Det här arbetet vill bidra med att belysa vikten av samverkan mellan lärare, speciallärare och rektorer kring det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Syftet med texten är att beskriva på vilka olika sätt rektorer och pedagoger upplever att analysen efter genomförande av det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan vara ett användbart verktyg i årskurs 2. Frågeställningarna utgår ifrån vilka hinder och möjligheter lärare och rektorer upplever i att genomföra en analys efter att ha genomfört det nationella bedömningsstödet, samt vad analysen leder till. Studiens teoretiska perspektiv är baserat på ramfaktorteorin vilken behandlar de ramfaktorer som påverkar lärare och rektorer i deras arbete med bland annat bedömning, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien är kvalitativ och grundar sig på semistrukturerade intervjuer av sex lärare och sex rektorer. Resultatet visar att lärarnas och rektorernas erfarenheter av att genomföra bedömningsstödet och efterföljande analys kan kopplas till samtliga ramfaktorer. En slutsats är att om det finns en organisation för att genomföra en analys av elevernas resultat i bedömningsstödet, kan analysen resultera i möjligheter för utveckling av läs- och skrivundervisning. Lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer kan samverka för att använda resultatet som bedömningsstödet visar, till att utveckla undervisningen i klassrummet samt utveckla elevhälsans förebyggande arbete bland eleverna.

Studien belyser hur förskollärarna i min studie arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och vilken kunskap de anser sig behöva i detta arbete. Studien avser även att belysa specialpedagogens roll i det systematiska arbetet och huruvida specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare används.Syftet med studien är att belysa hur fyra förskollärare arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och hur specialpedagogens kompetenser tas tillvara i det arbetet.1.Hur genomförs det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan?2.Vilka tankar har förskollärare om det systematiska kvalitetsarbetet?3. Vilken roll anser förskollärare att specialpedagogen ska ha i arbetet med kvalitetssäkringMitt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika förskoleområden.Resultatet visar att förskollärare anser sig ha en god insikt i hur de ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet trots att tidigare forskning visar på det motsatta (Sheridan m.fl. 2012, Håkansson 2016, Renblad & Brodin 2014). Studien visar även på att det skiljer sig hur specialpedagogens kompetenser i organisationsarbetet tas tillvara, beroende på om hen sitter i ett centralt resursteam eller är knuten till specifika förskolor. Studien stöder därmed tidigare forskning som visar att specialpedagoger sällan medverkar i skolutveckling (Lansheim 2010, Ahlberg 2015). Dessutom visar studiens resultat att de specialpedagoger som var knutna till specifika förskolor arbetade mer som examensförordningen föreskriver medan de specialpedagoger som satt i ett centralt resursteam bara hade kontakt med förskollärarna i elevnära arbeten. Detta är inte något som framkommit i denna tidigare forskning.I sammanfattningen för Malmö universitets specialpedagogutbildning står det att kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering är centrala delar i specialpedagogens yrkesroll. Trots detta upplever bara hälften av förskollärarna i min studie att specialpedagogen är medverkande i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare behöver förtydligas i rektorsprogrammet, men även för blivande förskollärare, så att specialpedagogens yrkesroll ska kunna utövas så som examensförordningen förordar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur karriärvägledare i grundskolan tänker att individuell karriärvägledning kan utvärderas, samt huruvida individuell karriärvägledning ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fem intervjuer genomfördes med karriärvägledare i grundskolan, och 22 kommuntäckande dokument rörande systematiskt kvalitetsarbete undersöktes. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna har liknande tankar om hur individuell karriärvägledning kan utvärderas. Intervjupersonernas värderingsgrund, d.v.s. vilka kriterier intervjupersonernas anser att individuell karriärvägledning ska värderas mot, skiljer sig dock. Intervjupersonerna ser flera hinder för utvärdering av individuell karriärvägledning, däribland tidsbrist och bristande intresse från ledningen, Vidare visar vårt resultat att individuell karriärvägledning inte ingår som utvärderingsobjekt i det systematiska kvalitetsarbetet på kommunnivå.

