Thesis (Doctoral)--Universität Aachen, 2002. / Includes bibliographical references (p. 277-289).

Torsby Skidtunnel & Sportcenter (TSS), vilket är Sveriges första skidtunnel, öppnades i Torsby kommun år 2006. Sportcentret har sedan dess haft en betydande roll för kommunen och är ett viktigt komplement till utomhusskidåkning, speciellt om snöbrist råder. Torsby kommun, som kan definieras som en landsbygdskommun, har cirka 11 600 invånare och är beläget i norra Värmland. Med målet att stärka näringslivet och Torsbys varumärke, togs beslutet att konstruera en skidtunnel. Torsby Skidtunnel & Sportcenter är ett komplett träningscenter, med aktiviteter som passar alla träningsnivåer, både utomhus och inomhus. I vår studie framgår det att TSS är en unik symbol som många förknippar Torsby med. I vår insamlade empiri framgår det att det är en speciell upplevelse att kunna åka inomhus i 0 till -3 °C med snögaranti. Ett koncept, så kallat indoorisation, innebär utomhusaktiviteter i konstgjorda inomhusmiljöer. Detta koncept är en betydelsefull del inom idrottsvärlden och används som en kommersiell fördel för företagare. För att få svar på hur Torsby Skidtunnel & Sportcenter har påverkat Torsby kommun ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, intervjuar vi flera inblandade aktörer som på något sätt har en koppling till sportcentret. Vi undersöker även betydelsen av utomhusaktiviteter i inomhusarenor när det gäller platsidentitet och turismutveckling. Vidare undersöks hur autenticiteten upplevs inne i skidtunneln jämfört med att åka skidor i utomhusmiljö. Frågor som ställs i intervjuerna är bland annat hur sportcentret påverkar turismutvecklingen i Torsby, samt vilka samarbeten som finns. Vi skickar även ut en enkät för att se hur besökare samt lokalinvånare uppfattar TSS och om skidtunneln ger en unik skidupplevelse. I tillägg till vår insamlade empiri har tidigare teorier använts, där temat skidturism och klimat belyses, samt begrepp som indoorisation, symbolik, autenticitet och slutligen destinationsutveckling tas upp. Vi diskuterar slutligen att det empiriska materialet som samlats in kan tyda på att Torsby Skidtunnel & Sportcenter är ett viktigt komplement för skidåkning och aktiviteter. Frågan är huruvida sportcentret är en bidragande faktor till ekonomin i Torsby kommun och om tillgängligheten av sportcentret är en fördel för andra verksamheter som har en koppling till området i övrigt.

The purpose of this thesis is to study the symbolic role of weapons, specifically axes in Viking age burials. The thesis will also discuss the axe´s role in relaion to the character of the grave and the grave goods. A total 18 graves will be studied and analysed with help from J. Petersen´s typology of Viking age weapons and Holger Arbman`s works on anout Birkas burials and their grave goods. Qualative and quantative research methods will be used used to answer the thesis`questions. First the thesis will discuss what a weapon grave is and explain Petersen`s typology of axes and explain what other types of axes that exist in Birka. It will further analyse weapon and axe symbolism, explain different characteristics and grave goods. Finally, I will discuss different interpretations and patterns surrounding the different practices, grave goods, the types of depsotied axes and the symbolic role of axes in graves. Axes buried with rich grave goods shows that some types of axes have higher status than others. The axes aesthetics do not play a pivotal role in the graves and their placements in the graves do not have a symbolic or deeper meaning.

"Hur du ser tillbaka på din skola, är också hur du ser på dig själv" Skolor behöver vara många saker, lärande, lekfulla, ordingsamma och mycket mer. Detta projekt är en undersökning i att försöka få in så många kvaliter i en byggnad som det går och få polariteter att dansa med varandra. Detta är en djupdykning i hur platser kan forma barn till att posetivt växa och hur de associerar och använder en plats rent konkret och metafysiskt. Uppgiften var att vi skulle rita en modern grundskola på en svår tomt i henriksdal i stockholm. Vi fick ett komplett program, F-6 med två klasser i varje årskurs. Skolan jag ritat har fått med alla rummen som behöves, i den rumsrelation som eftertraktas av SISAB. Varje rum har den area som specificerades i programmet. Detta är en skola som fungerar och mer. Skolan är en ladustruktur som förljer en enkel sektion som gör skolan blir pragmatisk och flexiblel. Betong element håller ihop byggnaden och kopplar den till platsen symbolisk och estetiskt. EVO är ett koncept för en modern skola som kopplar ihop tradition vilket har rättfärdigats av psykologiska undersökningar. Detta har skapat en miljö och struktur som är optimal för att tillfredställa de behoven som barn, lärare och samhället har på utbildning. / "The way you look back att your school, is also how you view yourself" Schools need to be many things, learning, playful, orderly and much more. This project is an investigation into trying to bring in as many qualitys in a building as possible to get opposites to dance with each other. This is a deep dive in how places can shape children into something posetiv, how they caj associate and use a place concretely and metaphysically. The task was to draw a modern elementary school on a difficult site in henriksdal in stockholm. We received a complete program, (kindergarden to year 6) with two classes in each year. The school I have drawn has provided with all the rooms  that is need needed, in the space relation sought by SISAB. Each room has the area specified in the program. This is a school that works and more. The school is a barn structure that follows a simple section that makes the school pragmatic and flexible. Concrete elements cluster the building and connect it to the site symbolically and aesthetically. EVO is a concept for a modern school that links to tradition, which has been justified by psychological investigations. This has created an environment and structure that is optimal to satisfy the needs of children, teachers and society in education.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.

