• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 126
  • 107
  • 21
  • 8
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 329
  • 329
  • 219
  • 115
  • 71
  • 66
  • 56
  • 48
  • 45
  • 35
  • 33
  • 31
  • 29
  • 29
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Personlighetsegenskaper och motivation : En kvalitativ studie om hur mellanchefers personlighetsegenskaper inverkar på hur de motiverar sina medarbetare. / Personality traits and motivation

Ortiz Andersson, Liv, Snöberg, Annie January 2018 (has links)
Titel: Personlighetsegenskaper och motivation Syfte: Att belysa hur en mellanchefs personlighetsegenskaper inverkar på hur de motiverar sina medarbetare.  Teori: The Big Five, arbetsmotivation och Herzberg tvåfaktormodell. Metod: En kvalitativ studie med ett konstruktionistiskt perspektiv samt ur en hermeneutisk synvinkel. Metoden utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som var baserad på studiens teorier. Respondenterna valdes ut med ett målstyrt urval. Empiri: En sammanställning av de fyra semi-strukturerade intervjuerna som genomfördes. Slutsats: En mellanchefs personlighetsegenskaper visade sig ha en viss inverkan på hur de motiverar sina medarbetare. Hur stor denna inverkan är varierar mellan olika mellanchefer. I ett fall där en mellanchef hade medelnivåer av de flesta personlighetsdimensionerna och låga nivåer av extraversion samt neuroticism uppfattades hen vara lugn, reserverad och uppgiftsorienterad. Vilket inverkade på hens motivationsarbete genom att hen använde sig av inre motivationsfaktorer på ett sådant sätt där hen lämnade över ansvaret till medarbetarna själva. I ett annat fall hade en mellanchef utmärkande nivåer av tillgänglighet/vänlighet/behag och samvetsgrannhet, lite över medel av extraversion och låg nivå av neuroticism och öppenhet. Där det främst var hens låga nivå av extraversion som antydde på att hen är mer uppgiftsorienterad som visade sig inverka på hens sätt att motivera sina medarbetare, via den inre motivationsfaktor erkännande. En annan mellanchef med liknande personlighetsegenskaper, dock med en betydligt högre nivå av extraversion som innebär att hen är personinriktad istället, involverade sig betydligt mycket i sina medarbetare mer som enskilda individer och visade på ett betydligt större intresse för deras utveckling och välmående. Hen använde inre motivationsfaktorer som erkännande, prestation, personliga utvecklingsmöjligheter och hygienfaktorer som belöningar och lön. En annan mellanchef visade sig använda samma typer av motivationsfaktorer, dock med en helt annan nivå av engagemang och intresse i sina medarbetare, vilket troligen beror på hennes personlighetsegenskaper som är totala motsatsen jämfört med övriga studerade mellanchefer. / Title: Personality traits and motivation Purpose: To illustrate how a senior executive’s personality traits affect how they motivate their employees. Theory: The Big Five, work motivation and Herzberg's two factor model. Method: A qualitative study with a constructive perspective with one hermeneutical position. Four semi structured interviews were conducted, all of them were recorded and transcribed. Respondents were selected with a purposive sampling. Empirical: A compilation of the four semi-structured interviews conducted. Conclusion: A senior executive’s personality traits were found to have a certain impact on how they motivate their employees. The extent to which this effect is varied between the various senior executives. In one case where a senior executive had average levels of most personality dimensions and low levels of extraversion as well as emotionality, they were perceived to be calm, reserved and task-oriented. Which affected motivational work by using internal motivation factors in such a way that they left the responsibility to the employees themselves. In another case, a senior executive had distinctive levels of agreeableness and conscientiousness, a little over the means of extraversion and low levels of emotionality and openness to experience. Where primarily, there was a low level of extraversion that suggested that they are more task-oriented, which proved to impact in order to motivate their employees, through the internal motivation factor recognition. Another senior executive with similar personality characteristics, though with a significantly higher level of extraversion, which means that they are person-oriented instead, involved much more in their employees more than individual individuals and showed a much greater interest in their development and well-being. The senior executive used internal motivational factors such as recognition, achievement, personal development opportunities and hygiene factors such as rewards and salaries. Another senior executive was found to use the same types of motivational factors, but with a completely different level of commitment and interest in their employees, which is probably due to the personality traits, which is the opposite of the other senior executives
92

Traços de personalidade e resposta ao tratamento em pacientes com transtorno de estresse pós-traumático / Personality traits and response to treatment of patients with posttraumatic stress disorder

