Denna studie utgår från förskolan vilken saknar tradition när det gäller att ha tillgång till specialpedagog. Frånvaron av professionen i såväl skollag som läroplan får konsekvensen att det blir den omgivande kontexten som påverkar konstruktionen av den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. Syftet med studien är att bidra till en ökad kunskap om gestaltningar av specialpedagogens roll i förskoleutvecklande systematiskt kvalitetsarbete. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med rektorer. Forskning som framställs i studien belyser den specialpedagogiska rollen ur såväl utifrån- som inifrånperspektiv samt det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det dramaturgiska perspektivet användes för att analysera de olika roller, fasader och scener som konstrueras om det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogen i rektorernas beskrivningar. Gestaltningen som konstrueras i resultatet belyser betydelsen av rektorns insikt och förståelse för specialpedagogens förmågor. I analysen blir det tydligt att både det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogens roll blir olika beroende på betraktarens utgångspunkt. Frånvaron av en rollbeskrivning gör professionen mottagligare för omgivningens tolkningar såväl inom som utanför den egna organisationen eller om den ska finnas i förskolan och i så fall på vilken nivå. Om tillgång till specialpedagog saknas skulle det kunna få till följd att utbildningen inte blir likvärdig och tillgänglig för alla barn, att verksamheten går miste om en viktig samtalspart för rektorer, pedagoger och vårdnadshavare samt att utvecklingen av utbildningen kan utebli.

In 2021 a Swedish Government Official Report, which focused on school libraries was published. It suggested school libraries to be included in systematic quality work, and to be a part of that process was considered valuable. The aim of this master’s thesis is to create and contribute knowledge about how the school library position itself in relation to systematic quality work in compulsory school. It focuses on how management and principals in municipalities evaluate school libraries and what perspectives there are concerning systematic quality work in the context of the school library. In order to do this a survey was sent to 90 municipality organisers and their school managers. 31 participated in the survey and ten of the survey respondents were included in a following interview study. The theoretical approach includes both Evert Vedung’s understanding of evaluation theory as well as Barbara Czarniawska’s understanding of how ideas are transferred within and between organisations. The main conclusions are that a majority of the respondents consider the school library to be a part of systematic quality work and evaluated as a part of this process. Results from the survey show a lower number who considered the school library to be a part of systematic quality work. There are no respondents who evaluates the school library as a part of systematic quality work within management, but a few respondents state there are principals who conduct it. Results from the survey show a higher number, both principals and management, who include school libraries in systematic quality work. Findings also indicate that the issue is unprioritized by municipalities and methods on how to evaluate the school library would benefit the process.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet likvärdig utbildning inom det kommunala kontra de privata verksamheterna kopplat till rektors resursfördelning och förskollärarens handlingsutrymme. Studien har genomförts i två närliggande kommuner i södra Sverige på fyra förskolor. Två av förskolorna är privata och två kommunala med placering i socioekonomiskt utsatta område, detta med avsikten att jämföra skillnader och likheter. Vi studerade vad dessa aktörer anser måste vara en grund för en likvärdig förskola och hur organisationen organiseras efter det. Systemteori är en teori som kommer användas för att lyfta hur förskolans resursfördelning påverkar likvärdigheten och i sin tur barnen. Studiens  resultat har presenterats under våra tre frågeställningar. Undersökningen har genomförts som en flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer som analyserats med relevans i teoretiska begrepp och diskuteras med samband till tidigare forskning. Resultatet visar att respondenterna i den kommunala verksamheten var av den gemensamma uppfattningen att likvärdigheten inte är på plats i någon av de båda städerna medan respondenterna i den privata verksamheten inte delade samma synsätt. En av de slutsatser vi kan dra av vår studie är att rätt förutsättningar är avgörande för att personal inom förskoleverksamhet ska kunna arbeta likvärdigt.

The aim of this qualitative study is to understand the description of quality, for the leisure center,as highlighted in two Swedish municipalities' policy documents for systematic quality work,and to interpret and understand which basic moral views these descriptions of quality express.The study takes its point of departure in a hermeneutic approach, where documents have beenexamined through a content analysis and data have been analyzed with inspiration from JohnDewey's theory of moral. The results highlight three common themes for quality aspects withinthe municipalities 1) Student development, 2) School success, 3) A complementary activity.Within the two municipalities, these themes of quality are expressed in different ways, whichcan be summarized by two different basic moral views. The one municipality express a moralview focusing on: personal success, while the other municipality express a moral view focusingon: social success. The study shows that when there are certain differences betweenmunicipalities regarding what are described as fundamental qualities, certain moral differencesare also made visible. However, the study also highlights that the definition of quality in theleisure center is a complex area which can not only be explained by differencesin municipalities'moral approaches.

