments, by way of training, are expensive and arduous. Predicting which employees are about to resign can help retain employees and decrease turnover and in turn save resources. With sufficient data, machine learning can be used to predict which employees are about to resign. This study shows that the machine learning model, random forest, can increase accuracy and precision of predictions, and points to variables and behavioral indicators that have been found to have a strong correlation to employee resignation. / Detta arbete utforskar möjligheten att använda maskininlärning, mer specifikt modellen random forest, för att förutspå uppsägning av anställda i Försvarsmakten. Arbetet stammar ur återinförandet av värnplikten i 2017, som följd av att enbart ca. 60% av bemanningskravet i krigstid med den frivilliga modellen kunde mötas. Arbetet finner att maskininlärningsmodellen random forest, kan användas för att förutspå uppsägningar till en icke-trivial grad. Random forestmodellen kan användas till att förutspå uppsägningar till 89% noggrannhet och 72% precision. Den största källan till osäkerhet i studien är mängden och egenskaperna hos datan. Studien är baserad på data från 1500 heltidsanställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS-K). För att förbättra resultatet och i synnerhet precisionen behövs mer data och data med en starkare korrelation till beteende. För framtida studier rekommenderas att utforska huruvida andra maskininlärningsmodeller är lämpade för just denna verksamhet, men även hur arbete, insamling och förvaltning av data inom Försvarsmakten kan utvecklas.

Denna studie riktar ljus mot militära kvinnors karriärupplevelser. Således ämnar studien tillatt synliggöra faktorer som möjliggör och hindrar militära kvinnor i karriärutvecklingen inomFörsvarsmakten. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ ansats bestående avsamtalsintervjuer, kompletterat med en sekundäranalys. Den teoretiska referensramenutnyttjas som förklaringsverktyg för forskningens olika problemområden. Teorierna är,Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Rosabeth Moss Kanters organisationsmodell ochJoan Ackers organisationsteori. Studien mynnar ut i åtta faktorer som önskar att öka förståelseför vad som påverkar militära kvinnors karriärer inom Försvarsmakten. De identifieradekarriärmöjligheterna är således val av utbildning, chans till utveckling och utmaning. De femkarriärhindren är organisationskultur, kontrakt, brist på flexibilitet, chans till utveckling ochutmaning. / This study sheds light on military women's career experiences. The study aims to highlightfactors that enables and creates barriers for military women in the Swedish Armed Forces.The methodological approach is based on a qualitative method with interviews, along with asecondary analysis. The theoretical frame is used to seek an explanation for the research area.The theories are, Yvonne Hirdman’s theory of the gender contract, Rosabeth Moss Kanter’sorganizational model and Joan Acker’s organizational theory. The study formulates eightfactors that affects military women’s careers within the Swedish Armed Forces with the wishto increase an understanding. The identified career opportunities are therefore option ofeducation, chance for development and the last is challenge. Furthermore, five career barrierswas also identified, organizational culture, contract, lack of flexibility, chance fordevelopment and challenge.

This study aims to identify and analyse the actions the Swedish Armed Forces take working towards gender equality. This is done by examining various governing documents, reports, and media coverage. An interview with an employed women with relevant competence of the organisations active work and policies regarding gender mainstreaming is also conducted. These aspects are analysed using Critical Discourse Analysis (CDA) and a liberal feminist theoretical approach. A brief background of previous research and history is also presented. As a conclusion of this study, the resulting framing and consequences of the Swedish Armed Forces gender mainstreaming is presented.

No studies have been published on the Swedish Armed Forces´ (SAF) diversity regarding minorities with a foreign national background. The purpose of this pilot study is therefore to start the field by looking at how the SAF, or similar organisations, can work with diversity management effectively. This is done through seven interviews with the organisation´s employees, as well as interviewing ten persons in Sweden which are part of minority-groups with a foreign national background. Avery & McKay´s (2006) theory about attracting diversity was used as basis for the interview questions, especially regarding which recruitment tactics to use when attracting minorities. The results indicate that SAF are employing the correct tactics but that the lack of clear, definable, and measurable goals for the organisation impedes the effort. As well, SAF´s focus on diversity has so far mainly included gender equality which has led to a diminishing effort towards other diversity-dimensions. However, there is a great will in the organisation to improve the work towards the other dimensions. Also, even though the SAF is employing the correct tactics, the interviews with the respondents show that some tactics might be more necessary than others. Going forth, top priority should be targeted information through personal meetings in certain areas and locations which contain a higher concentration of minorities.

