Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter. / Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fritidslärare kartlägger sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hur lärare i fritidshem beskriver sitt arbete, vilka erfarenheter fritidslärare har av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta fritidslärare som arbetar på fritidshem där systematiskt kvalitetsarbete används. Därefter har den insamlade data analyserats med stöd i policy enactment teorin.Resultaten indikerar att fritidslärare aktivt strävar efter att skapa en stimulerande lärmiljö som främjar elevernas utveckling och lärande. En systematisk kvalitetssträvan betonas av lärarna som avgörande för att uppnå dessa mål. Genom regelbunden planering, dokumentation, utvärdering, kan man identifiera och åtgärdar de eventuella brister i verksamheten. Detta innefattar en årlig utvärdering av måluppfyllelse enligt läroplanen samt elevundersökningar för att samla in feedback, även om det finns vissa begränsningar i elevernas dagliga respons. Fritidslärarna understryker vikten av noggrann planering och strukturering av processerna för att möta kvalitetsmålen i läroplanen. Genom att använda ett årshjul för planering säkerställer de att alla delar av läroplanen behandlas under året, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av undervisningen på fritidshemmet. Genom återkommande utvärderingar och anpassningar baserade på insamlad feedback kan de kontinuerligt förbättra verksamheten och anpassa den efter elevernas behov och förväntningar.Fritidslärarna betonar att kontinuerlig utvärdering är central för att säkerställa att undervisningen är relevant och engagerande. Genom att kombinera intern självvärdering med extern feedback från elever skapas en gedigen grund för att bedöma och förbättra kvaliteten på fritidshemmen.

Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Syftet med studien är att dels att förstå hur systematiskt kvalitetsarbete kan se ut på klassrumsnivå och dels vad det innebär att tillämpa det utifrån elevperspektiv, och dels att jämföra hur elevernas måluppfyllelse utvecklats i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultatet av detta har fört med sig att examensarbetet bidrar med ett föreslag på hur kvalitetsarbete kan ske på klassrumsnivå; här kallat Co Creative Learning - using IT to Visualise Progression (CIP). Det här är en aktionsforskningsstudie. Den har genomförts med enkäter, fokusgrupper och en tidsserie; i vilken 65 elevers arbeten inom tre skilda områden bedömdes. För att förstärka reliabilitet och validitet valdes en kontrollgrupp, från samma upptagningsområde, som även de haft en legitimerad lärare med motsvarande antal yrkesverksamma år och som även de uttalat arbetat med formativ bedömning och synliggjorda mål. Två skoluppgifter var identiska och därmed kunde de två gruppernas resultat jämföras. För att minimera inverkan av en bedömande lärares närvaro på utvärderingen, samlades eleverna inte till fokusgrupper förrän efter att deras betyg var satta och kommunicerade. Då reflekterade de kring arbetet med ständiga förbättringar, kvalitet, involvering, målförståelse, upplevd progression och IT-användning. Innan denna avslutande diskussion hade de insamlade datamängder analyserades separat. Resultaten visade effekt på både elevupplevelse och progression. De största skillnaderna låg i elevens upplevelse, där förändring påverkas i första hand elevernas engagemang; i vilken utsträckning eleverna var nöjda studenter med sin egen utveckling. I tidsserien, var skillnaderna inte lika markanta som i elevupplevelsen. Den studerade gruppen började på ett något lägre snittbetyg, och avslutade på ett något högre, än kontrollgruppen. Det var främst pojkar som stod för utvecklingen. Detta kan bero på att flickorna redan hade mycket höga genomsnittliga betyg (vilket innebär att det inte finns utrymme för progression). Jämfört med kontrollgruppen, kvarstår de positiva skillnaderna med pojkarna i den studerade gruppen. Slutsatserna är därför att arbetet gynnat progression, men att den största förtjänsten med arbetssättet återfinns i hur eleverna upplever undervisningen. / The purpose of the study is partly to understand how systematic quality management can be implemented at the classroom level and partly what it means to apply it from a student perspective, and to compare student progression with that of a control group. As a result of this, this study contributes with a method on how quality management can be implemented at the classroom level. This working method is named Co-Creative Learning - using IT to Visualise Progression. This is an action research study that encompassed questionnaires, focus groups and a time series. Three assignments from 65 students were assessed in the study, out of which two were compared to those from the control group. To enhance reliability and validity the selected control group were from the same catchment area, had qualified teacher with corresponding number of working years who also worked with formative assessment and visualising criteria. Two assignments were identical for both groups, and thus, the two groups' results could be compared. To minimise the effects of the presence of a teacher during evaluation, the students were not brought together to form focus groups, until after the grades were communicated. They then reflected on continuous improvement efforts, quality, inclusion, understanding objectives, perceived progression and the use of IT. Before the concluding discussion the collected data sets were analysed separately. The results showed the difference in both student experience and progression. The main differences lay in the student experience: where change primarily affected the students’ involvement; the extent to which the students were satisfied students with their own development. In the time series, the differences were not as high as in the student experience. The studied group started at a slightly lower grade, and completed at a slightly higher grade, than the control group. It was mainly the boys who accounted for the progression. One reason for could be that the girls already held high average grades (leaving little room for progression). Compared to the control group, the differences with the boys in the studied group remains. The conclusions drawn are thus that the method enhances progression, but that the main benefits are harvested from the enhanced educational experience of the students.

