Studien undersökte hur lärare i fritidshem arbetar med pedagogiska planeringar med utgångpunkt i policy enactment teorin. Frågeställningarna fokuserades på att förstå hur lärarna i fritidshem betonar sitt arbete med pedagogiska planeringar och vilka metoder de implementerar för att få en högre kvalitet i verksamheten samt för att skapa en strukturerad undervisning för elevernas lärande och utveckling. Studiens metod inkluderade en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer, där studieobjekten var tio verksamma lärare i fritidshem med olika arbetserfarenheter. Materialet bestod av lärarna i fritidshems resonemang kring studiens ämne. Data som samlades in från intervjuerna bearbetades genom en tematisk analysmetoden för att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar. Resultatet i studien visade att lärarna i fritidshem betonar pedagogisk planering som en väsentlig del av fritidshemsverksamheten, där utgångspunkten är i de nationella målen och andra policytexter. Lärarna i fritidshem använder sig av olika metoder för att utföra arbetet med pedagogisk planering, vilka tillvägagångssätt som används anpassas utifrån förutsättningar och behov som finns i verksamheterna.

In this essay an analysis and classification is made of the roll of implementation swedish municipalities have regarding the national quality assurance policy in the school sector. In the light of international trends of decentralisation and the development of new quality assurance systems  the paper’s result classifies the municipalities as implementation roll number two according to Lundquist (1992) and his theory of implementation. The basis for this claim is given by the study of key actors in the municipal quality assurance work that shows that the implementation is made with a good understanding, with a loyal ambition but also with some shortcomings when it comes to the provision of necessary resources. Support for this is given by the case of municipality 2 that shows shortcomings regarding the number of employed, time, digital tools, knowledge and economic conditions. The same is shown in the case of municipality 1. Thus, the main conclusion of this essay is that the structural differences between the analyzed municipalities does not give rise to differences in the results of this study.

Syftet med examensarbetet var att analysera vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kvalitativa forskningsintervjuer med tre förskollärare och sex barn från tre olika förskolor har genomförts. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenheter av pedagogisk dokumentation skiljer sig åt vilket ger konsekvenser för barns delaktighet i verktyget. Det visar att förskollärarna ofta använder dokumentation och pedagogisk dokumentation synonymt samt att de har olika uppfattningar om hur barnen är delaktiga i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Resultatet visar även att barnen upplever en frånvaro av delaktighet i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Pedagogisk dokumentation som förskollärarna beskriver att barnen är delaktiga i beskriver barnen ointressant och upplever att den tillhör någon annan.

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever.   I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod.   Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete. / Swedish students' low mathematics result, in comparisons to international results, shows that it requires change in school mathematics teaching. Some schools/municipalities have developed mathematic plans in order to raise achievement. The purpose of the study is to gain insight into two of these mathematic plans and pedagogues’ thoughts about their use and benefits for SEM-students.   Theoretical backgrounds highlight Assessment, Good Teaching and Collaboration, related to Systematic Quality Work and SEM-students, whom are in focus. The study has a qualitative approach and is a case study of two mathematic plans and how they are used. Group interviews are chosen as the data collection method.   The result shows that the use of mathematic plans and the consequences of them are relatively similar despite the differences in structure and content. The pedagogues’ perception is that the plans are a support to raise the level of achievements for all students, including SEM-students, which is also the purpose of Systematic Quality Work.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

The purpose of this study was to investigate how the after-school center teachers experience the principal as the leader of the after-school center. The study is based on a survey that reached out to 60 educated after-school teachers around Sweden. The study addresses three main areas within the principal´s leadership and these are their insight into the after-school center functions, how the principals lead the systematic quality work and how the after-school center teachers think that the principal's functions as a leader for them. The results have been analyzed on the basis of Lars Svedberg´s pedagogical leadership theory and the analysis shows a fragmented picture of the principals leadership. What seem to be synonymous with the principal's pedagogical leadership of the after-school center is knowledge of the subject. The study highlights previous research in the field, concrete examples from the survey and statistics on how the teachers answered the survey. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärarna upplever rektorn som fritidshemmets ledare. Undersökningen grundar sig på en enkät som nått ut till 60 utbildadef ritidshemslärare och fritidspedagoger runt om i Sverige. Studien tar upp tre huvudområden inom rektorns ledarskap och dessa är deras insyn i fritidshemmets verksamhet, hur rektorerna leder det systematiska kvalitetsarbetet samt hur fritidshemslärarna anser att rektorn fungerar som ledare för fritidshemmet. Resultaten har analyserats utifrån Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori och analysen visar på en splittrad bild av rektorernas ledarskap. Det som är synonymt för rektorns pedagogiska ledarskap över fritidshemmet är kunskap omverksamheten. I studien lyfts tidigare forskning inom området, konkreta exempel från enkätenoch statistik över hur fritidshemslärarna besvarat enkäten.

Förskolans utbildning har alltid präglats av olika roller, såsom omsorg, tillsyn och undervisning (Tallberg Broman, 2017). Tidigare forskning visar att omsorgen har fått ett allt mindre utrymme i förskolans dokumentationsarbete och att lärandet i stället har fått en framträdande roll. Detta trots att forskningen samtidigt visar att omsorgen är nödvändig för barns välbefinnande, lek, utveckling och lärande och att målet med omsorg inte bara är för barnens egen skull, utan också för samhällets skull. Forskning visar att förskolans arbetslag behöver reflektera över sitt etiska förhållningssätt för att kunna bemöta barnens grundläggande behov (Josefson, 2018; Noddings, 2005; Noddings, 2013; Skolverket, 2018). Utifrån detta blev vårt syfte med studien att analysera hur förskolans etiska omsorg kommer till uttryck i dokumentationen av förskolors systematiska kvalitetsarbeten.  Studiens databearbetning utfördes på tre systematiska kvalitetsarbeten och analyserades med hjälp av en innehållsanalys, där huvudkategorierna var etiska omsorg och omsorg och lärande subkategorierna var normer och värden, trygghet och relationer, behov och förutsättningar samt arbetssätt och utforskande. Analysen utfördes även med stöd av det postmoderna perspektivet och begreppen komplexitet, verkligheter och mångfald.  Studiens resultat visar att den etiska omsorgen ofta kopplas till lärandet i dokumenten genom att barnens tankar beskrivs och får utrymme, vilket ses som värdefullt i undervisningen. I dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs även den etiska omsorgen, genom att arbetslagen beskriver barnens utforskande som centralt och kopplar ofta samman detta utforskande med ett omsorgsfullt lärande, där leken och det multimodala lärandet får ett tydligt utrymme. Resultatet visar på att den etiska omsorgen kan synliggöras på många olika sätt, därmed framhävs dess komplexitet, samtidigt som den etiska omsorgen också synliggörs som ovärderlig och en viktig grund för barns trygghet, lärande och utveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.