Freiburg i. Br., Univ., Magisterarb., 2004/5.

Den här uppsatsen handlar om staters förhållningssätt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security används som referensobjekt i policydokument från Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos ländernas kriterier för verkställighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod är en jämförande fallstudie där verkställighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och ställningstaganden används kvalitativ textanalys. Fallstudien visar att båda länderna ser sig själva som föregångsländer inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvägagångsätt för verkställighetshinder till Syrien. Sveriges hinder innefattar fler kriterier än att endast hänvisa till individen som referensobjekt. Norge hänvisar främst till risken för kränkning av Europakonventionens artikel 3 medan Sverige hänvisar till konfliktens intensitet, spridning och kontroll av territorium som ett hot mot individen. Slutsatsen är att båda länderna har stora likheter i sitt förhållningssätt till human security i teorin. I praktiken är dock skillnaderna större. Norge hänvisar främst till individen emedan Sveriges verkställighetshinder snarare vilar på andra kriterier.

The United States’ involvement in the Syrian civil war could be described as ambiguous. At first, President Obama told the world that the US would not interfere in the Syrian turmoil right after the Arab Spring. Yet, a few years later military aid is shipped to the opposition and bombing campaigns are conducted in Syria.The purpose of this study is to examine and discuss the actions of the United States in the Syrian civil war through a qualitative case study, drawing upon two theoretical approaches: The ubiquitous realism and liberalism. These theories describe different approaches to how actors in the international arena might be understood. Findings of this study indicate that the theories of both realism and liberalism can help to explain a number of aspects of US action in Syria. The different answers from the theories are predominantly in line with each theoretical description; both theories lend support to the view that that the intervention against the Islamic State could be interpreted as an act to enhance US national security. In addition, this study aims to contribute to the cumulative process of understanding the security strategies of the United States of America.

Abstract  Master's essay by Pawan Mostafa Autumn term 2017. Supervisor: Magnus Lindh.     A foreign policy analysis of influencing factors explaining Turkey's changed policy towards Syria                                                       This study searching an analytical explanation of factors of influence that possibly will have supported the way Turkey's foreign policy has changed in Syria. The study covers a main question and three different theoretical questions.      Charles F. Hermann's model for foreign policy change is used to produce results. In this context, the current study argues that the Arab Spring has been an important part of the changes in the regional security structure and made these changes the most important determinant of Turkish foreign policy. It further examines the leadership of Turkish foreign policy, the restructuring within the country and external shock as factors that perceive and convey change and lead to results. In this regard, this study focuses primarily on the explanation of the source of change and the intermediate step of the above-mentioned factors of influence.      The empirical purpose of this study is to develop an analytical explanation of the change in Turkish foreign policy in the context of the Arab Spring 2011, specifically focusing on the period 2015 to the now. By applying the explanatory model for foreign policy change in a qualitative content analysis, the study aims at contributing to the empirical studies of foreign policy change. In addition to the empirical goals, this study also has theoretical motives. The theoretical purpose is to contribute to the studies of foreign policy change. Taking into consideration previous literature on foreign policy change is an important dimension that gives the study a functional alternative, partly based on Hermann's three-step model. In addition, the study aims at contributing to the scientific literature, as it combines foreign policy analysis (FPA) with a focus on the actor's devices and analysis of international relations (IR) with a focus on system or structure. / Sammandrag        Magisteruppsats av Pawan Mostafa VT 2017. Handledare: Magnus Lindh. En Utrikespolitisk analys av påverkningsfaktorer bakom Turkiets ändrade policy gentemot Syrien       Den här studien söker en analytisk förklaring av påverkningsfaktorer som kan ha legat bakom hur Turkiets utrikespolitik förändrats vad gäller Syrien. Studien omfattar en övergripande forskningsfråga och tre olika teoretiskt ställda frågor.       Charles F. Hermanns modell för utrikespolitisk förändring används för att få fram resultat. I detta sammanhang hävdar den nuvarande studien att den arabiska våren har varit en viktig del av förändringarna i den regionala säkerhetsstrukturen och gjort dessa förändringar till den viktigaste determinanten inför den turkiska utrikespolitiken. Den undersöker vidare den turkiska utrikespolitikens ledarskap, omstruktureringen inom landet och extern chock som faktorer som uppfattar och förmedlar förändring och leder till resultat. I det avseendet fokuserar denna studie främst på förklaringen av förändringskällan och det mellanliggande steget i de ovannämnda påverkningsfaktorerna.       Det empiriska syftet med denna studie är att utveckla en analytisk förklaring av förändringen i turkisk utrikespolitik i samband med den arabiska våren 2011, specifikt med fokus på perioden 2015 till nutid. Genom att tillämpa den förklarande modellen för utrikespolitisk förändring i en kvalitativ innehållsanalys syftar studien till att bidra till de empiriska studierna av utrikespolitisk förändring. Förutom de empiriska målen har den här studien också teoretiska motiv. Det teoretiska syftet är att bidra till studierna av utrikespolitisk förändring. Att ta hänsyn till tidigare litteratur om utrikespolitisk förändring är en viktig dimension som ger studien ett funktionellt alternativ, delvis baserat på Hermanns trestegsmodell. Dessutom avser studien att bidra till den vetenskapliga litteraturen, eftersom den kombinerar utrikespolitisk analys (UPA) med inriktning på skådespelarens anordningar och analys av internationella relationer (IR) med inriktning på system eller struktur.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