At frequent intervals, new reports and papers are published stressing the importance of high quality and quality improvement measures in the public and private sector if Sweden is to survive as a welfare state and industrial nation. The situation seems not to be unique for Sweden: similar opinions can be heard in other parts of the world as well. In the 21st century, consumers and citizens should be provided with continuously improved quality at a lower cost, otherwise businesses are likely to go bankrupt and politicians may lose the trust of the people. Quality is, thus, a word that is used persistently by people in power and the social commentators of today. From this perspective, it might seem fitting that quality, quality management (QM), total quality management (TQM) and other closely related terminologies are well defined, to make possible constructive dialogue that will culminate in effective action. This is often not the case, which is why vision statements, campaigns and other quality improvement measures risk falling short before they are even launched. With this background, the purpose of this thesis is to facilitate fruitful dialogue by examining QM-research and how trends, terminologies and research focus have shifted over time. By increasing the understanding of how QM-research has evolved it is also possible to create a coherent overview which hopefully can help to reduce confusion and polarisation amongst scholars and practitioners. In this way, it might be possible to increase the number of successful quality improvement measures as well as to lay the foundations for sustainable and system-wide quality improvement actions in society at large. The thesis is based on three studies, of which the first is looking into conference proceedings from one of the globally most prominent scientific conferences on quality – the QMOD-ICQSS conference. The two subsequent studies use abstracts from three of the top ranked scientific journals dealing with quality - International Journal of Quality and Reliability Management, Total Quality Management Journal and Total Quality Management &amp; Business Excellence. All studies have been conducted according to text mining methodology, which entails usage of statistical tools in the form of hard- and software for data collection, modelling and analysis. The approach is exploratory and previously not verified with this purpose, which is why the three studies offer unique perspectives on the research field, at the same time as new methodological tools and approaches are investigated and tested. Through the studies it is possible to show occurrence of trends in research alignment as well as in publication design and popularity. The studies also identify central, perpetual, topics around which the research has been concentrated. These topics indicate that the research field, in spite of momentary trends and fashions, rests on a firm foundation regarding problem definition and approaches to solve them. Finally, a model is presented which summarizes the perspectives and outsets which distinguish QM and make it a research field in its own right. / Regelbundet publiceras det nya rapporter och artiklar där vikten av hög kvalitet liksom kvalitetsförbättrande åtgärder inom offentlig och privat sektor lyfts fram som oumbärliga för att Sverige ska överleva som välfärds- och näringslivsnation. Situationen tycks inte vara unik för Sverige, likande tongångar hörs även i andra delar av världen. På 2000-talet ska konsumenter och medborgare tillhandahållas ständigt förbättrad kvalitet till lägre kostnad, annars går företag i konkurs och politiska företrädare förlorar folkets förtroende. Kvalitet är alltså ett ord som används flitigt av dagens makthavare och samhällsdebattörer. Utifrån detta perspektiv kan det anses angeläget att kvalitet, kvalitetsutveckling, kvalitetsarbete och andra närbesläktade ord är väl definierade för att möjliggöra konstruktiv dialog som mynnar ut i verkningsfulla insatser. Så är dock ofta inte fallet - varför visioner, kampanjer och andra kvalitetsförbättrande initiativ riskerar att faller till korta innan de ens hunnit lanseras. Med denna bakgrund, är syftet med avhandlingen att underlätta givande diskussioner genom att närmare belysa forskningsfältet kvalitetsteknik, eller Quality Management (QM), och hur trender, termer och forskningsfokus har växlat över tid. Genom att öka förståelsen för forskningens utveckling över tid kan även en sammanhängande översikt skapas, vilka tillsammans förhoppningsvis kan bidra till att minska den förvirring och polarisering som råder både inom akademi liksom praktik. Därigenom kanske det är möjligt att öka mängden lyckade kvalitetssatsningar liksom att lägga grunden för ett långsiktigt hållbart och systemövergripande kvalitetsarbete i samhället i överlag. Avhandlingen baseras på tre studier, varav den första har tittat närmare på konferensbidrag från en av världens idag ledande forskningskonferenser om kvalitet – QMOD-ICQSS konferensen. De två senare studierna behandlar sammanfattningar från tre av de högst rankade forskningstidskrifterna med fokus på kvalitet – International Journal of Quality and Reliability Management, Total Quality Management Journal och Total Quality Management &amp; Business Excellence. Samtliga studier har utformats enligt text-mining metodik, vilket medför att statistiska hjälpmedel i form av hård och mjukvara har använts för datainsamling, modellering och analys. Angreppssättet är explorativt och tidigare ej beprövat i ovanstående syfte varför de tre studierna erbjuder unika perspektiv på forskningsområdet samtidigt som nya metodologiska verktyg och arbetssätt utforskats och utvärderats. Genom studierna går det att påvisa förekomsten av trender i forskningsinriktningar liksom i publikationernas utformning och popularitet. Studierna identifierar även centrala, återkommande teman kring vilka forskningen koncentrerats. Dessa teman indikerar att forskningsområdet, trots tillfälliga trender och moden, vilar på en stadigvarande grund gällande problemformuleringar och ansatser att lösa dessa. Slutligen presenteras en modell som sammanfattar de perspektiv och utgångspunkter som utmärker kvalitetstekniken (QM) och som gör det till ett forskningsområde i sin egen rätt. / <p>Vid tidpunkten för framläggandet av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete B accepterat för publicering och delarbete C inskickat.</p><p>At the time of the licentiate defence the following papers were unpublished: paper B accepted for publication and paper C submitted.</p>