Paula de Vitto Francez 21 September 2015 (has links)
O transtorno de estresse pós-traumático (TEPT) tem um impacto negativo na vida de seus portadores. Conhecer os traços de personalidade mais preponderantes nas pessoas com TEPT pode auxiliar no sucesso do tratamento, tornando possível planejar intervenções mais adequadas. A terapia cognitivo-comportamental (TCC) é considerada um dos tratamentos mais eficazes para este transtorno; entretanto, nem todos aqueles que completam a terapia evoluem para uma melhora significativa. Uma das razões pode ser encontrada nas características individuais de personalidade de cada pessoa. Portanto, o presente estudo busca explorar a relação existente entre os domínios e traços de personalidade que estão associados à melhora do paciente que realizou a TCC. Método: 66 pacientes com diagnóstico de TEPT, segundo o DSM-IV-TR, com idade entre 18 e 60 anos participaram do estudo. Instrumentos: Para avaliar os traços de personalidade foi utilizado o instrumento NEO-PI-R. Para avaliar a gravidade e melhora da doença foi utilizada a escala de Impressão Clínica Global (CGI). Procedimento: Os pacientes passaram por avaliação psiquiátrica para assegurar o diagnóstico de TEPT. Após aceitarem participar do estudo, responderam ao NEO-PI-R e foram avaliados por médicos quanto a gravidade da doença, utilizando o CGI. Os participantes passaram por 13 sessões de TCC realizadas por profissionais devidamente treinados. Ao final, foram reavaliados para verificar se houve melhora após tratamento. Resultados: Quanto ao perfil de personalidade 71,2% apresentaram neuroticismo (N) alto, 75,8% relataram escore elevado em extroversão (E) e 45,5% eram baixos em conscienciosidade (C). Já os traços amabilidade (A) e abertura para experiência (O) apresentaram pontuações na média. As análises também demonstraram que os participantes que apresentavam o domínio de personalidade denominado consicienciosidade (C) foram associados ao resultado favorável do tratamento. Estima-se que a chance de melhora cresça 3,77 vezes se o paciente apresentar esse traço, quando comparado com os demais que não possuem essa característica. Duas facetas (assertividade e ações variadas) também foram correlacionadas com a melhora no tratamento. Conclusão: Embora a amostra do presente estudo seja limitada, os resultados apontam para a importância de se avaliar a personalidade do paciente. Acessar a personalidade é importante com a finalidade de tentar predizer qual o melhor tipo de tratamento terapêutico para cada um. As terapias breves (frequentemente administradas nos hospitais públicos) possuem um tempo limitado de tratamento, de modo que informações sobre as variáveis de personalidade podem ser particularmente muito útil / The Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD) has a negative impact on the patients lives. Get to know their personality traits can help on the treatment success, by making possible to plan most appropriate interventions. Cognitive-Behavioral Therapy (CBT) is considered a first line treatment for PTSD. However, treatment response is not universal. One reason may be found in personality characteristics. The present study aims at investigating the association between personality dimensions and traits associated with improvement of patients who underwent CBT. Method - 66 PTSD patients diagnosed according to the DSM-IV-TR criteria were included in the study. The patients included were aged 18 to 60 years old. Instruments - We employed the NEO-PI-R instrument for the evaluation of personality dimensions and the Clinical Global Impressions Scale (CGI) for evaluation of clinical outcome. Procedure - Patients were assessed by Psychiatrists to ensure the diagnosis of PTSD. After accepting to participate of the study, they answered the NEO-PI-R Scale and were assessed by doctors to know the disease severity, using the CGI scale. Participants underwent 13 CBT sessions and were reassessed at the end of treatment. Results - The personality profile showed that 71.2% were high in neuroticism (N) and 75.8 reported low Extraversion. 45.5 were low in conscientiouness and the Agreableness (A) and openess (O) factors presented average scores. The analysis also showed that patients presenting the Conscientiousness (C) personality dimension showed a higher chance of improvement (OR=3.77). Two facets other dimensions (Assertiveness and Varied Actions) were also associated with better clinical outcome. Conclusion - determining predictors of outcome such as a patient\'s personality dimensions may point to the use of therapeutic treatment options with the higher odds of success, without too much therapeutic treatment experimentation. As therapies become briefer, information on personality variables may be particularly useful
93

Clean coding i team : En fallstudie om hur ett team går tillväga för att etablera ettgemensamt tankesätt som grundas i Clean codes riktlinjer / Clean code in team : - A case study to describe how a team works to establish acommon mindset based in the guidelines of Clean code

