Eleven official languages are spoken in South Africa. Misunderstandings during communication seems to be inevitable. The researcher or psychologist often does not speak or have full command of the language of the group that is being investigated, and therefore has to rely on interpreters to understand the internally experienced world of these persons. Trained interpreters are scarce and this study endeavours to determine the extent of the validity of translations done by the available interpreters. This is done by means of a psychological-systemic perspective. The nature of this study is qualitative. Fifteen interviews were conducted with trauma patients at the Maxilla- and Face Surgery Department of the Garankuwa Hospital. Only eleven of these were useable. Mouth injuries etc. affected the quality of the other interviews not used. Four nurses from this department interviewed the patients and wrote up the interpreted answers on a semi-structured interview schedule made available by the researcher. A verbatim translation of the interviews was made from the tape recordings. Units of meaning were assigned and a comparison of the interpreted and the verbatim translations were made. Three perceptual styles were used to identify how much of the meaning the interpreter included (sharpening), excluded (levelling) and changed (assimilation) during the translation. The translation-interpretation process is analysed against the contextual background and paradigms of the participants The results make it clear that South Africa indeed has a problem with the validity of the outputs of interpreters being used as well as the availability of interpreters and their subject-specific training. Copyright 2005, University of Pretoria. All rights reserved. The copyright in this work vests in the University of Pretoria. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, without the prior written permission of the University of Pretoria. Please cite as follows: Barsby, A 2005, Die rol van tolke in onderhoudvoering : ‘n sielkundig-sistemiese perspektief en geldigheidsbepaling (Afrikaans), MA dissertation, University of Pretoria, Pretoria, viewed yymmdd < http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-10172005-152643 / > / Dissertation (MA (Research Psychology))--University of Pretoria, 2006. / Psychology / unrestricted

The purpose of this study was to gain a better understanding of the opportunities and difficulties that appears in interpreted meetings and how social workers treatment of clients is affected whilst using interpreters. Furthermore this was examined by using social workers perspectives on the matter to gain a better understanding of how the use of interpreters affect their work. The study was conducted with six social workers in two different municipalities. We proceeded the study by using a qualitative method with semi-structured interviews. The choice of method enabled follow-up questions and in-depth answers. Furthermore, the result was analyzed with two different theories which are the theory of professional competence and the theory of communication. The results of the study showed that social workers treatment towards clients is affected both in a positive and negative way depending on the opportunities and difficulties. Whether that is directly or indirectly. We found that some strategies that social workers usually use like “small talk” is affected negatively. Depending on the opportunities and difficulties we found that social workers need to adapt their strategies to fit the context of the interpreted meeting. In addition to this we found that the social workers often see the interpreter as a helpful communication tool. Finally the study concluded that social workers are in need of education or some kind of informational guide in the use of interpreters to evolve the quality of interpreted conversations.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

Introduktion: Migrationen har ökat markant det senaste decenniet. Detta leder till svårigheter att tillämpa vård på lika villkor för patienter som inte har sitt modersmål i landet de befinner sig i. Detta kräver att en tredje part som är tolk blir involverad för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser vid användning av tolk i kommunikation med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. Datainsamling genomförd i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv utvalda artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012).  Resultat: Patienters upplevelser av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården var varierande. Resultatanalysen redogörs i fem kategorier; Jämlik vård, oro för missförstånd och bristande tillit, informella tolkar, professionalism hos tolken, tillfredsställelse med telefontolk/videotolk respektive fysisk närvaro. Slutsats: Tillgången till auktoriserade tolkar upplevdes avgörande för att få en jämlik vård. Däremot upplevde deltagarna att det uppstod brist på auktoriserade tolkar samt information om tillgången till auktoriserade tolkar. Patienterna beskrev positiva såväl som negativa aspekter av tolkanvändning. Den negativa upplevelsen gentemot den auktoriserad tolken beskrevs som att det förekom dialektskillnader som ledde till missförstånd, bristande tillit över tolkens översättningsförmåga samt tolkens sätt att vara objektiv och neutral i sitt uppdrag. Detta resulterade i att patienterna valde att använda informella tolkar bland annat familjemedlemmar som saknade medicinska språkkunskaper. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att uppnå patientdelaktighet och personcentrerad vård.   Nyckelord Tolk, patienters upplevelser, migranter, kommunikationssvårigheter, hälso- och sjukvård. / Introduction: Migration has increased significantly in recent decades. This leads to difficulties in applying care on equal terms to patients who don’t have their mother tongue in the country in which they are located, which requires the involvement of a third party who is an interpreter to facilitate communication between healthcare professionals and patients. Aim: the purpose is to investigate patients' experiences of using an interpreter in communication in health care.   Method: A general literature study based on scientific qualitative articles. Data collection was performed in the databases CINAHL and PubMed. Twelve selected quality articles were reviewed based on the SBU quality review template (2012).     Results: Patients' experiences of interpreter use in health care vary. The results analysis is presented in five categories; Equal care, Concerns about misunderstandings and lack of trust, non-formal interpreters, professionalism of the interpreter, Satisfaction with telephone interpreter / video interpreter and physical presence.   Conclusion: The availability of authorized interpreters was perceived as crucial in order to receive equal care. However, the participants felt that there was a shortage of authorized interpreters and information about the availability of authorized interpreters. Patients described positive as well as negative aspects of interpreting. The negative experience towards the authorized interpreter was described as that there were dialect differences that led to misunderstandings, lack of trust in the interpreter's translation ability and the interpreter's way of being objective and neutral in his assignment. This resulted in patients choosing to use informal interpreters, including family members who lacked medical language skills. Which in turn led to difficulties in achieving patient participation and person-centered care.   Keywords Interpreters, patients' experiences, migrants, communication difficulties, health care.

