No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:23:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Filipe Silva Perez.pdf: 1380236 bytes, checksum: e5e9aa9958a5e512d9de407081084715 (MD5) Previous issue date: 2014-04-29 / This research aims the understanding of principles and possibilities of the so called transmidiatic projects, by means of comparative study of the franchisings Tron (Steven Lisberger, 1982) and Matrix (Andy Wachovski, Larry Wachovski, 1999). The former is acknowledged as a pioneer effort in the use of computer graphic effects, and is connected in its genesis to the territory of vídeo-games; the last, is sTrongly associated with the consumation of digital culture, and is a mandatory reference for any transmidiatic project. The analysis of aesthetic, elements, narratives ressources, and the diferente products and marketing strategies associated to each of these production universes reveals convergences and divergences which allow a better understanding of the subtleties, as much as the industrial and creative demands which carachterize the phenomena of transmidiatic projects. Taking as a major theoretical reference the works of Henry Jenkins, the research also utilizes authors such as Arlindo Machado, Walter Benjamin, Marcelo Ribeiro and Lev Manovich to support the analysis and discussion of the subject. As a result, the work allows a broader understanding of requests involved in transmidiatic operations, making it possible to see how this still new territory of transmidiatic productions is under ceaseless movimentation, allowing the creation of specific products and strategies customized to each project s needs / A pesquisa busca compreender os preceitos e possibilidades dos projetos transmidiáticos por meio dos estudos comparativos entre as franquias Tron (Steven Lisberger, 1982), e Matrix (Andy Wachovski, Larry Wachowski, 1999). A primeira é pioneira no uso de recursos de computação gráfica, e fortemente ligada em sua gênese ao universo dos games; a última é fortemente associada à consumação de uma cultura digital e referência para quaisquer projetos transmídia. A análise dos elementos estéticos, dos recursos narrativos, dos diferentes produtos e estratégias de marketing associados ao universo de cada uma dessas produções revela convergências e divergências que permitem compreender melhor as nuances e demandas criativas e industriais que caracterizam o fenômeno dos projetos transmidiáticos. Tomando como principal referencia teórica os trabalhos de Henry Jenkins, a pesquisa recorre também a autores como Arlindo Machado, Walter Benjamin, Marcelo Ribeiro e Lev Manovich como suporte à análise e discussão do tema. Como resultado, o trabalho permite uma compreensão mais ampla dos requisitos envolvidos em operações transmídia, fazendo ver como o território ainda novo das produções trasmidiáticas está em constante movimentação, permitindo a criação de produtos e estratégias específicas adequadas às necessidades de cada projeto

Studiens syfte var att undersöka om studenters tro på en rättvis värld (BJW) kan predicera deras subjektiva tillfredställelse med livet. Två frågeställningar formulerades, ”Kan Generell BJW predicera tillfredställelse med livet?” samt ”Kan Personlig BJW predicera tillfredställelse med livet?”. Då Generell BJW inte uppnådde regressionskravet avseendekorrelation till tillfredställelse med livet, genomfördes en enkel regression med Personlig BJW som oberoende variabel och tillfredställelse med livet som beroende variabel. Data samlades in med en elektronisk enkät och genererade 83 deltagare. Rekrytering av deltagare gjordes företrädesvis genom Facebookgrupper för studenter, men enkäten publicerades också i andra grupper på Facebook, samt på en lärplattform för psykologi A-studenter. För att mäta deltagarnas Generella tro på en rättvis värld användes instrumentet General belief in a just world och för att mäta Personlig BJW användes den personliga delen av Just world scale.Satisfaction with life scale (SWLS) användes för att mäta deltagarnas tillfredställelse med livet. Eftersom Generell BJW inte uppfyllde korrelationskravet för att göra en regression, visade sig Generell BJW därmed inte kunna predicera tillfredställelse med livet. En enkel regressionsanalys påvisade hur den Personliga delen av BJW kunde predicera tillfredställelse med livet hos deltagarna, med en förklarad varians på strax över en femtedel. