Bakgrund: Kommunikation med hjälp av tolk är ett behov som ständigt ökar inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska kunna föra dialog med patienten baserad på respekt, lyhördhet och empati. För att kunna arbeta efter dessa riktlinjer krävs tolk om patienten har bristande språkkunskaper i svenska. Att undersöka patienters upplevelse av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor kan uppmärksamma tolksamtalens styrkor och brister och på så vis förbättra patientens säkerhet, integritet och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på vetenskapliga kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre huvudkategorier med tre subkategorier vardera framträdde. 1. Tolken ger empowerment: Tolken skapar förutsättningar för att uttrycka sig, Att känna sig stärkt och Att bli bemött med respekt. 2. Tolken – ett nödvändigt ont: Att tvingas förlita sig på någon annan, Att känna sig som en börda och Att hamna vid sidan av. 3. Tolken hindrar: Ett hinder mot fri kommunikation, Ett hot mot integriteten och Språkhinder som består. Diskussion: Tolken är betydelsefull för patientens delaktighet. Patienter upplever ibland ett missnöje över tolkens bristande kompetens. Det är viktigt för patienten att få avgöra huruvida professionell tolk eller närstående ska användas som tolk i mötet med sjuksköterskan. Resultatet diskuteras delvis utifrån modellen personcentrerad vård.

Bakgrund: Vid ett vårdande möte där sjuksköterskor möter patienter med ett annat språk uppstår ett kommunikationsproblem. I dessa lägen kan en auktoriserad tolk behövas. Behovet av auktoriserad tolk ökade i samband med att immigrationen växte och samhället blev flerspråkigt. I vårdande mötet kan det uppstå utmaningar i kommunikation då sjuksköterskan kan få svårt att förstå samt förmedla information till en patient med annan kulturell och språklig bakgrund. Sjuksköterskans ansvar kring att göra patienten delaktig och införstådd i sin egen vård är en stor del i arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk i möten med patienter. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där tio artiklar analyserats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Olika uppfattningar om behovet av tolk, strukturella hinder samt att anhöriga inte ska behöva tolka och åtta underkategorier. Konklusion: Det fanns en tydlig koppling till hur betydelsefullt det är för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i det vårdande mötet oavsett tidigare bakgrund och språk. Patientens delaktighet är av stor vikt för att sjuksköterskor ska kunna säkra samt uppfylla en god vård. Om patientens önskemål av att använda tolk inte tillgodoses kan detta leda till ett lidande för patienten i vården. / Background: In encounters between nurses and patients with another language could communication problem arise. In those situations, an authorized interpreter could be needed. The need of authorized interpreters arises when the immigration increased and the society became multilingual. There could be some communication challenges during the meetings when the nurse has difficulties to understand and to pass information to a patient from a different cultural with another language background. The responsibility of the nurse and the large part of the work is to make the patient involved and agreed upon the care service that is needed. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of using an interpreter in encounters with patients. Method: A literature-based study with ten qualitative articles were chosen. Result: The analysis resulted in three categories; Different opinions regarding the importance of the interpreter, unclear guidelines and that relatives should not need to act as an interpreter and eight subcategories. Conclusion: There was an obvious conclusion how important it is for nurses to make the patient involved and agreed upon in the meetings regardless from earlier background and language. The patient involvement is of great importance to nurses to secure and meet a good care. If the patient’s wishes of not using an interpreter, it could lead to a suffering for the patient.

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes födda mödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal.Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk. / Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD. Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter.Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result created two categories that were reduced control and favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation.Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter.