Det här arbetet undersöker socialarbetarnas syn på språksvårigheter som de kan möta i relation till klienter, när ett gemensamt språk saknas, och en tolk är involverad. Arbetet undersöker även socialarbetarnas syn på hur en tolk borde vara för att minska potentiella svårigheter. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med fyra biståndshandläggare. Studiens resultat visar att under vissa omständigheter kan svårigheter uppstå, i form av osäkerhet och oro kring om huruvida budskapet har nått fram till klienten så som det var menad att nå fram, eller om informationen har deformerats när den har passerat genom tolken. Studiens resultat visar att relationsskapandet till klienter blir svårare när kommunikationen sker genom en tolk. Studiens resultat visar även att svårigheterna kan, enligt socialarbetarna, minimeras genom att tolken följer de yrkesetiska reglerna skriva av Kammarkollegiet. / This work examines social workers' approach on language difficulties they may encounter in relation to clients, when a common language is missing, and an interpreter is involved. This work also examines the social workers approach of how an interpreter should work in order to reduce potential difficulties. The method that has been used is semistructured interviews with four social workers. The result of the study shows that under certain circumstances difficulties can arise, in the form of uncertainty and concern about whether the message has reached the client as it was meant to reach, or whether the information has been reshaped when it has passed through the interpreter. The study’s results show that building relationships with clients becomes more difficult when communication takes place through an interpreter. The result of the study also shows that, according to the social workers, the difficulties can be minimized if the interpreter follows the rules of professional ethics, written by the Kammarkollegiet.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser och utmaningarmed tolkanvändning i det professionella mötet. Studien utgick från en kvalitativ metod sombestod av sju semistrukturerade intervjuer. En tematisk analysmetod tillämpades somskapade två huvudteman: det mellanmänskliga - genom en tredje part och socialsekreteraressyn på det praktiska arbetet med tolk. Den insamlade empirin analyserades utifrån studiensteoretiska utgångspunkter, makt och kommunikationsteori. Studiens resultat visade attsocialsekreterare har både positiva och negativa erfarenheter av tolkanvändning. De negativaerfarenheterna överväger de positiva och innefattar relationsskapande, kommunikation,rättssäkerhet och tolkens professionalitet. En central aspekt i studien är att tolken ärnödvändig när parterna saknar ett gemensamt språk. Vid feltolkningar kan det professionellamötet påverkas negativt vilket även har en inverkan på det sociala arbetet.Sammanfattningsvis betonar socialsekreterarna att tolkar behöver utveckla sinprofessionalitet för att arbetet ska bli så gynnsamt som möjligt för klienten. / The purpose of this study was to investigate social workers' experiences and challenges withthe use of interpreters in the professional meeting. The study was based on a qualitativemethod that consisted of seven semi-structured interviews. A thematic analysis method wasapplied which created two main themes: the interpersonal - through a third party and thesocial worker's view of the practical work with an interpreter. The collected empiricalevidence was analyzed based on the study's theoretical framework, power andcommunication theory. The study's results showed that social workers have both positive andnegative experiences of using interpreters. The negative experiences outweigh the positiveones and include relationship building, communication, legal certainty and the interpreter'sprofessionalism. A central aspect of the study is that the interpreter is necessary when theparties lack a common language. In case of misinterpretations, the professional meeting canbe negatively affected, which also has an impact on the social work. In summary, the socialworkers emphasize that interpreters need to develop their professionalism in order for thework to be as beneficial as possible for the client.