Emretsson, Emelie January 2017 (has links)
Idag byggs många system som består av svårlästa kodbaser med låg förvaltningsbarhet. En anledning till detta är att utvecklarna av systemet har olika bakgrund och kunskap i hur de skriver kod. Att skriva sin kod på helt skilda sätt är något som kan skapa problem i takt med att system blir större och allt mer komplexa. Nethouse i Borlänge har sedan 2015 arbetat med förvaltningsuppdraget TRAP (Transportstyrelsens Administrativa Processystem) där en problematiskt förvaltning upplevts i och med att systemet är uppbyggt med hjälp av olika tekniker. Tekniken i TRAP ska lyftas och målet med detta är att skapa en mer lättläst och förvaltningsbar kodbas jämfört med hur TRAP ser ut idag. För att uppnå detta är planen att i teamet etablera ett gemensamt tankesätt som grundas i de riktlinjer som Clean code förespråkar. Studien syftar till att beskriva hur ett team arbetar med etableringen av ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean Codes riktlinjer samt faktorer som anses vara viktiga att beakta. För att uppnå syftet användes två frågeställningar:  Hur arbetar teamet med etableringen av det gemensamma tankesättet idag?  Vilka faktorer kan anses som viktiga att beakta när ett nytt gemensamt tankesätt ska etableras? En fallstudie utfördes med intervjuer och enkäter som datainsamlingsmetoder för att ha möjlighet att besvara frågeställningen. Resultatet från studien visar att teamet på Nethouse använder sig av par- och mobprogrammering samt i enstaka fall kodgranskning för att etablera det gemensamma tankesättet. Resultatet beskriver även fyra faktorer som är viktiga att beakta när ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean codes riktlinjer ska etableras. De fyra faktorerna är ömsesidigt förtroende, ömsesidighet kring det arbete som utförs, tvåvägskommunikation och tillvägagångssätt. / Many of todays systems are made of code bases with low readability which leads to low maintainability. One reason to this is that developers of the system have different experience and knowledge in how to write code. When code is written in totally different ways it can create problems as the system grows and becomes more complex. Since 2015, Nethouse in Borlänge has managed a system called TRAP (Transportstyrelsens Administrative Process System). TRAP is built with different techniques and during the maintainability process a lot of problems has occured because of that. The technique in TRAP is about to be lifted and by doing this one part of the goal is to create a code base which is more easy to read and maintain compared to todays code base. To achieve this goal the plan is to establish a common mindset in the team. A common mindset which is based in a set of guidelines called Clean code. The purpose of this study is to describe how a team is working to establish a common mindset based in the guidelines of Clean code and to describe important factors to consider in this situation. Two research questions was used to achieve the purpose of this study:  How is the team working today to establish a common mindset?  Which factors can be considered as important when a common mindset is about to establish? A case study with the help of interviews and questionnaries was conducted to answer these two questions. The result shows that the team is using pair programming, mob programming and also code review to establish a common mindset. The result also shows that the four factors mutual trust, mutual performance monitoring, closed loop communication and method are more important to consider in this situation.
94

Arbetslivets nya utmaning - för vem och till vilken nytta? : En kvantitativ studie av olika personlighetstypers behov av feedback / The new challenges of the working life - for whom and to what worth? : A quantitative study of different types of personalities and their need of feedback

Staf, Johanna, Lowentoft, Isabella January 2018 (has links)
Utmattningsdepression till följd av brister i den psykosociala arbetsmiljön är ett ökande samhällsproblem i Sverige. En komplex interaktion mellan individuella och organisatoriska faktorer föranleder denna problematik. Forskning visar att en individs personlighet och brist på feedback i arbetslivet är betydande faktorer vid utvecklandet av en utmatt- ningsdepression. Föreliggande studie ämnade därför att undersöka olika personlighets- typers behov av feedback i arbetslivet, i syfte att bidra till en del av ett förebyggande ar- bete att motverka utvecklandet av utmattningsdepressioner. En kvantitativ studie utför- des hos tre olika organisationer där data samlades in från 143 anställda via en webb- enkät. I ett försök att kartlägga behovet av feedback genomfördes en standard multipel regressionsanalys. De universala personlighetsdomänerna ur “The big five personality- theory” utgjorde de oberoende variablerna vilka studerades i förhållande till den bero- ende variabeln “feedback orientation”. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att modellen förklarade 8,5 % av individers “feedback orientation” där signifi- kanta enskilda prediktorer utgjordes av neuroticism (p = 0,020) och “agreeableness” (p = 0,010) gällande det totala antalet deltagare. En könsbunden skillnad framkom även i resultatet, där en icke-sigifikant modell uppstod gällande män. Vad gäller kvinnor var “agreeableness” en signifikant prediktor (p=0,001) till “feedback orientation”. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, applicerbarhet och brister, där även förslag till framtida forskning läggs fram. / Occupational fatigue syndrome, also known as burnout, is an increasing societal issue in Sweden.Acomplex interaction between individual and organisational factors may cause this problem. Research has shown that personality and absence of feedback, impact the development of the syndrome. This study aim to examine the need of feedback in different personality types, with the purpose to shed light on some factors which could help to prevent the development of burnout. A quantitative study was initiated at three different organisations and 143 employees were assessed through an online sur- vey. With an attempt to chart the need of feedback, a standard multiple regression ana- lysis was performed. The universal domains of personality from “The big five personality-theory” represented the independent variables that was examined in relation to the dependent variable “feedback orientation”. The results of the multiple regression analysis shows that the model explained 8,5 % of individuals feedback orientation, sig- nificant predictors where neuroticism (p=0,020) and agreeableness (p=0,010), regarding the total number of participants. Furthermore, the results also showed a difference between genders where a non-significant modell appeared for men. Although, when it comes to women ”agreeableness” was a significant predictor (p=0,001) for ”feedback orientation”. In conclusion, the study's results, practical implications and inadequacies are discussed as well as suggestions for future research.
95

Validation d'un outil d'investigation de l'image de soi / Evidence on the dimensions of the Q-PE