Statistik från Skolverket (2015) visar att var femte elev som går i svensk skola är berättigad modersmålsundervisning. Sverige är alltså ett land med många andraspråkstalare. Trots detta finns det ingen forskning som har berört att göra fritidshemsundervisning inkluderande i en flerspråkig elevgrupp. Det finns forskning om språk och inkludering i andra undervisningsformen men det svenska fritidshemmet är en unik undervisningsform som kan innebära nya möjligheter och utmaningar för att göra undervisningen inkluderande. Syftet med examensarbetet är att belysa den komplexitet det kan innebära att bedriva inkluderande fritidshemsundervisning i en flerspråkig elevgrupp. Resultat från en fallstudie på ett fritidshem med en flerspråkig elevgrupp kommer att presenteras. Resultaten har analyserats utifrån olika språkteorier, perspektiv på inkludering samt teori om grupper. I studien framkommer att det i undervisning uppstår flera dilemma som pedagogerna behöver ta ställning till. På den undersökta skolan råder en gemensam syn på att inkluderande arbete ska innefatta att alla elever ska känna sig delaktiga i gemenskapen och att alla elever ska ges lika möjlighet i att nå goda studieresultat. Ett dilemma uppstår då inte alla elever behärskar det svenska språket. För att elever alla ska känna sig som en i gemenskapen strävar personalen på skolan efter att det inte ska ses som att elever är avvikande på grund av etnisk bakgrund. Rektorn på skolan vill att elever i många fall ska få lov att tala sitt modersmål. Samtidigt uppstår det ibland situationer då en elev inte kan tala samma språk som resten av eleverna och blir exkluderad i sammanhanget. Informanterna menar också att det på fritidshemmet skapas grupperingar som inte finns i klassrummet och att de behöver anstränga sig för att bryta dem då olika grupper hamnar i konflikter med varandra. Informanterna är måna om att eleverna som går på fritidshemmet ska utveckla sin svenska. Olika teorier om språk förespråkar olika tillvägagångssätt och stora krav ställs därmed på att personalen använder utvecklande insatser på ett genomtänkt sätt. Resultatet av examensarbetet visar att inkludering är en komplex uppgift som blir svår att klara utan ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete.

Denna kunskapsöversikt tar utgångspunkt i skrivningarna om dokumentation i läroplanen för förskolan Lpfö 18. Att dokumentera samt kritiskt granska barns individuella utveckling och lärande samtidigt som utvärdering av den egna verksamheten fokuseras, har visat sig vara en svår balansgång. Dessutom ska arbetssätt vila på vetenskaplig grund. Genom en systematisk sammanställning av forskning synliggörs dokumentationens komplexitet. Det redogörs för olika utmaningar som kan förekomma vid dokumentation i förskolan respektive olika sätt att hantera dessa utmaningar.  Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra vad som, enligt ett urval av svensk forskning mellan år 2012 och 2021, beskrivs som utmanande i förskolans dokumentationspraktik samt lyfta de förslag som beskrivs i forskningen kring olika sätt att hantera dessa utmaningar. Att synliggöra utmaningar och hantering av dessa avser skapa större insikt om forskningsområdet och vägleda yrkesverksamma pedagoger i svenska förskolor. Frågeställningarna är: - Vad beskriver tidigare forskning som utmanande vid arbete med dokumentation i svenska förskolor? - Hur beskriver tidigare forskning att utmaningarna vid arbete med dokumentation i svenska förskolor kan hanteras? Kunskapsöversiktens genomförande har vägletts av tillvägagångssättet SMART och består av 17 svenska fackgranskade vetenskapliga artiklar som efter sökning i olika databaser bedömts relevanta i förhållande till syfte och frågeställningar. Litteratursökningen redovisas transparent för att möjliggöra granskning och replikerbarhet. Därefter beskrivs analysen som tillsammans med forskningsetiska aspekter har möjliggjort identifikation av utmaningar med dokumentation i förskolan och olika sätt att hantera dessa, vilka presenteras i resultatet. Resultatet av sammanställningen visar att det finns flera utmaningar som pedagoger i svenska förskolor bör beakta vid arbete med dokumentation. Utmaningarna relaterar övergripande till att olika dokumentationsformer används i förskolans dokumentationspraktik och att dokumentationen förmedlar utvalda delar av praktiken. Det finns även utmaningar med att avgöra vad som ska dokumenteras och utmaningar som uppstår i mötet med barnen vid dokumentation. I anslutning till utmaningarna beskrivs förslag på hantering, om det presenteras i forskningen.