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning som gjorts i andra länder, där både Generell och Personlig BJW visats kunna predicera tillfredställelse med livet. Skillnader i kultur och sekularitet skulle kunna förklara varför resultaten länderna emellan skiljer sig. / The aim of the study was to examine whether students' belief in a just world (BJW) can predict their subjective satisfaction with life. Two questions were formulated, "Can General BJW predict satisfaction with life?" and "Can Personal BJW predict satisfaction with life?". As General BJW did not meet the requirements for regression regarding correlation to satisfaction with life, a simple regression was made with Personal BJW as the independent variable and satisfaction with life as the dependent variable. Data were collected using an electronic survey and generated 83 participants. Recruitment of participants was made preferably through Facebook groups for students, but the survey was also published in other groups on Facebook, as well as on a learning platform for psychology A students. To measure the participants' BJW the instrument General belief in a just world was used, and to measure Personal BJW, the personal part of the Just world scale was used. Satisfaction with life scale (SWLS) was used to measure the participants' satisfaction with life. Since General BJW did not meet the correlation requirement, General BJW was found to be unable to predict satisfaction with life. A simple regression analysis demonstrated how the Personal part of BJW could predict satisfaction with life in the participants, with an explained variance of just over one fifth of the participants' satisfaction with life. The result differs from previous research conducted in other countries, where both General and Personal BJW have been shown to predict satisfaction with life. Differences in culture and secularity could possibly explain why the results differ amongst the countries.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst. De framträdande attributen för människor som drabbats av livshotande sjukdom är samhörighet, trygghet, lindring och tron på en högre makt. Resultatet visar även den generella betydelsen för begreppet tröst, samt den kontextuella betydelsen för människor med livshotande sjukdom. De tre uppdiktade fallen modellfall, gränsfall och motsatsfall visar exempel på vad begreppet tröst är och inte är, samt ger en förståelse över begreppets innebörd. I diskussionen visar vi att lidandets drama kan liknas med att drabbas av en livshotande sjukdom. Det framkom att människor med livshotande sjukdom har ett behov av ett socialt nätverk och många människor idag har inte någon i sin närhet att dela lidandet med. Vid frånvaro av tröst blev upplevelsen att människorna kände sig bortglömda och modfällda och det skapade ytterligare ett lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

"Hur du ser tillbaka på din skola, är också hur du ser på dig själv" Skolor behöver vara många saker, lärande, lekfulla, ordingsamma och mycket mer. Detta projekt är en undersökning i att försöka få in så många kvaliter i en byggnad som det går och få polariteter att dansa med varandra. Detta är en djupdykning i hur platser kan forma barn till att posetivt växa och hur de associerar och använder en plats rent konkret och metafysiskt. Uppgiften var att vi skulle rita en modern grundskola på en svår tomt i henriksdal i stockholm. Vi fick ett komplett program, F-6 med två klasser i varje årskurs. Skolan jag ritat har fått med alla rummen som behöves, i den rumsrelation som eftertraktas av SISAB. Varje rum har den area som specificerades i programmet. Detta är en skola som fungerar och mer. Skolan är en ladustruktur som förljer en enkel sektion som gör skolan blir pragmatisk och flexiblel. Betong element håller ihop byggnaden och kopplar den till platsen symbolisk och estetiskt. EVO är ett koncept för en modern skola som kopplar ihop tradition vilket har rättfärdigats av psykologiska undersökningar. Detta har skapat en miljö och struktur som är optimal för att tillfredställa de behoven som barn, lärare och samhället har på utbildning. / "The way you look back att your school, is also how you view yourself" Schools need to be many things, learning, playful, orderly and much more. This project is an investigation into trying to bring in as many qualitys in a building as possible to get opposites to dance with each other. This is a deep dive in how places can shape children into something posetiv, how they caj associate and use a place concretely and metaphysically. The task was to draw a modern elementary school on a difficult site in henriksdal in stockholm. We received a complete program, (kindergarden to year 6) with two classes in each year. The school I have drawn has provided with all the rooms  that is need needed, in the space relation sought by SISAB. Each room has the area specified in the program. This is a school that works and more. The school is a barn structure that follows a simple section that makes the school pragmatic and flexible. Concrete elements cluster the building and connect it to the site symbolically and aesthetically. EVO is a concept for a modern school that links to tradition, which has been justified by psychological investigations. This has created an environment and structure that is optimal to satisfy the needs of children, teachers and society in education.