Uppsatsen syftar till att utifrån ett genusperspektiv påvisa den kvinnosyn som förmedlas i romanen Åminne av Sven Delblanc, den första titeln i Hedebysviten bestående av fyra romaner som skildrar den bygd där författaren växte upp. Huvudmaterialet utgörs av den litterära texten, i någon mån uppmärksammas också biografiska rön om författarens uppväxt med ett komplicerat förhållande till fadern och bevittnande av kvinnomisshandel. Den viktigaste teorin är den genusteoretiska där Irigaray tecknat en maktordning med rötter i Platons filosofi i vilken männen är överordnade kvinnorna. Det sociologiska perspektivet visar hur den lokala maktordningen såg ut i Hedeby under åren 1939-45 med hierarkier, makt- och beroendeförhållanden inbegripet en patriarkal könsordning i det lokalsamhälle som romanen skildrar. Symbolik i romanen understryker textens budskap. Beteendevetenskap med bidrag från psykoanalys och personlighetspsykologi ger insikt i hur för kvinnor viktiga beslut påverkas av känslor och personlighet, alltså inte bara av rationalitet samt att den lokala kulturen i Hedeby ibland motverkar rationellt handlande.Metoden är texttolkning med en hermeneutisk ansats så att detaljer i texten studeras men relateras till helheten.Kvinnornas öde i Hedeby är att vara underordnade männen, föda barn och arbeta men med små utsikter till en egen yrkeskarriär, symboliserat med ”stenjungfrun”. Kvinnornas identitet beror av deras män, särskilt åsidosatta blir de ensamstående mödrarna. Även kvinnorna i toppskiktet lyder under männen med barnafödande som främsta uppgift. Små kvinnliga forum som kafferep har betydelse för att diskutera exklusivt kvinnliga frågor, en subkultur under ytan. Ett för kvinnorna hoppingivande undantag från regeln om den förtryckta kvinnan finns i den blommande karaktären Lisa som styr sitt eget öde.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Today we live in a society that focuses more and more on the visual aspects. Visual identity is the most visible part of a company's communication with the outside world, yet it is relatively unexplored in the academic literature. The purpose of this paper is to investigate how consumers perceive brands based on their visual identity. The thesis will include a qualitative method, consisting of a semiotic image analysis and focus group interviews. The results show that the perception of the brand based on the visual identity depends on the expectations the consumer has about the industry. The visual identity of the chosen companies was considered refreshing, exciting and playful, which attracted consumers. But the more consumers became aware of their visual identity, the more skeptical they became. / Vi lever idag i ett samhälle som fokuserar alltmer på det visuella. Visuella identiteten är den mest synliga delen av ett företags kommunikation med omvärlden, ändå är den relativt ouppmärksammad i den akademiska litteraturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenter uppfattar varumärken utifrån dess visuella identitet. Uppsatsen kommer inneha en kvalitativ metod, bestående av en semiotisk bildanalys samt fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att uppfattningen av varumärket utifrån den visuella identiteten beror på vilka förväntningar konsumenten har på den branschen. Den visuella identiteten hos de valda företagen uppfattades som uppfriskande, spännande och lekfullt, vilket attraherade konsumenterna. Men ju mera konsumenterna tog del av deras visuella identitet, desto mera skeptiska blev de.

<p>Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.</p><p>Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  </p><p>Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer. Därför bör den också vara bäst ämnad till att nå syftet genom följande frågeställningar:</p><p>1.      Vilken bild av Messias gav Paulus Christianus?</p><p>2.      Vilken bild av Messias gav Moses Nahmanides?</p><p>3.      Väsentliga skillnader mellan Paulus Christianus och Moses Nahmanides uppfattning om Messias</p>

<p>Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.</p><p>Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.</p><p>Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.</p>