Ett större fokus på elevers prestationer och utveckling har skett internationellt samt påverkat den svenska skolan och fritidshemmet. En effekt av ovanstående har lett till ett ökat behov av systematiskt kvalitetsarbete. Tidigare forskning och rapporter har visat brister inom nämnda arbete. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer fritidspersonal upplever som betydande i det systematiska kvalitetsarbetet i en utvald kommun. För att belysa dessa faktorer har en semi-strukturerad intervjustudie genomförts med åtta deltagande respondenter. En tematisk analys har använts som verktyg vid databearbetningen. Utifrån resultatet påvisas både utmanande och möjliggörande faktorer som samspelar och påverkar varandra. Faktorerna diskuteras i relation till ramfaktorteorin. Resultatet visar att faktorer som kompetens, engagemang, stöd från ledning, nätverkande, tid, planering, utvärdering och dokumentation är väsentliga delar för ett lyckat systematiskt kvalitetsarbete. Detta utmynnar i slutsatsen att ovanstående faktorer behöver få utrymme i verksamheten genom att huvudmän, ledning och verksam fritidspersonal tar ansvar och skapar rätt förutsättningar för att lyckas med ett systematiskt kvalitetsarbete. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Ann-Christiné Adler och Elisabeth Komstedt (2016), Målrationellt eller meningsskapande? - En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAGVår studie kan bidra med kunskaper om olika faktorer som kan påverka i det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Detta kunskapsbidrag kan även överföras till andra skolformer.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARGenom frågeställningarna är syftet med studien att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare förstår och utformar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet samt vilken syn på kvalitet som förekommer i gymnasieskolan.TEORIStudien utgår i huvudsak från Jacobsens (2013) respektive Scherps (2013) teorier om kvalitet, organisation och ledarskap. Utifrån begreppet kvalitet används Dahlberg, Pence och Moss (2011) teori som menar att kvalitet och delaktighet är sammanlänkade. De beskriver också det modernistiska samt det postmoderna perspektivet. De använder begreppet meningsskapande istället för begreppet kvalitet då de särskilt betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lager (2015) kompletterar kvalitetsdefinitionen med det målrationella begreppet. Johansson och Nihlfors (2014) forskning fördjupar studien beträffande kommuners ledarskap på nämnd och skolchefsnivå.METODStudien har en hermeneutisk ansats. Kvalitativ metod ligger till grund för studiens genomförande. Syftet med en kvalitativ undersökning r att utforska fenomen och händelser för att erhålla förståelse. Halvstrukturerade intervjuer samt granskning av dokument genomfördes för att samla empiri (Brinkmann och Kvale, 2014).RESULTATAlla aktörer i studien ser det systematiska kvalitetsarbetet som ett sätt att utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare samt för att höja kvaliteten på skolan. De anser att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå är ett utvecklingsområde. Aktörerna som deltagit i studien vittnar om en otydlighet beträffande om hur det systematiska kvalitetsarbetet är strukturerat på skolnivå för att det ska bli synligt hos alla aktörer. Det framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs samt hur kvalitetsdiskursen framstår som en viktig faktor då aktörerna beskriver delaktigheten. Resultatet visar på vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. De fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå. De upplever inte att deras arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer.IMPLIKATIONERDet systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående förändringsarbete. I detta arbete kan specialpedagogen ha en viktig roll för att medverka till att alla blir delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar på viktiga faktorer i det praktiska arbetet för specialpedagogen som förändringsledare. Det innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem och de olika aktörerna på en skola. Studiens resultat ger en fördjupad förståelse och en bredare kunskap om specialpedagogens samarbete med de olika aktörerna som finns på en skola. Studien bidrar med teorier beträffande förändringsarbete inom skola. Detta tänker vi kan bidra till en fördjupad kunskap för specialpedagoger. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med uppdraget att skapa en skola för alla. Resultatet belyser hur specialpedagogens roll formas av skolans behov. Det ledarskap som finns på gymnasieskolan och hur det är utformat påverkar vilken roll specialpedagogen får och de arbetsuppgifter som ges.