Studien syftar till att fördjupa förståelsen för hur förskollärare möjliggör barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studien framhäver barns delaktighet i den egna lärandeprocessen med utgångspunkt i läroplanen för förskolan, begreppsdefinitioner, sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. För att skapa underlag till studien har vi intervjuat tio förskollärare. Det sammanställda resultatet av intervjuerna har delats in i sex olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att skapa en delaktig lärandemiljö, genom att involvera barnen i dokumentationsprocessen. Den pedagogiska dokumentationen synliggör och förstärker barns delaktighet genom att integrera deras egna ord, tankar och perspektiv. I det systematiska kvalitetsarbetet används pedagogisk dokumentation för reflektion, vilket möjliggör förbättring av undervisning och lärandemiljö. Slutsatsen är att förskollärarna använder dokumentationsmetoder som skapar dynamiska och meningsfulla lärandemiljöer och förbättrar undervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare från olika kommuner arbetar med digitalisering inom sin verksamhet och i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Studiens frågeställningar har varit att undersöka om det finns några skillnader mellan förskolor som befinner inom kommuner som lyfter fram digitalisering som ett fokusområde och kommuner som inte gör det. Studien intresserar sig även för att undersöka förskollärares uppfattningar om uppdraget i att tillämpa digitala verktyg i sin verksamhet samt hur de använder sig av digitala verktyg inom SKA. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts två delstudier där delstudie ett (1) haft i avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar i arbetet med digitala verktyg och SKA som befinner sig i kommuner som har digitalisering som fokusområde. Delstudie två (2) har undersökt förskollärares uppfattningar som befinner sig inom kommuner som inte lyfter fram digitalisering som ett specifikt fokusområde. Datainsamlingsmetoden som använts för insamlandet av data har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Med tematisk textanalys har intervjuerna från respektive delstudie sedan analyserats med avstamp i det sociokulturella perspektivet med stöd av begreppen medierande redskap, appropriering och scaffolding.  Delstudiernas resultat har tillsammans bidragit med att synliggöra skillnader i hur förskollärare använder och uppfattar förskolans digitaliseringsarbete. Där förskollärarna från en kommun som inte har digitalisering som fokusområde känner sig mer osäkra och lyfter fram att de saknar stöttning i sitt arbete med digitala verktyg. Förskollärarna från kommuner med ett fokusområde inom digitalisering uttryckte däremot i större utsträckning en säkerhet och positiv förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg inom verksamheten och i förhållande till SKA. Resultaten har således synliggjort att kunskapsnivåerna inom det digitala användandet ser väldigt olika ut inom olika kommuner. Det har även synliggjort att det också finns mycket digital kompetens ute bland förskollärarna. Däremot finns det inte alltid de rätta förutsättningarna i förskolorna för att kollegor ska kunna mötas och få ett kunskapsutbyte samt stöttning inom det digitala användandet. Genom att skapa de rätta förutsättningarna inom dessa områden kan det möjligtvis bidra med positiva och främjande effekter för förskollärarnas kompetensutveckling som i sin tur bidrar med att förstärka och säkerställa förskolans kvalité.

Denna studie syftar till att rapportera om hur lärare ser på metoder och processer kringdet systematiska kvalitetsarbetet kring SO-läromedel ser ut på lågstadiet samt hur lärareser på användandet av SO-läromedel inom olika aspekter. Studiens syfte är attundersöka och rapportera om skolor aktivt engagerar sig i detta arbete och hur detgenomförs av ledare och lärare, även om rektorn har ansvar för att kvalitetssäkraläromedlet eftersom det enligt Skolverket är den person som har huvudansvaret. Utifråntidigare forskning så finns det lite forskning om denna frågeställning i grundskolanstidigare år samt inom SO-ämnet och även lite forskning om hur läromedel i SO användsi de tidigare åren. Teorin som denna studie kopplas samman med ärkvalitetsledningsteorin. Inom denna teori tas perspektiv som processer, ledning,organisation och kontinuerlig förbättringsprocess i huvudfokus. För att genomföradenna studie har semistrukturerade intervjuer använts för att beskriva hur olika skolorsamt lärare har arbetat med kvalitetsarbetet med SO-läromedel.Resultatet och slutsatsen poängterar det tidigare forskning sagt, en strukturerad processför kvalitetskontroll av undervisningsmaterial inom samhällsvetenskap är avgörande förelevernas prestationer, men saknas i vissa skolor som undersökt. Skolor måste ges tid,utrymme och lämpliga verktyg för att genomföra en sådan process. Det är därför viktigtatt det forskas kring kvalitetssäkring av läromedel för att öka medvetenheten kring hurrutiner och strukturerna fungerar på grundskolor kring SO-läromedel. Och för attförbättra lärarnas självförtroende, minska deras arbetsbörda och förbättra elevernasutbildning.