Bakgrund: Dagens mångkulturella samhälle ställer höga krav på sjukvården. Kommunikation är ett viktigt verktyg att bemästra för att kunna bedriva personcentrerad- och patientsäker vård men kan bli problematisk när sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk. För att underlätta kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan en auktoriserad tolk anlitas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av att använda auktoriserad tolk. Metod: Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar till den föreliggande litteraturstudien. Artikelsökningen utgick ifrån bärande begrepp som identifierats i syftet och som sedan översattes till engelska med hjälp av funktionerna SvenskMesh och CINAHLheadings. Begreppen var; sjuksköterska, vårdrelation, patient och auktoriserad tolk. Den föreliggande litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som alla hade en kvalitativ ansatts. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) principer för innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv och dessa var; organisatoriska utmaningar, språkbarriärer och erfarenheter och förväntningar på den auktoriserade tolken. Två teman identifierades utifrån patientens perspektiv och dessa var; erfarenheter och förväntningar på sjukvården och förväntningar på denprofessionella tolken. Konklusion: Den föreliggande litteraturstudie visade på att den rådande tolkbristen resulterade i att kontinuiteten i vårdmötet blev bristfällig och detta ledde i sin tur till minskad tillit i vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien visade även att en ökad tillgång av professionella tolkar och ökad utbildning inom tolkanvändning för vårdpersonal kan underlätta möjligheten att bedriva personcentrerad omvårdnad och att arbeta patientsäkert. / Background: In today’s multicultural society it has become more challenging for the healthcare system to meet the demands. It can be challenging for nurses to carry out patient-centered care since communication is a key instrument that nurses use. Communication is also a vital element to master to be able to practise safe care. Unfortunately, communication is often compromised when a nurse and patient don’t speak the same language. A professional interpreter can be hired to help with this issue. Aim: To shed light on nurses and patients experiences of how the care-relationship can be affected by the use of an authorized interpreter.Methods: The databases PubMed and CINAHL were used to search for articles. The search was based on keywords that had been identified in the aim of the current study. The keywords were translated from Swedish to English and were as follows; nurse, care-relationship, patient and interpreter. The present literature study was based on ten studies with a qualitative approach. The data analysis was performed in accordance with Forsberg and Wengström (2016) principles for content analysis.Findings: Three themes emerge from the perspective of the nurses and these were; organizational challenges, language barriers and experiences and expectations on the authorized interpreter. Two themes emerge from the perspective of the patients and these were; Experiences of- and expectations on the healthcare organisation and Experiences of- and expectations on the authorized interpreter.Conclusion: The shortage of authorized interpreters led to a lack of consistency in the care which in turn resulted in a lack of trust in the care-relationship. The present literature study also showed that better accessibility of authorized interpreters and extended education for the healthcare staff could ease the process of patient centered care and to practice safe care.

STRATEGIER SOM SJUKSKÖTERSKAN KAN ANVÄNDA FÖR GOD OMVÅRDNAD TROTS SPRÅKBARRIÄRER EN LITTERATURSTUDIE ERINA HRNJICMARIE NGUMHrnjic, E & Ngum, M. Strategier som sjuksköterska kan använda för god omvårdnad trots språkbarriärer. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap,2018. Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för omvårdnadsarbete, vilket en sjuksköterska har huvudansvar för. Studier har kommit fram till att språkbarriärer försvårar omvårdnadsarbete och sätter patientsäkerhet i fara. Försvårad kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser inom vården. Syfte: Syftet är att utforska vilka strategier en sjuksköterska kan använda för att bedriva god omvårdnad och upprätthålla patientsäkerhet trots språkbarriärer.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie i två databaser Pub Med och CINAHL. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har genomgått manifest innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Verbala och icke-verbala kommunikationsstrategi. Verbala: formella tolk, informella tolk och förenklat talspråk. Icke-verbala: Kroppsspråk, tid och alternativa strategier och hjälpmedel. De verbala och icke-verbala strategier har använts, där formella tolkar ansågs bäst lämpade. Andra metoder hade också goda fördelar för att underlätta kommunikation. Konklusion: Utgångspunkt för god omvårdnad ska vara patienternas behov och önskemål. För att kunna överbrygga språkbarriärerna är det av stort vikt att sjuksköterska involverar patienten. Nyckelord: Kommunikation, Kvalitativ, Omvårdnad, Patientsäkerhet, Sjuksköterska, Språkbarriärer, Tolk. / STRATEGIES WHICH CAN BE USED BY THE NURSE TO PROVIDE A GOOD NURSING DESPITE LANGUAGE BARRIERSA LITERATURE STUDY.ERINA HRNJICMARIE NGUM Hrnjic E, &Ngum M. Strategies which can be used by the nurse to provide a good nursing care despite communication barriers. Degree project in nursing 15 credit point. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science,2018.Background: Communication is a prerequisite for nursing, in which the nurse bears the primary responsibility for the nursing care. Studies have found language barriers negatively impacted the rendering of good nursing care. This posed risks to patient safety as the communication channels between the nurse and patient were limited. As a result, it could lead to serious consequences in healthcare. Aim: To find out which strategies can be used by the nurse to deliver a good nursing care despite the presence of language barriers.Method: A systematic literature study was done using two databases, PubMed and Cinahl. Eleven qualitative scientific articles were found and later analysed using manifest content analysis.Results: Two main themes were identified: Verbal- and Non-verbal communication strategies. These two themes further resulted in three subcategories namely: professional interpreters, ad-hoc interpreters and simplified speech (Verbal Communication) respective body language, time and alternative strategies and tools (Non-verbal Communication).Conclusion: The major point of focus of good nursing care should be patient-centered care, whereby a holistic perspective is applied. Autonomy is also a vital aspect of healthcare, which can be only attained through communication. Therefore, it is of utmost importance to make sure that all barriers of language are either successfully managed or eradicated. Keywords: Communication, Interpreter, Language barriers, Nurse, Nursing, Patient safety, Qualitative.