Background: Professional interpreters are used when nursing staff need to communicate with patients but there’s not a common language. Interpreters want to cooperate with nurses. Interpreters want to give hope to the patients and alleviate their suffering which leads to distortion of information. Patients appreciate when interpreters show respect but are worried over interpreters not translating correctly. Patients then want to use family members instead. Relatives experience interpreting as rewarding, but it can change the family dynamics. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients with the help of an interpreter. Method: A descriptive literature study. Thirteen scientific nursing articles were used in the result. Results: Nurses experienced that interpreters had an important role for breaking the language barrier and provide good care. Norms and values demanded adjustments in the nursing care. Development of professional competence and education was needed for a good collaboration between nurses and interpreters. Conclusion: Professional interpreters’ hade a necessary role to enable an effective communication and a good nursing care. When interpreters function failed it affected the nursing care negatively. Further professional competence for nurses and interpreters was needed to ensure a good care. / Bakgrund: Professionella tolkar kan användas av vårdpersonal när det finns behov att kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Tolkar vill samarbeta med sjuksköterskor för att fylla en kunskapslucka. Tolkar vill ge hopp till patienter och lindra deras lidande, vilket ibland leder till att de förvränger information. Patienter uppskattar när tolkar visar respekt men är oroliga över att information bortfaller. Patienter vill då i stället ha anhöriga i tolkrollen. Anhöriga ser det som givande att hjälpa till, dock riskerar det en förändrad familjedynamik. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjälp av tolk. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. 13 vårdvetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sjuksköterskor erfor att tolkar hade en viktig roll för att kunna bryta språkbarriären och ge en god omvårdnad. Tolkars och patienters normer och värderingar krävde anpassningar i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Utveckling av yrkeskompetens och utbildning krävdes för ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och tolkar. Slutsats: Professionella tolkar hade en nödvändig roll för att möjliggöra en effektiv kommunikation och en god omvårdnad. När tolkars funktion brast påverkade det sjuksköterskors omvårdnadsarbete negativt. Ytterligare yrkeskompetens för sjuksköterskor och tolkar behövdes för att säkerställa en god omvårdnad.

Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige. / Aims: The aim was to study nurses' experience of working with interpreter conversations inmigrant health.Background: The last years increase in refugees has created rising demands on migranthealth and interpreters in primary healthcare. Lack of communication can hinder nurses' careand knowledge of the experience of interpreter conversations is therefore important,something lacking in research. The National Board of Health and Welfares survey describedproblems of availability of medical interpreters and an unequal situation nationwide.Methods: The study was a qualitative interview study with seven nurses. Interviews wererecorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis.Results: Three main categories were identified: The interpreter’s role affects the conversationdescribed how interpreter professionality could enable or disable the conversation as couldinterpreter sex and culture. The nurses' role affects the conversation described how theprofessionality of the nurse was essential as they needed to find own solutions workwise aswell as the pursuit of a caring conversation with the patient. The organization affects theconversation described a limiting organization with a lack of interpreters, structure andcooperation between healthcare and authorities. Education was stressed as quality-assurance.Conclusions: Nurses need the interpreter as bridge for their voice to enable good care. Thereis need for a systematic way to work with interpreters through education and Nurse-Interpreter training. This would quality-assure healthcare and improve working conditions.Competence in transcultural nursing is important for equal health care in today's multiculturalSweden