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The proposal expressed by this work is the defense of the thesis that metaphysics is originally the result of a resentment of the will with the finite and unpredictable mode of Being of life, making it impossible to control and rule the existence and whose summit takes place with the advent of modern philosophy of Descartes and of the cogito as absolute foundation of the reality of the real. Nietzsche identifies this scenario as originating from a change in the essence of the Greco-Roman man who, in modern times, shall be characterized by the rejection of any kind of transcendence to establish himself as the principle and cause of the real. Nietzsche, the Greek world enthusiast, sees this supposed ontological change as establishment of hubris, the Hellenic notion of h bris whose primary sense points to break the man's limit m tron, man's Being - and that is an attempt to equalize or exceed divinity transcendence. In modernity, the h bris settles ontologically in man when the opening of the cogito as an operation of will promotes the death of God. In fact, kill the transcendence and take his place is wanting to be ground when, in fact, is only a means to the ground Being, the truth appear, founding, through man, all that is. Heidegger, another Greek world enthusiast, agrees with Nietzsche, but sees the h bris of the phenomenon more broadly, watching his character history and its connection to what he called a history of Being and its manifestation as metaphysics. The author of Being and Time notes that the will which entails the modern h bris has a Greek origin, more precisely at the time of transition from the pre- Socratic philosophy and metaphysics of Plato and Aristotle. That\'s where Heidegger says the change of attitude in the Being of man identified by Nietzsche in modernity takes shape. The birth of metaphysics is the end of ontological agreement between man and ph sis Being for the establishment of Eros for knowledge, or philosophy. This desire is the will that will establish the will which will promote the death of God and the establishment of man as the real measure, ie, the h bris of modern man. Heidegger finds the origin of this event and its entire historical development the nihilism that Nietzsche saw only in modernity. As a result of crystallization of contemporary rampant posture of man, Heidegger points out the appearance of technique and its ambiguous nature, which can be both a threat to the Being of man to equalize the way in which being is shown from it as a possibility of "new beginning" for humanity. The itinerary, mediated by Heidegger and Nietzsche, of the establishment of the ancient metaphysics as principle of h bris to its heyday in modernity as the death of God, and its unfolding as a technique, it is the task of the following work. / A proposta expressa por este trabalho consiste na defesa da tese de que a metafí sica originalmente resultado de um ressentimento da vontade com o modo de ser finito e imprevis ível da vida, impossibilitando o controle e o dom ínio racional da existê ncia e cujo ápice se dá no mundo moderno com o advento da filosofia de Descartes e o estabelecimento do cogito como fundamento absoluto de realidade do real. Nietzsche identifica este cenário como proveniente de uma mudança na essê ncia do homem greco-romano, que, na modernidade, passa a se caracterizar pela rejeição de todo e qualquer tipo de transcendê ncia para se estabelecer como princí pio e causa do real. Nietzsche, entusiasta do mundo grego, encara esta suposta mudança ontológica como instauração da hýbris, a noção helê nica de desmedida cujo sentido primordial aponta para a ruptura do limite do homem o metrón, seu ser , e que se constitui como tentativa de equalização ou superação da divindade a transcend ência. Na modernidade, a hýbris se instala ontologicamente no homem quando a instauração do cogito como operação da vontade promove a morte de Deus. De fato, matar a transcendê ncia e tomar-lhe o lugar é querer ser fundamento quando, na verdade, não passa, de fato, de meio para o fundamento o ser, a verdade aparecer, fundando, por meio do homem, tudo o que