KUNSKAPSBIDRAG: Undersökningen avser bidra med insikter om hur det systematiska kvalitetsarbetet uppfattas på en förskola samt på vilket sätt specialpedagogiskt stöd kan gagna förskolans verksamhetsutveckling. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med undersökningen är att studera förskollärares erfarenheter av och tankar om det systematiska kvalitetsarbete som utförs på en förskola. Hur kan specialpedagogiskt stöd förenkla och utveckla kvalitetsarbetet? Hur uppfattas kvalitetsarbetet, vad behöver göras för att utveckla det, specialpedagogens roll samt vilket behov av specialpedagogiskt stöd finns? TEORETISK RAM: Som teoretisk ram användes systemteoretiska och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin kan bidra med viktiga perspektiv då det gäller förändrings- och utvecklingsarbete. De specialpedagogiska perspektiven förekommer bland annat i styrdokument, bland förskollärare, förskolechefer och används som redskap för att analysera andra perspektiv i verksamheten. METOD: En kvalitativ undersökning genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En hermeneutisk ansats användes vilket innebar att tolkningen har använts som analysverktyg. RESULTAT: Samtliga informanter i undersökningen ser det systematiska kvalitetsarbetet som en metod för utveckling av arbetssätt och arbetsmiljö för barn och pedagoger i syfte att höja förskolans kvalitet. Vikten av alla medarbetares delaktighet påtalades som en betydande faktor för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och bedrivs. Resultatet visar att det finns behov av specialpedagogiskt stöd både i den dagliga verksamheten och som hjälp till ledningen. IMPLIKATIONER: Det mesta av det arbete som utförs på förskolan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och detta är ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete där alla medarbetare har en viktig roll att fylla. Specialpedagogen har en funktion i att medverka till att alla är delaktiga i arbetet. Undersökningen visar att specialpedagogen behövs och efterfrågas på individ-, grupp- och organisationsnivå. För specialpedagogen innebär det att kunna befinna sig och samarbeta på olika nivåer i en verksamhet samt att ha förmågan och kunskapen att kunna förflytta sig mellan dem.

Abstract Bedömning i den pedagogiska dokumentationen är ett till synes tabubelagt samtalsämne inom förskolans ramar. Ständigt blir vi påminda om att begreppet bedömning inte ska användas i förskolan i relation till barns utveckling och lärande, vilket också de olika styrdokumenten framhåller. Samtidigt ställer vi oss frågan kring hur verksamma förskollärare ser på begreppen utifrån sitt uppdrag i praktiken. Studien syftar att undersöka förskollärares syn på pedagogisk dokumentation och bedömning i det praktiska arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med verksamma förskollärare i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt- och postmodernt perspektiv analyserades underlaget för att synliggöra vilka diskurser som uppstår kring begreppen bedömning och pedagogisk dokumentation i förskollärares tal. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att det synliggjorts diskurser i förskollärarnas tal i förhållande till föreställningar om vad god kvalitet i en förskola är. I den pedagogiska dokumentationen har diskurser utifrån barnens roll och det praktiska arbetet med dokumentation synliggjorts. I förhållande till bedömning framträdde det diskurser som berör bedömning av barnet som helhet och bedömning som en självreflekterande praktik. Slutsatserna visar på innebörden av det systematiska kvalitetsarbetet och realiseringen av studiens begrepp.   Nyckelord: Bedömning, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.