Yakimova, Sonya 15 January 2016 (has links)
La théorie contemporaine de Validité met l’accent sur la validité de construit des inventaires psychologiques et sur la nécessité de mettre à jour les arguments de validité qui sous-tendent leur interprétation. C’est pourquoi la société éditeur a lancé une nouvelle campagne de validation, dans le cadre de cette thèse CIFRE, pour le questionnaire d’auto-évaluation de son outil en développement Q-PE). Q-PE investigue l’image de soi dans un contexte professionnel au moyen d’un inventaire personnologique qui mesure 10 dimensions bipolaires liées aux cinq dimensions du modèle personnologique Big Five au moyen de 70 items à choix obligé (ICO), chacun constitué de deux propositions de réponse. Nos deux objectifs principaux étaient d’étudier 1) la représentativité et la pertinence du contenu de l’actuelle version du Q-PE au regard du Big Five, 2) la validité de l’appariement des items en investiguant si les deux options de réponse de l’item sont des indicateurs d’une ou de plusieurs mêmes dimensions ou si elles renvoient à des dimensions différentes. Les résultats des trois études de cette thèse montrent que les options de réponse du Q-PE, à l’exception de quelques-unes, mesurent des dimensions du Big Five ainsi que des dimensions de Réalisation, de Rigueur et de Combativité. L’appariement des options de réponse, étudié pour 53 ICO et en attente d’analyses supplémentaires pour les 17 ICO dont les options de réponse n’ont pas été administrées aux mêmes participants, peut être considéré comme bien adapté pour 65% des ICO étudiés. Ces recherches dégagent donc plusieurs arguments de validité en faveur du Q-PE administré dans un contexte professionnel, apportent des éléments d’information sur les dimensions qui sous-tendent la description de l’image de soi et dégagent plusieurs pistes pour continuer le processus de validation. / The contemporary theory of Validity emphasizes the construct validity of psychological inventories and the need to make updates about existing arguments of validity that underlie their interpretation. For this reason the enterprise editor launched a new validation campaign, as part of this CIFRE thesis, for the self-assessment questionnaire of its (Q-PE). The Q-PE investigates the self-image in a professional context by 70 forced choice items (FCI), each consisting of two response proposals, and measures 10 bipolar dimensions related to the Big Five or The Five-factor model of personality. Thus, our two main objectives were to study 1) the representativeness and the relevance of the content of the current version of Q-PE under the Big Five theoretical model, 2) the validity of matching the proposals in items, for example, we investigate if the item proposals are indicators of one or more same dimensions or if they refer to different dimensions. The results of the three studies in this thesis show that the Q-PE item proposals, with little exception, measure personality traits in reference to the Big Five dimensions of personality as well as to the dimensions of Realization (Achievement), Rigor and Combativeness. Regarding matching between items, 65% of 53 FCI that could be studied are considered as suitable and further analysis are awaited for the 17 FCI which answer options were not administered to the same participants. This research provides therefore some more validity arguments in favor of Q-PE, brings some information about the dimensions that underlie self-image description and its evaluation in a professional context and releases ways to continue this validation process
96

Sambanden mellan personlighetsdrag och motivation: Vad får träningsinstruktörer att prestera? : En undersökning utförd med personlighetsverktyget ”The Big Five”, utbrändhetsverktyget ”Maslach Burnout Inventory – General Survey” och motivationsfaktorer / Relationships between personality traits and motivation: What does training instructors do?

Moberg, Linn, Hoho, Olivier January 2020 (has links)
Denna studie har för avsikt att förklara sambandet hos individer mellan The Big Five’s personlighetsteori, motivation, prestation och välmåendet med Maslach Burnout Inventory’s teori. Studiens teoretiska del utgår från The Big Five’s personlighetsdimensioner och hur dessa är sammankopplade till prestation och utmattning. Det ligger även fokus på Maslach Burnout Inventory och utmattningens olika delar. Den sista delen av teorin går djupare på motivation och prestation. Studien har en utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssättutgår och utgår från en kvantitativ metod. Via en enkätundersökning som skickades till 172 träningsinstruktörer kunde datan inhämtas. Vidare processades datan i statistik- och analysprogrammet Jamovi där det gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en faktoranalys. Resultatet visar att det finns en viss typ av personlighet som väljer att arbeta som träningsintruktör vilken är samvetsgrann, öppen, vänlig med en låg poäng på neurotism vilket indikerar på stabilitet och trygghet. I resultatet kan det även utläsas att träningsintrukörer drivs av inre motivationsfaktorer i större grad jämfört med de yttre. Sist visar resultatet på att träningsinstrukörer inte är utmattade i någon större omfattning. Uppsatsen ska ge en djupare förståelse av träningsinstruktörers specifika personlighet och om det finns tydliga motivationsfaktorer som gör att individerna presterar bättre. I och med individens personlighet undersöks om utmattning existerar. Studien ska öka förståelsen för hur en viss yrkesgrupp av presterar och hittar drivkrafter utifrån sin unika personlighet. Då studien är fokuserad på personlighet, motivation, prestation och välmåendet bland träningsintruktörer skulle det vara intressant att undersöka andra yrkesgrupper för att se om träningsintruktörer skiljer sig i jämförelse med andra på personlighetsdrag eller motivation. Det skulle även vara intressant att fortsätta denna studie med att se om skillnader finns via en geografisk avgränsning i landet. / This study aims to explain the connection between individuals between The Big Five's personality theory, motivation and health to Maslach Burnout Inventory's theory. The study is based on a deductive approach and is based on a quantitative method. Through a survey that was sent to 172 training instructors, the data was obtained. Furthermore, the data was processed in the statistical and analysis program Jamovi where a descriptive analysis, correlation analysis and factor analysis were made. The result shows that there is a certain type of personality who chooses to work as a training instructor who is conscientious, open, friendly with a low score on neuroticism, which indicates stability and security. In the result, it can also be seen that training instructors are driven by internal motivation factors to a greater extent compared to the external ones. Last, the results show that training instructors are not exhausted to any great extent. The thesis should provide a deeper understanding of the specific personality of exercise instructors and whether there are clear motivational factors that make individuals perform better. The individual's personality is investigated as to whether fatigue exists. The study will increase the understanding of how a certain professional group of performs and finds drivers based on their unique personality. Since the study is focused on personality, motivation, performance and well-being among training instructors, it would be interesting to examine other professional groups to see if training instructors differ in comparison to others, on personality traits or motivation. It would also be interesting to continue this study to see if differences exist via geographical demarcation in the country.
97