Bakgrund: Inom svensk vård idag möter personalen varje dag hinder. Kommunikation är en viktig del av omvårdnad och patienter behöver kunna kommunicera om sina upplevelser till sjuksköterskan. Språkliga barriärer anses som ett hinder till detta. Dessa barriärer är en frånvaro av kommunikation mellan personer som talar olika språk. Enligt svensk lagstiftning (SFS 2017:900) har alla som är i behov av tolk rätt att få det. Kultur är något annat som vårdpersonal möter ofta, begreppet kultur betyder att något delas av en grupp människor som har samma värderingar, tro, ritualer samt beteenden som reflekteras i hur de lever. Patienter upplever ofta att de är sårbara, maktlösa och frustrerade på sjukvården när barriärer finns.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar identifierades genom databasen Medline via PubMed. Artiklarna har analyserats och tematiseras till litteraturstudien.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer påverkade vården. Sjuksköterskor ansåg även att det var svårt att bedriva kulturellt kompetent vård. Det var även svårt att lära sig och komma ihåg de kulturella preferenserna från varje kultur då det finns så många. Sjuksköterskorna själva kände sig oroliga över de kulturella situationerna som uppstår och hur de skulle hantera dessa. Tolkar används flitigt men sjuksköterskor talade om många faktorer som påverkar användningen. Andra typer av kommunikation i jämförelse med verbal kommunikation när tolk inte fanns tillgänglig visade sig vara bra.  Slutsats: I denna litteraturstudie har författarna kommit till resultatet att språkliga och kulturella barriärer på olika sätt försvårar omvårdnadsarbetet för yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att flera av de studerade artiklarnas deltagare enas om att kulturella och språkliga barriärer är något som påverkar vården. Som sjuksköterska vore det fördelaktigt med utbildning inom kulturer och de kulturella barriärer som de kan ge upphov till. I resultatet fann författarna även att sjuksköterskor ansåg detta vara ett svårt område att erhålla utbildning inom. / Background: In the Swedish health care system, the staff face obstacles every day. Communication is a crucial part of caring and patients need to be able to communicate their experiences to the nurse. Language barriers are considered one of these obstacles. Language barriers form an absence of communication between people who speak different languages. According to Swedish law (SFS 2017:900), people who are in need of interpretation have the right to get an interpreter. Culture is another phenomenon health care providers often face. The concept of culture means the sharing of values, faith, rituals and behaviors shared between people. This reflects on their way of life. Patients often experience vulnerability, the sense of powerlessness, and frustration directed to the health care phenomenon when barriers like these are present. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses’ experiences of caring for patients/families with a different linguistic/cultural background.                                             Methods: Descriptive literature review. 12 articles were identified through Medline via Pubmed. The articles have been analysed and themed in this literature review.                                Results: Nurses experienced that language barriers affected the care. Nurses also found it difficult to conduct culturally competent care. There were also difficulties with learning and remembering the cultural preferences of the many cultures. The nurses felt worried about the cultural situations that occur and how to handle these. Interpreters were frequently used, but nurses described many factors that interfere with the use of interpreters. Other ways of communication compared to verbal communication when no interpreter was available was proven to be of use.   Conclusion: In this literature review, the authors have come to the results that language- and cultural barriers affect registered nurses’ caring work in different ways. The results of this literature review showed that several of the included studies’ participants agree that cultural and language barriers affect the care. As a nurse, it would be advantageous to have access to education in different cultures and the barriers that emerge from them. The results also showed that nurses thought it was difficult to obtain education on this subject.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