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM). / En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.

En enkätstudie har genomförts med 47 deltagande ideella kvinnojourer. Respondenterna har fått uppge vad verksamheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innefattar samt identifiera framgångsfaktorer och utmaningar kopplat till det egna kvalitetsarbetet. Resultatet påvisar att kvinnojourerna i viss utsträckning har ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Vidare framkommer att verksamheterna arbetar med kvalitetsfrågor i praktiken i större utsträckning än vad som finns dokumenterat i kvalitetsledningssystemet. Det framkommer även att respondenterna upplever att styrelsernas engagemang för kvalitetsfrågor är svalt men att anställd personal och ledare för kvinnojourerna är desto mer engagerade och delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete.  Resultaten i denna studie kan vara av intresse för skyddade boenden i Sverige, organisationer som representerar skyddade boenden och myndigheter som arbetar mot våld i nära relation. / A survey has been conducted with 47 representatives from non-governmental women’s shelter. The respondents have shared what their quality management system includes and identified success factors and challenges connected to their quality work. The result show that the women’s shelter has partly documented quality management system. It also shows that the women’s shelter does more quality work in practice than what is documented in the management system. Moreover, the respondent reckons there is a low commitment for the organisation’s quality work among the board members and that work and commitment is driven mainly by employed staff and the business manager of the shelters.  The results presented in this study might be of interest for women´s shelter in Sweden, organisations representing women´s shelter and authorities working against domestic violence. / <p>2021-06-06</p>

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

Förskolans uppdrag formas och förändras av samhället och det är upp till verksamma förskollärare att hålla sig uppdaterade och agera utifrån rådande styrdokument och uppdrag. Studien syfte är att lyfta hur förskollärare och förskollärarstudenters identifierar och relaterar sig själva till forskning i egen praktik, framför allt syftat till systematiskt kvalitetsarbete. Studien är gjord med digitala enkäter för att få en vid geografisk spridning och resulterade i 38 svar. Det framkommer att det finns ett glapp mellan kunskap och användande av kunskapen. Där utbildning och praktik inte når hela vägen fram till de intentioner som finns i styrdokumenten. Vetenskaplig grund och vikten av aktuell forskning ges mer plats i relationerna till vetenskap än det faktiska användandet av vetenskapliga strategier och även om dessa används så relaterar inte praktiken varför eller i vilket syfte. / The preschool's mission is shaped and changed by society, and it is up to preschool teachers to stay up to date and act on the basis of prevailing governing documents and missions. The purpose of the study is to highlight how preschool teachers and preschool teacher students identify and relate themselves to research in their own practice, above all aimed at systematic quality work. The study was done with digital surveys to get a wide geographical spread and resulted in 38 responses. It appears that there is a gap between knowledge and the use of knowledge. Where education and practice do not reach all the way to the intentions contained in the governing documents. Scientific basis and the importance of current research are given more space in the relations to science than the actual use of scientific strategies and even if these are used, practice does not relate why or for what purpose.