Personer med kommunikationsnedsättning gällande språk, tal eller röst, samt personer med kognitiva svårigheter som påverkar kommunikationsförmågan, kan få stöd av tolk anställd vid Taltjänst. Beroende på individens behov kan tolken ge stöttning på olika sätt och i olika situationer. För att tolken ska kunna stötta tolkanvändaren vid samtal med en tredje part brukar förberedande samtal genomföras. En tidigare studie har visat att förberedande samtal hade en avgörande roll för att gemensam grund skulle kunna uppnås i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Utifrån detta syftade föreliggande studie till att undersöka hur uppbyggandet av gemensam grund gick till under förberedande samtal mellan tolk och tolkanvändare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka tolkars och tolkanvändares upplevelse av taltjänsttolkning.   Åtta tolkanvändare, med varierande svårigheter, och fem tolkar deltog i studien. Materialet bestod av inspelningar från åtta förberedande samtal och tolv intervjuer. Intervjuerna med tolkar och tolkanvändare analyserades utifrån innehållsmässiga komponenter. Under intervjuerna med tolkanvändare framkom att tolkanvändare upplever att det är lättare att samtala med personer de känner. Under intervjuerna med tolkar framkom att samtliga tolkar anser att förberedande samtal är viktigt inför samtal med tredje part. Det inspelade materialet av förberedande samtal transkriberades och analyserades. Resultatet visar att olika samtalsstrategier kan användas för att tolk och tolkanvändare ska nå gemensam grund. Tre samtalsstrategier som användes för uppbyggande av gemensam grund identifierades; begäran om förtydligande &amp; begäran om bekräftelse av förståelse, visuellt stöd samt ljud &amp; kroppsspråk. Tolkar använder sig i samtliga samtal av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Både tolkar och tolkanvändare använder sig i merparten av samtalen av visuellt stöd. Icke-lexikala ljud och kroppsspråk används i de flesta samtal, oftast av tolkanvändare, men ibland även av tolkar. I de flesta av de studerade samtalen används en kombination av samtalsstrategier. Föreliggande studies resultat kan bidra till att medvetandegöra strategier som tolkar anställda vid Taltjänst använder sig av, vilket eventuellt kan leda till mer effektiv tolkning i framtiden. / People with communication disorders involving language, speech, voice, and cognitive impairment affecting the ability to communicate, can be provided with an interpreter from Speech Interpreter Service as a means of support. The interpreter provides the user with support specified to their needs. Preparatory conversations held between the interpreter and the user prior to a meeting with a third party are customary. A previous study has shown that preparatory conversations were crucial in order to reach common ground between interpreter, user and a third party. Thus, the present study aimed to investigate how the interpreter and the user establish common ground during preparatory conversations. A further aim was to investigate how interpreters and users experience Speech Interpreter Service.   Eight users with various communication disorders and five interpreters participated in the study. The data consisted of eight preparatory conversations and twelve interviews. The interviews with interpreters and users were analysed based on content. The interviews with users showed that they think it is easier to talk to people they know. The interviews with interpreters showed that they consider preparatory conversations before a meeting with a third party to be important. The data from preparatory conversations was transcribed and analysed. The result shows that various conversational strategies may be used in order to establish common ground between interpreter and user. The analysis revealed three conversational strategies beneficial to establishment of common ground between interpreter and user; clarification request &amp; candidate understanding, visual support, and sounds &amp; body language. Interpreters used clarification requests and candidate understandings in all preparatory conversations. Both users and interpreters used visual support in most conversations. Non-lexical sounds and body language was also used in most conversations, particulary by users but also by interpreters. The result of the present study may contribute to awareness raising of which conversation strategies interpreters are using, that might possibly lead to even more effective interpreting in the future.

Bakgrund: Tolkar som arbetar med kontakttolkning t.ex. inom sjukvården utsätts ofta för storapåfrestningar (Baistow 2000 redovisad av Valero-Garcés 2005). Att tolka traumatiska berättelser omtortyr kan återuppväcka minnen hos en tolk som själv varit utsatt för detta. (Lor 2012:17-18). Attvidarebefordra negativa besked till en patient kan också vara smärtsamt för tolken (Butow 2012:238).Tolkar får sällan tillräckligt stöd och handledning i sitt arbete (Butow 2012:240) .Metod: Denna studie består av en enkät till 27 tolkar under vidareutbildning. De har svarat på frågorom svåra tolksamtal, vilket stöd de får och vad de anser skulle behövas för att underlätta derasarbetssituation.Resultat: Många av tolkarna påverkas mycket av att behöva ge negativa besked till patienter och av atttolka traumatiska upplevelser. De får sällan stöd i arbetet och de anser att såväl de själva somtolkanvändarna behöver mer utbildning.Slutsats: Tolkarna behöver mer stöd i arbetet men även tolkanvändarna behöver mer utbildning i attanvända tolk. Det behövs både mer omfattande och fördjupade studier för att komma fram till vilkasatsningar som bäst förbättrar tolkarnas situation och tolkningarnas kvalitet. / Background: Community interpreters working in health care often face difficult situations (Baistow2000 described in Valero-Garcés 2005). Interpreters working with refugees often themselves havebeen refugees and when they interpret stories about trauma this might remind them of their own pasttrauma (Lor 2012:17-18). Having to give bad news to a patient can also be painful to the interpreter(Butow 2012:238). In spite of the fact that interpreters have a stressful task, they seldom getappropriate support and guidance in their work (Butow 2012:240).Method: This study is made up of a survey with 27 interpreters undertaking further training. Theyhave been asked questions about to what extent they are exposed to stressful situations, how much thisaffects them and what support they get and what they consider would be needed to improve theirworking conditions.Results: Many interpreters are strongly affected from having to tell the patients bad news and frominterpreting traumatic experiences. The interpreters seldom receive support in their work and theythink they, as well as the health care staff, need more training.Conclusions: Working conditions for the interpreters are demanding and they need more support, butalso the health care staff need more training in how to work with interpreters. There is a need forlarger and deeper studies to decide what has to be done to improve the working conditions for theinterpreters and the quality of the interpretations.