é. Heidegger, outro entusiasta dos gregos, concorda com Nietzsche, mas vê o fenômeno da hýbris de forma mais ampla, observando seu caráter historial e sua vinculação ao que chamou de história do ser e de sua manifestação como metaf ísica. O autor de Ser e Tempo observa que a vontade que enseja a hýbris moderna tem uma proveniê ncia grega, mais precisamente no momento de transição entre a filosofia pré -socrática e a metafí sica de Platão e Aristóteles. É de lá que Heidegger afirma originar-se a mudança de postura no ser do homem identificado por Nietzsche apenas na modernidade. O nascimento da metafí sica o fim do acordo ontológico entre homem e phýsis o ser para o estabelecimento do Eros pelo saber, ou seja, a filosofia. Este desejo o querer que vai fundar a vontade promovedora da morte de Deus e o estabelecimento do homem como medida do real, ou seja, da hýbris instauradora do homem moderno. Heidegger encontra na proveniê ncia deste evento e de todo o seu desenvolvimento historial o niilismo que Nietzsche s via na modernidade. Como resultado contemporâneo da cristalização da postura desmedida do homem, Heidegger aponta o aparecimento da t écnica e sua ambí gua essê ncia, que pode ser tanto uma ameaça ao ser do homem ao equalizar o modo pela qual o ser se mostra a partir dele quanto uma possibilidade de novo in cio para a humanidade. O itinerário, mediado por Heidegger e Nietzsche, do estabelecimento da metafísica antiga enquanto princí pio da hýbris até o seu apogeu na modernidade enquanto morte de Deus, alé m de seu desdobramento enquanto t écnica, a tarefa do trabalho a seguir. / Mestre em Filosofia

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet är att lyfta fram ett till stora delar outforskat ämne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar från 50-talet och moderna trailrar. Frågorna jag ämnar svara är: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som är genomgående för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förändrats i marknadsföringen av 3D-teknologin sedan 1950-talet? Forskningsfältet trailrar är till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram några studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmänhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer är. Hon utgår ifrån ett retoriskt synsätt och menar att det går att utläsa hur studior via trailrar "talar" till publiken. Street har skrivit en artikel som utgår ifrån Esther Harris, som skapade trailrar i England, och hennes arbete. Street redogör för Harris trailrar i synnerhet och filmtrailrar i allmänhet och knyter an till det Kernan redogör för i sin bok. Johnston har skrivit om hur trailrar marknadsför teknologi, däribland en artikel om just trailrar för 3D-filmer. Det är denna artikel, med hans resonemang och resultat, som ligger till grund som teoretisk ram för detta arbete. Johnston menar att en rad konventioner och grepp utvecklades under 1950-talet för att lyfta fram 3D-formatet som den stora stjärnan som skulle locka tillbaka publiken till biograferna. Han menar att scener och sekvenser med action, specialeffekter och spektakel lyftes fram så att publiken skulle få se prov på vad formatet kunde göra. Speciellt klipp med utstickande föremål eller armar, vapen eller liknande, framhävdes för att understryka den tredje dimensionen. Man använde även textskyltar och berättarröster som berättade och informerade om 3D-teknologin., samt så kallade "Masters of Ceremonies"; specialskapade segment i trailern där, oftast, en skådespelare (som sig själv eller i sin roll) vände sig direkt till publiken och berättade om 3D-formatet.  I min analys utgår jag ifrån Johnstons teorier och analysrerar sedan trailrarna till Avatar, The Final Destination, Tron: Legacy, Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides, The Three Musketeers, The Adventures of Tintin, Men In Black 3 samt The Smurfs. Jag finner att trailrarna gör väldigt lite eller inget alls för att informera om 3D-formatet, men att konventioner i val av klipp och scener sig lika sedan 1950-talet. Med andra ord, att scener med action, specialeffekter, spektakel, och saker och föremål och annat som sticker ut ur skärmen lyfts fram. Undantaget är trailern till The Smurfs som till stor del är lik trailerkonventionerna från 50-talet, i det att den vänder sig direkt till publiken i specialgjort material i sitt tilltal och använder sig av "the Master of Ceremonies".  Jag kommer fram till att mycket i de moderna trailrarna är sig likt och att flera konventioner och grepp lever kvar sedan 50-talet. De största skillnaderna ligger i det direkta tilltalet till publiken och att de moderna trailrarna tycks tona ner budskapet om 3D-formatet.