Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.

Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study.  The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees.  Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this.  The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown.  The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools.  The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system. / Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region.  Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras.  Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning.  Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt.  Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.  Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän.  Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.

The objective of the present study is to produce knowledge about how children, things, documents, computers, teachers, templates and other entities take part in and produce documentation in preschool systematic quality development work. The thesis asks questions about how and what is produced as quality in preschool documentation. Through a posthumanist agential realist approach, the study engages empirically in video recordings of preschool documentation practices from one Swedish preschool, and in documentation from four other Swedish preschools. The results, presented in four articles, show that documentation practice is complex and entangled with a variety of entities, human and non-human, and spaces and time. The study shows how children’s participation in production of documentation does not depend on which documentation method is used. In the study, objects such as computers, images and coloured labels, together with teachers’ attitudes and agendas, have an impact on the way that children are involved in producing documentation. The results also show that the products of documentation, intra-acting with a local template, with past and present preschool traditions and policies, produce rather than represent certain elements of quality such as teachers’ actions, children’s interests and thematic work. The thesis produces knowledge about how the focus of preschool documentation shifts away from individual children and towards teachers’ activities, and creates possibilities for what preschool practices and quality may become. / Syftet med föreliggande studie är att producera kunskap om hur barn, ting, dokument, datorer, lärare, mallar och andra entiteter deltar i och producerar dokumentation i förskolans systematiska kvalitetsarbete. I avhandlingen ställs frågor om hur och vad som produceras som kvalitet i dokumentation i förskolan. Utifrån det posthumanistiska perspektivet agentisk realism, skapas empiriskt material med hjälp av videoinspelningar från en svensk förskolas dokumentationspraktik och dokumentation från fyra andra svenska förskolor. Resultaten presenteras i fyra artiklar och visar att dokumentationspraktiken är komplex och sammanflätad med en mängd olika entiteter, mänskliga och icke-mänskliga, samt med plats och tid. Studien visar hur barns delaktighet i att producera dokumentation inte enbart styrs av den dokumentationsmetod som används. I studien har ting som datorer, bilder och färgade etiketter, tillsammans med lärarnas attityder och agendor, inverkan på det sätt som barn är delaktiga i att producera dokumentation. Resultaten visar också att dokumentationen, i intra-aktion med en lokal mall, med tidigare och rådande traditioner och styrdokument för förskolan, producerar snarare än representerar specifika aspekter av kvalitet, såsom förskollärares aktivitet, barns intressen och tematiskt arbete. Avhandlingen ger kunskap om hur fokus för dokumentation i förskolan förskjuts från enskilda barn mot förskollärares aktivitet, samtidigt som dokumentationen skapar nya möjligheter för vad förskolans verksamhet och kvalitet kan bli.

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp  som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon?  I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning?  – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan.  Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap. / This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: -          What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? -          What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? -          What factors influences the development process?  -          Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed?  This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I  participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.