PERSONALITY TRAITS AND WOMEN’S ALCOHOL CONSUMPTION

Andersson, Michelle, Ohlsson, Therese January 2020 (has links)
Women are a particularly vulnerable group when it comes to victimization while intoxicated. Personality traits and characteristics have been shown to have an impact on alcohol consumption. Previous research regarding the Big Five Personality Traits indicates higher drinking levels if a person scores high within “Extraversion” and “Neuroticism”, or scores low within the traits of “Agreeableness” and “Conscientiousness”. Concerning women, “Openness” seems to be the only personality related to alcohol consumption, but previous research is scarce. The main focus of previous research has been on the Big Five Personality Traits, people in general and alcohol consumption. Our focus was Swedish women, age range 18-50 years. We proposed that personality traits could affect alcohol consumption and because of the lack of research we specifically wanted to examine women. The results showed that personality traits have an impact on women’s alcohol consumption. In conclusion, women tend to drink more alcohol if they score high on “Extraversion” and “Neuroticism”, and, if they scored low on “Agreeableness” and “Conscientiousness”. This could mean that personality traits serves as risk factors for alcohol consumption. “Openness” and alcohol consumption showed no association. Future research should investigate how other factors combined with personality traits might affect alcohol consumption. / Kvinnor är en extra utsatt grupp när det kommer till viktimisering i samband med alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis, vissa personlighetsdrag och karaktärsdrag har visats påverka alkoholkonsumtion. Tidigare forskning gällande Big-Five-teorin och dess personlighetsdrag indikerar vanligtvis högre nivåer av alkoholkonsumtion om en person skattar högre inom dragen “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, eller skattar lägre inom dragen “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”. Gällande kvinnor, draget “Öppenhet” verkar vara det enda som är kopplat till alkoholkonsumtion, men tidigare forskning är begränsad. Huvudfokuset inom tidigare forskning har varit på Big-Five-teorin, människor överlag och alkoholkonsumtion, vi ville därmed specifikt undersöka kvinnliga vanor. Vårt fokus har legat på svenska kvinnor i åldrarna 18- 50 år. Vi menade att personlighetsdrag kunde ha en påverkan på alkoholkonsumtion och ville undersöka specifikt kvinnor vad gäller detta då befintlig forskning ansågs bristfällig. Resultatet visade att olika personlighetsdrag påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnor. Sammanfattningsvis, kvinnor tenderar att dricka mer alkohol om de skattar högt inom “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, och om de skattar lågt inom “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”, vilket skulle kunna innebära att olika personlighetsdrag fungerar som riskfaktorer för alkoholkonsumtion. Dock visade “Öppenhet” inte på något samband med alkoholkonsumtion. Framtida forskning bör undersöka hur eventuellt andra faktorer kombinerat med personlighetsdrag kan ha en effekt på alkoholkonsumtion.
98

Spuren von Persönlichkeit in unserer Sprache: Eine explorative Studie unter metaphernanalytischer Lupe

