Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

Studiens syfte är att undersöka hur posthumanistisk teori kan bidra till måluppfyllelse och kvalitet i förskolan genom att synliggöra relationer mellan aktörer i ett tematiskt arbetssätt. Forskningsfrågor som ämnar svara på detta är; hur samverkar pedagoger, barn samt icke-mänskliga ting i förskolans temaarbete? Samt vilka handlingar möjliggörs därigenom för det systematiska kvalitetsarbetet? Problemområdet beskrivs utifrån stora skillnader i kvalitet mellan förskolor samt att undervisning i samband med den reviderade läroplanen tar stöd i nya teorier. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med aktör-nätverksteori. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer som miljö, material samt läroplan kan vara utgångspunkt för ett utforskande arbetssätt. Med detta som utgångspunkt i arbetsprocesser för systematiskt kvalitetsarbete kan en samverkan med ett målinriktat arbetssätt skapas genom pedagogers stöttande förhållningssätt. Slutsatsen är att posthumanistiska teorier kan bidra till förskolans måluppfyllelse och kvalitet genom en rörelse mellan olika teorier.

Denna studie undersöker förskolepersonalens uppfattningar om begreppet kvalitet i förskolan och hur förskolepersonal genomför systematiska kvalitetsarbete. Denna studie har sin utgångspunkt i ett barnperspektiv där barn är i centrum och deras intresse är viktigt i förskolan. Vidare undersöks vilka förutsättningar som har inverkan på förskolans kvalitet. I studiens bakgrund belysas att förskolan i Sverige brister i likvärdighet. Flertal förskollärare i forskningen upplever att orsaken till att förskolor har brister i kvaliteten är barngruppsstorlek, personaltäthet, personalkompetens et cetera. I studien medverkade sex förskolepersonal i fyra olika förskolor med olika yrkeskategorier. Metodvalen vid insamling av data för denna studie är kvalitativ metod. Det framgår i vår studie att respondenterna har kunskaper och erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete. Både förskolläraren och barnskötaren uttrycker vikten av systematiskt kvalitetsarbete eftersom verksamheten ska följas upp, utvärderas och utvecklas. I resultatet framgår att det är bra att mäta förskolans kvalitet eftersom det bidrar till en likvärdig förskola för alla barn. Via systematiskt kvalitetsarbetet blir förskolepersonalens arbetssätt synligt, vilka mål som har uppfyllt förbättra. Som en slutsats har vårt resultat visat att kvalitet påverkas av personaltäthet, stora barngrupp och pedagogernas kompetens.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?   Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att  det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. / Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden. Vad är det som påverkar det aktiva arbetet i förskolemiljön ?Studiens utgångspunkt är att se; Vilka barn pedagogerna anser vara lättare respektivesvårare att garantera en likvärdig utbildning i förskolan, samt vilka faktorer sompåverkar det aktiva arbetet mot likabehandlingsplanerna.Empirin av studien omfattar kvalitativa intervjuer med sju förskollärare. Resultatet visaratt de barn som är tystlåtna oftast anpassar sig efter verksamheten och riskerar att intesynas och det är de barn pedagogerna uttrycker störst oro för. Informanterna menar attbarn som är utåtagerande och hörs mest lättast fångas upp och att de tysta barnen falleråt sidan. Informanterna menar att kartläggning i form av observation, dokumentationoch analys är några exempel på hur verksamheten ser alla barn och ger större chans tillen likvärdig utbildning.

Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola. / Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.