Försvarsmakten har under de senaste åren genomfört flera förändringar, av både organisation och inriktningar. Dessa har varit styrda av ekonomiska och politiska skäl men också för att kunna möta det förändrade omvärldsläget. Mitt i dessa förändringar befinner sig Försvarsmaktens personal. Denna studie fokuserar på de officerare inom Försvarsmakten vilka trots omorganisationer och förändringar av verksamheten jobbar kvar inom myndigheten. Den av oss identifierade tidigare forskningen rörande Försvarsmaktens personal fokuserar främst på de som lämnat sin anställning inom myndigheten.Försvarsmakten påtalar ofta att personalen är dess främsta resurs, vilket blir syftet med denna studie. Att öka förståelsen för faktorer bakom personalens trivsel och motivation, för att därmed kunna behålla de som redan finns inom myndigheten.Studien är genomförd som en kvalitativ induktiv undersökning med ett urval av respondenter från tre av Försvarsmaktens organisationsenheter. Trots dessa olika organisationsenheters skilda verksamhetsområden, identifieras likheter av faktorer som bidrar till att de uppskattar och motiveras av sin anställning inom Försvarsmakten.Kommunikation, relation, uppfyllelse samt variation är de fyra övergripande teman som studien har identifierat.Studien gör inte anspråk på att placera dessa i någon hierarkisk ordning, där någon betyder mer än någon annan. Däremot kan det konstateras att de varierar över tiden för enskilda individer, vilket därmed betyder att de är av olika vikt för individen beroende på var individen befinner sig i sin livssituation. De skapar en balanserad uppfyllelse.

<p>People use a variety of means to orient themselves towards the future. A more organised approach to handling the future known as "futures studies" is often used in a variety of contexts including long-term planning within large organisations. In the effort to enhance the quality of such studies, there have been arguments for better methods (which makes sense), but methods may not be the most important aspect in the production of futures studies. Greater theoretical awareness in the substantive questions upon which the study is based is more important. To that end, the intent of this dissertation is to infuse a keener awareness of fundamental assumptions in futures studies and contribute to increasing their quality.</p><p>One objective of the dissertation is to formulate a method or procedure to analyse the futures studies of large organisations, apply it to two empirical cases and thereafter analyse its strengths and weaknesses. The method I discuss and develop extensively in this work consists of an analytical framework that focuses on three aspects of each future study: its architecture, its relationship to a few of the key future issues of our time and its assumptions regarding our views on society, humanity and technology. A second objective is to systematically study future documents from two large organisations and attempt to clarify motives, orientation, methodology and distinguishing characteristics in their future processes. The cases I have chosen are the Swedish Armed Forces and the telecommunications company Ericsson, which were both in a period of transition around the mid 1990s.</p><p>The dissertation shows how the method has been used to bring to the fore and clarify central ideas in futures studies, identify ambiguities and fuzzy thinking and to show and expose more covert assumptions. The analysis also illustrates that certain aspects of the model have been observed in the empirical material, other ideas are found to a lesser extent and certain perspectives are entirely absent. The paper stresses that the model developed has both strengths and weaknesses, but the overall assessment is that it was well-balanced and maintains appropriate depth in relation to desired efficiency. The study shows that the analytical method is relevant and adequate to understand and describe the direction and content of futures studies and in so doing enhance their quality.</p>

<p>Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet.</p><p>Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument .</p><p>Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet.</p> / <p>Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the <em>just culture</em> perspective.</p><p>The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents.</p><p>The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.</p>

<p>Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten.</p> / <p>Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.</p>