During the last decades the word ”terrorism” has a whole different meaning. Brutality has increased and terrorists of today show no mercy on civilians and innocent people.Fatemiyoun, the Iran-supported brigade (Afghani citizens) have immigrated to Iran to take part in war in a third country, Syria. This type of military activity has created great anxiety in Afghanistan and in the rest of the middle East.In this study the concept ”terrorism”will be used in regard of the Fatemiyoun activities and the implementation of threat and violence in Syria.The issue focused on in this study will be if Fatemiyon can be regarded a terrororganisation or not.I will be using two definitions and two theories. These definitions and theories are applied to actual material concerning the presence of Fatemiyoun in Syria. This is connected to the IRGC and the Iranian government's political concern to expand shiism.There are already some studies on the connection between states and terror groups. The choice to analyze militia groups has favoured the study as Fatemiyoun is a militia group and as a result Fatemiyoun is regarded a terrorist organisation in these theories.Fatemiyoun as a new phenomenon is also a motive for further studies concerning the relation between Iran and its militia groups.

Russian warfare is one of the most currently debated topics between military experts. Some define it as something wholly new and name it hybrid warfare. Others say that hybrid warfare is nothing but an old method brought back to life. Some experts also argue that any nation at war will use any method to win, regardless of being a defender or aggressor. One thing, however, binds these experts together—the will to understand Russian warfare.  Hybrid warfare uses both state and non-state actors together to achieve a common goal. Because of mixing these actors, it becomes hard to define further. Because of that, experts still struggle to understand Russian warfare and the use of hybrid warfare. Thus allowing Russia to continue to act within the grey area between a state of neither peace nor war.  By analysing Russia’s intervention in the ongoing conflict in Syria with Lewickis military and non-military dimensions. This study shows that Russian warfare and its actions in Syria are based more on international reputation. When there is a risk for tarnished reputation, they act through non-state actors. When there is a chance for improved reputation, they act through state actors. This study also shows that there are fundamental differences in what Russia does officially and unofficially, which is also based on international reputation.

Arbeitsübersetzung aus dem Russischen: dt. Volltext des Interviews der 'Komsomolskaja Prawda' mit dem Chef des Generalstabes der Streitkräfte Russlands vom 26. Dez. 2017.':Vorbemerkungen der Presseredakteurs. •    Verlegung und Schaffung der Gruppierung in Syrien. •    Beurteilung des Gegners. •    Bekämpfung durch die Fliegerkräfte. •    Führung aus dem Nationalen Führungszentrum Verteidigung. •    Absprache mit amerik. Koalition, amerik. Flugmanöver u. Basen. •    Flüchtlingshilfe, Zentrum der Aussöhnung. •    Russische Basen in Syrien. •    Oberste Führung und Information der Öffentlichkeit. •    Planung der Operation. •    Einsatz der Dschihad-Mobile im Ortskampf. •    Unterstützung der Streitkräfte Syriens. •    Russische Militärberater und Führungskräfte in Syrien. •    Basierung der russischen Gruppierung. •    Einsatzbedingungen für Militärangehörige in Syrien. •    Bewaffnung und Technik in der Bewährung. •    Kontakt m. syrischem Generalstab, Visite d. russ. Präsidenten. •    Einsatz der Drohnen und der Spezialkräfte. •    Mögliche Lageentwicklungen, Bewertung des Einsatzes in Syrien.

Under 2015 drabbade Sverige av en migrationskris, även kallad den syriska flyktingvågen. 160 000 syriska migranter ansökte om asyl under samma år. Syftet med denna uppsats, är att undersöka vuxna syriers upplevelser som har flytt sitt hemland på grund av inbördeskriget, där de har migrerat till Sverige. Studien har gjorts med hjälp av fem deltagande respondenter, som är födda, uppväxta och var bosatta i Syrien, men som har migrerats till Sverige sedan kriget utlöstes under mars 2011. Tre av respondenterna är kvinnor och två är män. Studien valdes att göras genom en kvalitativ ansats, där en semistrukturerad intervju användes för att få bättre förståelse för respondenternas åsikter samt för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att syriska migranters åsikter av delaktighetsbegreppet förknippas med begreppen gemenskap, trygghet och acceptans. Studien utvisar på de vanliga utmaningarna med att migrera till ett nytt land, som att lära sig det nya språket, människor, arbete, den nya samhällets kultur, lagar och regler. Det även visar att syriska migranter blir segregerade från restenav samhället och känner sig i utanförskap i stället att vara delaktiga i det nya samhället. Studien uppvisar också att varje enskild syrisk migrant har en skyldighet att ta ansvar och utvecklas och försöka sitt bästa med att förhålla sig till den svenska samhället.

Idag är omkring 100 miljoner människor runt om i världen på flykt från krig och förföljelse. Nyhetsjournalistikens roll är att förse människor med information, men nyhetsjournalistiken är inte alltid en neutral spegel av verkligheten. Denna studie bygger på en kritisk diskursanalys och syftet är att analysera diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Teorioch metod för studien bygger på Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk utifrån tre aspekter: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna studie fokuserar på att analysera text. Den diskursiva och sociala praktiken benämns och analyseras i mindre utsträckning. Studien visar på vissa skillnader i gestaltandet av syriska och ukrainska flyktingar, där syriska flyktingar har större tendens att framställas i en kontext av problematik och ukrainska flyktingar i behov av hjälp.