Gramb, Lea 05 October 2021 (has links)
Diese Arbeit untersucht die Beziehungen zwischen Sprache und Persönlichkeit. Es ist die erste Studie, die die systematische Metaphernanalyse, welche auf dem von Lakoff & Johnson (2014) geprägten Metaphernbegriff gründet, als Tool zur Erfassung der Persönlichkeit vorschlägt. Drei Studierende erzählen im Rahmen narrativer Interviews ihre Lebensgeschichten, welche mithilfe der Metaphernanalyse ausgewertet werden. Im Sinne einer Methodentriangulation werden die Ergebnisse mit denen eines zuvor bearbeiteten Persönlichkeitstests, dem Big Five Inventory (BFI) verglichen. Der BFI erfasst die fünf grundlegenden Persönlichkeitseigenschaften Extraversion, Verträglichkeit, Gewissenhaftigkeit, Neurotizismus und Offenheit (Big Five). Zunächst konnten im Rahmen dieser Studie bisherige Annahmen bezüglich der Menge und Differenziertheit der Metaphernnutzung im Zusammenhang zu Persönlichkeitsaspekten bestätigt werden. So scheint eine verarmte metaphorische Sprache mit einer hohen Neurotizismus-Ausprägung einherzugehen, während sehr viele differenzierte metaphorische Konzepte auf eine hohe Offenheit und psychische Stabilität hinweisen. Weiterhin ist zu vermuten, dass das Auftreten von Konzepten zu bestimmten Themen den Aufmerksamkeitsfokus der Person wiedergibt und auch hier Schlussfolgerungen auf bestimmte Persönlichkeitsdimensionen zulässt. In einigen Fällen scheint aber eine nähere Analyse der einzelnen metaphorischen Konzepte vonnöten zu sein, um tatsächlich auf eine Eigenschaft rückschließen zu können. So spiegelt sich in den einzelnen metaphorischen Konzepten die Umgangsweise des Menschen mit sich selbst (z.B. auch mit psychischen Problemen), mit anderen und dem Leben insgesamt wider. Darüber hinaus scheint die Metaphernanalyse viele weitere As-pekte der Persönlichkeit offenzulegen, die der Persönlichkeitstest nicht erfassen kann. Während der Selbstbeurteilungsfragebogen schnell ein grobes Bild über die Persönlichkeit zur Verfügung stellen kann, bildet die Metaphernanalyse individuelle Realitäten bzw. das kognitive Konstruktsystem eines Menschen ab. Die vorliegende Arbeit macht den ersten Schritt zur Anwendung der Metaphernanalyse für Zwecke der Persönlichkeitserfassung, an die zukünftige Untersuchungen anknüpfen können.:Abbildungsverzeichnis.......................................................................................... I Tabellenverzeichnis.............................................................................................. II Zusammenfassung............................................................................................... III Abstract................................................................................................................ IV Einleitung.............................................................................................................. 1 Ausgangslage.................................................................................................... 1 Vorgehensweise und Aufbau der Arbeit............................................................. 2 1 Theorie und Forschungsstand...................................................................... 3 1.1 Persönlichkeit................................................................................................ 3 1.1.1 Eigenschaftsorientierte Persönlichkeitstheorien.................................... 3 1.1.2 Kognitive bzw. konstruktivistische Persönlichkeitstheorien..................... 8 1.1.3 Die Psychologie der Lebensgeschichten............................................... 13 1.2 Sprache und Denken..................................................................................... 16 1.2.1 Modularer Ansatz................................................................................... 17 1.2.2 Holistischer Ansatz................................................................................. 18 1.2.3 Verständnis in dieser Arbeit................................................................... 18 1.2.4 Unterstützende Studie............................................................................ 18 1.3 Die Metapher.................................................................................................. 19 1.3.1 Die Kognitiv-linguistische Metapherntheorie nach Lakoff & Johnson..... 19 1.3.2 Metaphern individueller Realität............................................................. 24 1.3.3 Kritische Würdigung der kognitiv-linguistischen Metapherntheorie........ 26 1.4 Eigenschaftsorientierte und konstruktivistische Persönlichkeitstheorien im Vergleich.................................................................................................... 27 1.5 Forschungsstand: Sprache und Persönlichkeit.............................................. 29 1.5.1 Formal-analytische Untersuchungen von Sprache................................. 30 1.5.2 Inhaltsanalytische Untersuchungen von Sprache (LIWC)....................... 31 1.5.3 Kritische Überlegungen zum bisherigen Forschungsstand.................... 33 1.5.4 Weitere sprachanalytische Untersuchungen.......................................... 35 1.5.5 Metaphern und Persönlichkeit................................................................ 36 1.5.6 Metaphern des Psychischen (Vergleichshorizont).................................. 38 2 Methodisches Vorgehen................................................................................. 44 2.1 Fragestellung................................................................................................. 44 2.2 Forschungsdesign: Triangulation................................................................... 44 2.3 Stichprobenbeschreibung.............................................................................. 46 2.4 Erhebungsmethoden...................................................................................... 47 2.4.1 Persönlichkeitsfragebogen (BFI)............................................................ 47 2.4.2 Hinweise zur Auswertung der Selbstbeurteilungsfragebögen (BFI)........ 49 2.4.3 Reflexion des Zugangs zum Feld und der Erhebungsmethode: BFI....... 50 2.5 Narratives Interview........................................................................................ 51 2.5.1 Ablauf und Indikation der Methode......................................................... 51 2.5.2 Reflexion der Erhebungsmethode: Narrative Interviews......................... 54 2.6 Auswertungsmethode systematische Metaphernanalyse............................... 55 2.6.1 Ablauf der Methode................................................................................ 55 2.6.2 Reflexion der Auswertungsmethode: Metaphernanalyse........................ 58 3 Ergebnisse und Diskussion............................................................................ 61 3.1 Struktur des Ergebnis- und Diskussionsteils.................................................. 62 3.2 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Thea.................................... 63 3.2.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 63 3.2.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 64 3.2.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................... 89 3.3 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Jens..................................... 93 3.3.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 93 3.3.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 94 3.3.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 108 3.4 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Alice................................... 111 3.4.1 Ergebnisse des BFI.............................................................................. 111 3.4.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse....................................................... 112 3.4.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 127 3.5 Vergleich und Diskussion............................................................................. 130 3.5.1 Vergleich der Ergebnisse des Persönlichkeitstestes (BFI)................... 130 3.5.2 Vergleich der Ergebnisse der Metaphernanalyse................................. 130 3.5.3 Einbettung in den Forschungsstand zu Metaphern und Persönlichkeit.134 3.5.4 Einbettung in den Forschungsstand zu Sprache und Persönlichkeit.... 136 3.5.5 Reflexion und Vergleich der Methoden zur Persönlichkeitserfassung.. 139 3.6 Zusammenfassung der Ergebnisse (mögliche Beziehungen zwischen den Aussagen der Metaphernanalyse und des BFI)........................................... 142 3.7 Gütekriterien................................................................................................ 144 Fazit und Ausblick................................................................................................ 146 Literaturverzeichnis.............................................................................................. 148 Eidesstattliche Erklärung...................................................................................... 