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur rektorer uppfattar sitt uppdrag kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Studien har utgått från en fenomenografisk teori samt en fenomenografisk metodansats, detta för att redogöra samt synliggöra rektorernas uppfattningar inom ett fenomen. Det fenomenografiska perspektivet ger studien utrymme till att undersöka det fenomen som studien har som fokus. Nio rektorer har intervjuats, frågeställningarna riktades mot rektorernas uppfattning samt vad rektorerna anser att det finns för möjligheter och utmaningar i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Studiens resultat visar att det är rektorerna som lägger grunden men det är förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget som gör det stora arbetet kring uppdraget med det systematiska kvalitetsarbetet. Om rektorerna inte lägger ramen och organiserar verktyg och strategier för uppdraget är det svårt för förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget att genomföra och fullfölja sitt arbete kring systematiskt kvalitetsarbete baserat på de mål som står i läroplanen för förskolan. I studiens resultat framgår det även att det finns flertalet faktorer som påverkar arbetet. Slutsatser som lyfts fram från denna studie är att rektorers uppfattning kring sin egen del i det systematiska kvalitetsarbetet varierar. Det finns de som är djupt engagerade och delaktiga i arbete och ser till att verktyg som behövs för att utföra arbetet finns. Det finns även de rektorer som anser att det stora ansvaret ligger på förskollärarna, att det är förskollärarna som ska driva och genomföra kvalitetsarbetet. Dock har alla rektorer ett gemensamt förhållningssätt, och det är att det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att kvalitetssäkra en likvärdig och bra undervisning. / The purpose of the study is to investigate through qualitative semi-structured interviews how principals perceive their assignment regarding systematic quality work in preschool's activities. The study has been based on a phenomenographic theory and a phenomenographic methodological approach, this to account for and make visible the principals' perceptions within a phenomenon. The phenomenographic perspective gives the study room to investigate the phenomenon that the study has as focus. Nine principals were interviewed, the questions were directed at the principals' opinion and what the principals believe are opportunities and challenges in the implementation of systematic quality work in the organization. Our results show that it is the principals who lay the foundation, but it is the preschool teachers, childcarers and the work team who do the main work around the assignment with systematic quality work. If the principals do not set the framework and organize tools and strategies for the assignment, it is difficult for the preschool teachers, childminders, and the work team to carry out and complete their work on systematic quality work based on the goals stated in the curriculum for the preschool. The results of the study also show that there are several factors that affect the work. Conclusions that emerge from this study are that principals' perceptions of their own part in the systematic quality work vary. There are those who are deeply committed and involved in work and see that the tools needed to carry out the work are available. There are also principals who believe that the greatest responsibility lies with the preschool teachers, that it is the preschool teachers who must do most of the quality work. However, all principals have a common approach, and that is that systematic quality work is needed to ensure the quality of an equal and good teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tillgängliga lärmiljöer för alla barn i förskolanur rektorers, specialpedagogers och förskollärares perspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudieundersöktes utmaningar och möjligheter samt vilka strategier som används för att skapa och bibehållatillgängliga lärmiljöer. Data samlades in med hjälp av intervjuer med tre kommunala förskolor i Sverige. Analysen av studiens resultat bygger på ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Utmaningarna som framkom av studiens resultat handlade bland annat om att medvetandegöra vilka teorier som ligger till grund för inkluderingsarbetet. Det för att kunna ha ett gemensamt yrkesspråk att utgå ifrån gällande diskussioner kring tillgängliga lärmiljöer. Samt att bli mer explicit i sitt uppdragoch vad det innebär för beslutfattande åtgärder. Studiens resultat visade på att möjligheter genom kompetensutveckling, samverkan, kollegialt lärande, upprättande av förtroendefulla relationer mellanalla yrkesgrupper och även med hemmet, samt ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen, är avgörande för att säkerställa goda förutsättningar för inkluderande och tillgängligalärmiljöer för alla barn. Slutsatsen är att yrkesgrupperna behöver kunskaper och förståelse som bidrar till likvärdighet och samsyn kring inkludering. Trots att rektorer, specialpedagoger och förskollärare har olika ansvarsområden, är det viktigt att samarbeta och föra diskussioner kring inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Det medför att begreppen främjas från flera perspektiv vilket ökar möjligheterna tillmedvetenhet och kunskaper som i sin tur kan leda till ökad effektivitet och kvalitet kring arbetet med inkludering för alla barn.