Bakgrund: Antalet invånare som inte talar det officiella språket och som har en kulturell bakgrund som skiljer från de flesta i Sverige blir allt vanligare. Vården måste besitta strategier för att kunna förse alla invånare i Sverige med jämlik vård. När språkbarriärer inte uppmärksammas leder det till brister i vården samt att vård på lika villkor blir ogenomförbar. I denna uppsats är personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet samt etiska principer centrala begrepp. Den teoretiska referensramen är transkulturell omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans strategier att vårda patienter trots en språkbarriär. Metod: Genom en litteraturstudie har 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats med en integrerad analys. Resultat: Fyra kategorier framkom, vilka var att samarbeta med tolk, icke-verbal kommunikation, anpassad kommunikation och kreativa metoder. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att kunna ge vård och omsorg till patienter som talade ett annat språk. Den vanligaste strategin var användningen av tolk, antingen genom en professionell tolk eller med hjälp av anhöriga och kollegor. Utöver det använde sjuksköterskan resurser som fanns tillhands. Slutsats: En personcentrerad och patientsäker vård som följer etiska principer kan ske när en professionell tolk som arbetar etiskt, objektivt och konfidentiellt finns tillgänglig. På detta sätt kan sjuksköterskan ge bättre vård och omsorg till patienter med rådande språkbarriär.

Bakgrund: Kommunikation utgör en viktig grund för kvalitén av hälso- och sjukvården. Genom kommunikationshinder mellan patient och sjukvårdspersonal kan inte en adekvat vård ges med hänsyn till patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Tolkanvändningen kan förbättra vården då kommunikationen förbättras mellan patient och sjukvårdspersonal och minskar risken för missförstånd samt ökar patientsäkerheten. Genom tydlig kommunikation har patienten en chans att vara delaktig och upplever en känsla av trygghet i den vård patienten får.  Syfte: Syftet var att beskriva tolkanvändningens betydelse för kommunikationen i vårdmötet mellan patient och sjukvårdspersonal. Metod: Denna studie består av en icke-systematiskt litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar. En integrerad dataanalys har utförts för att hitta relevanta artiklar till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som använts i studien är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed och är sedan kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier.  Resultat: Resultatet i litteraturöversikten visar på att tolkanvändningen är nödvändig i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal för att ge en adekvat vård och för att ge patienten en delaktighet och trygghet i sin vård. Trots att tolkanvändningen är nödvändig, används professionella tolkar i för låg utsträckning. Genom användningen av professionella tolkar ökar patientsäkerheten och stärker vårdrelationen.  Slutsats: Tolkanvändning inom vården har visat på ökad patientsäkerhet och välbefinnande. Trots detta så visar det på att tolkanvändningen inom hälso- och sjukvården är låg. Utebliven tolkanvändning kan leda till konsekvenser såsom längre sjukhusvistelser och att patienterna söker sig till hälso- och sjukvården upprepande gånger. Istället för professionella tolkar används familjemedlemmar för att tolka vilket har positiva men övergripande negativa konsekvenser och som inte rekommenderas. Sjukvårdspersonalen behöver ökad kunskap inom området tolkanvändning. Genom tolkanvändning kan hälso- och sjukvården arbeta för att en vårdande kommunikation ska uppstå. / Background: Communication is an important basis for the quality of healthcare. Due to communication barriers between the patient and the care staff, adequate care cannot be provided regarding to the patient's integrity, self-determination, and participation.The use of an interpreter can improve care as the communication between patient and care staff is improved and reduces the risk of misunderstandings. Through clear communication, the patient has a chance to participate and experience a sense of security in the care the patient receives. Aim: The aim of this study was to describe the importance an interpreter has for the communication between patients and healthcare staff.  Method: This study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. Integrated data analysis has been performed to find relevant articles for the results. The scientific articles used in the study were obtained from CINAHL and PubMed and then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment protocol. The result consists of two main groups with associated subgroups. Results: The results in the literature review show that the use of interpreters is necessary for the meeting between patients and healthcare staff to provide adequate care and provide the patient with participation and security in their care. Although the use of interpreters is necessary, interpreters are used too little. Through the use of interpreters, patient safety increases and strengthens the care-relationship. Conclusions: The use of interpreters in healthcare has shown increased patient safety and well-being. Despite this, it shows that the use of interpreters in health care is low. Failure to use an interpreter can lead to consequences such as longer hospital stays and patients seeking medical care again. Instead of professional interpreters, family members are used to interpret, which has positive but overall negative consequences, and which is not recommended. Healthcare professionals need increased knowledge in the field of interpreting. Through the use of interpreters, the health service can work to ensure that caring care is established.