152 Anhang: Online-Fragebogen (BFI)....................................................................... 153 / This study examines the relation between speech and personality. It is the first one that proposes the systematic metaphor analysis, based on the metaphor definition by Lakoff and Johnson (2014) as a tool to assess personality. Three students tell their life stories as part of narrative interviews, which are evaluated with the aid of the metaphor analysis. In terms of a method triangulation the findings are compared to the results of a personality test, the big five inventory (BFI). The BFI assesses the five fundamental personality traits extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness (big five). Initially, previous hypotheses concerning the amount and differentiation of using metaphors linked to personality aspects could be confirmed as part of this study. A weak metaphorical language seems to be associated with a high score in neuroticism while a lot of differentiate metaphorical concepts indicate high openness and emotional stability. Furthermore it is to assume that the appearance of concepts to certain topics reflects the focus of attention of a person so that deductions to certain personality traits become possible. In some cases a closer analysis of the specific concepts seems to be necessary to deduce to a certain personality trait. In the specific metaphorical concepts you can see the contact of a person with himself (i.e. with mental problems), with others and with life in general. Beyond that, the metaphor analysis seems to reveal many other aspects of personality, which the personality test cannot record. While self-evaluation questionnaires can provide a quick rough view of personality, the meta-phor analysis reproduces individual realities or rather the cognitive construct system of a person. The present study makes the first step applying the metaphor analysis for the purposes of personality measurement that future research can build on.:Abbildungsverzeichnis.......................................................................................... I Tabellenverzeichnis.............................................................................................. II Zusammenfassung............................................................................................... III Abstract................................................................................................................ IV Einleitung.............................................................................................................. 1 Ausgangslage.................................................................................................... 1 Vorgehensweise und Aufbau der Arbeit............................................................. 2 1 Theorie und Forschungsstand...................................................................... 3 1.1 Persönlichkeit................................................................................................ 3 1.1.1 Eigenschaftsorientierte Persönlichkeitstheorien.................................... 3 1.1.2 Kognitive bzw. konstruktivistische Persönlichkeitstheorien..................... 8 1.1.3 Die Psychologie der Lebensgeschichten............................................... 13 1.2 Sprache und Denken..................................................................................... 16 1.2.1 Modularer Ansatz................................................................................... 17 1.2.2 Holistischer Ansatz................................................................................. 18 1.2.3 Verständnis in dieser Arbeit................................................................... 18 1.2.4 Unterstützende Studie............................................................................ 18 1.3 Die Metapher.................................................................................................. 19 1.3.1 Die Kognitiv-linguistische Metapherntheorie nach Lakoff & Johnson..... 19 1.3.2 Metaphern individueller Realität............................................................. 24 1.3.3 Kritische Würdigung der kognitiv-linguistischen Metapherntheorie........ 26 1.4 Eigenschaftsorientierte und konstruktivistische Persönlichkeitstheorien im Vergleich.................................................................................................... 27 1.5 Forschungsstand: Sprache und Persönlichkeit.............................................. 29 1.5.1 Formal-analytische Untersuchungen von Sprache................................. 30 1.5.2 Inhaltsanalytische Untersuchungen von Sprache (LIWC)....................... 31 1.5.3 Kritische Überlegungen zum bisherigen Forschungsstand.................... 33 1.5.4 Weitere sprachanalytische Untersuchungen.......................................... 35 1.5.5 Metaphern und Persönlichkeit................................................................ 36 1.5.6 Metaphern des Psychischen (Vergleichshorizont).................................. 38 2 Methodisches Vorgehen................................................................................. 44 2.1 Fragestellung................................................................................................. 44 2.2 Forschungsdesign: Triangulation................................................................... 44 2.3 Stichprobenbeschreibung.............................................................................. 46 2.4 Erhebungsmethoden...................................................................................... 47 2.4.1 Persönlichkeitsfragebogen (BFI)............................................................ 47 2.4.2 Hinweise zur Auswertung der Selbstbeurteilungsfragebögen (BFI)........ 49 2.4.3 Reflexion des Zugangs zum Feld und der Erhebungsmethode: BFI....... 50 2.5 Narratives Interview........................................................................................ 51 2.5.1 Ablauf und Indikation der Methode......................................................... 51 2.5.2 Reflexion der Erhebungsmethode: Narrative Interviews......................... 54 2.6 Auswertungsmethode systematische Metaphernanalyse............................... 55 2.6.1 Ablauf der Methode................................................................................ 55 2.6.2 Reflexion der Auswertungsmethode: Metaphernanalyse........................ 58 3 Ergebnisse und Diskussion............................................................................ 61 3.1 Struktur des Ergebnis- und Diskussionsteils.................................................. 62 3.2 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Thea.................................... 63 3.2.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 63 3.2.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 64 3.2.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................... 89 3.3 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Jens..................................... 93 3.3.1 Ergebnisse des BFI................................................................................ 93 3.3.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse........................................................ 94 3.3.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 108 3.4 Darstellung und Diskussion der Ergebnisse für Alice................................... 111 3.4.1 Ergebnisse des BFI.............................................................................. 111 3.4.2 Ergebnisse der Metaphernanalyse....................................................... 112 3.4.3 Zusammenfassung der Ergebnisse der Metaphernanalyse und Bezug zu Big Five................................................................................. 127 3.5 Vergleich und Diskussion............................................................................. 130 3.5.1 Vergleich der Ergebnisse des Persönlichkeitstestes (BFI)................... 130 3.5.2 Vergleich der Ergebnisse der Metaphernanalyse................................. 130 3.5.3 Einbettung in den Forschungsstand zu Metaphern und Persönlichkeit.134 3.5.4 Einbettung in den Forschungsstand zu Sprache und Persönlichkeit.... 136 3.5.5 Reflexion und Vergleich der Methoden zur Persönlichkeitserfassung.. 139 3.6 Zusammenfassung der Ergebnisse (mögliche Beziehungen zwischen den Aussagen der Metaphernanalyse und des BFI)........................................... 142 3.7 Gütekriterien................................................................................................ 144 Fazit und Ausblick................................................................................................ 146 Literaturverzeichnis.............................................................................................. 148 Eidesstattliche Erklärung...................................................................................... 152 Anhang: Online-Fragebogen (BFI)....................................................................... 153
99

Röda och blåa politiker- En studie om ungdomspolitikers personlighet / Red and blue politicians- A study of the personality of youth politicians

Sadiku, Albert, Wernersson, Oskar January 2022 (has links)
Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.
100

Nya perspektiv på personlighet och förändringsmotstånd : Big Five och Dark Triads betydelse för Resistance to Change

Söder, Linda, Hjelm, Lina January 2020 (has links)
En anledning till att mångaförändringsinsatser misslyckas är anställdas motstånd till förändring. Dispositionellt motstånd till förändring (RTC) har beskrivits som individuella tendenser att undvika eller stå emot förändringar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken grad en individs personlighet förklarar dess motstånd till förändring. En webbaserad enkät bestående av instrumenten IPIP30, SD3 och RTC-scale besvarades av 158 deltagare (kvinnor=70%). Bivariat korrelation och multipel regressionsanalys användes för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visade att 41% av variansen i RTC kan förklaras med hjälp av Big Five och studiens kontrollvariabler, personlighetsdragen extraversion och neuroticism stod för de signifikanta bidragen. Studien visade att Big Five har samband med samtliga RTC-faktorer, vilket inte tidigare har rapporterats. Vidare visade studien att Dark Triad tillsammans med kontrollvariablerna stod för 23% av variansen i RTC, narcissism och Machiavellism stod förde viktigaste bidragen. Studien indikerar att det kan finnas vidare användningsområden för personlighetstestning. / One reason why many change initiatives fails is becauseof the employees' resistance to change. Dispositional resistance to change (RTC) is described as individual tendencies to avoid or resist change. The purpose of this quantitative study was to investigate to which extent an individual's personality explains its resistance to change. A web-based survey consisting of the IPIP30, SD3 and RTC scale instruments was answered by 158 participants (women=70%). Bivariate correlation and multiple regression analysis were used to process the data. The results showed that 41% of the variance in RTC can be explained by the Big Five and the control variables of the study, personality traits extraversion and neuroticism accounted for the significant contributions. The study showed that the Big Five is related to all RTC factors, this has not been reported before. Furthermore, the study showed that Dark Triad together with the control variables accounted for 23% of the variance in RTC, narcissism and Machiavellianism accounted for the most important contributions. The study indicates that there may be further uses for personality testing.

Page generated in 0.0603 seconds