Studien undersöker biståndshandläggarnas perspektiv på tolkens roll vid myndighets möten i en svensk medelstor kommun. Studien analyserar även hur dessa upplevelser påverkar trepartskommunikationen mellan biståndshandläggare, tolk och klient. Målet med studien är att förbättra förståelsen och främja effektiv kommunikation och relationer inom detta sammanhang. Studien har tagit hjälp av professionsteori, yrkeskompetens, relations- och handlingskompetens, processinriktad kommunikationsteori och filter- och brusmodellen. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Det insamlade materialet genomgick en tematisk analys, vilket ledde till identifieringen av totalt fyra teman. Dessa teman konstruerades med utgångspunkterna frågeställningar, tidigare forskning och intervjuguiden. Dessa teman är: 1. Kommunikation med tolk, 2. Relation mellan biståndshandläggare och klient samt tolk, 3. Specifika utmaningar och framgångar vid interaktion genom tolk, 4. Strategier och tekniker för att förbättra kommunikationen genom tolken. Studiens resultat visar att kommunikation med tolkar inom socialt arbete är avgörande för att tillgodose klienters behov på ett rättvist sätt, trots utmaningar med översättning av känslor. Relationen mellan biståndshandläggare, klient och tolk präglas av vikten att bygga och upprätthålla tillit, med öppen och transparent kommunikation som central faktor. / The study explores the perspectives of social workers on the interpreter's role in official meetings in a medium-sized Swedish municipality, analyzing how these experiences influence triadic communication among case workers, interpreters, and clients. The aim is to enhance understanding and promote effective communication and relationships in this context. Drawing on professional theory, professional competence, relational and action competence, process-oriented communication theory, and the filter-and-noise model, the qualitative study is based on six semi-structured interviews with case workers. The collected material was analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in a total of four themes, established based on the research questions, previous studies, and the interview guide: 1. Communication with interpreters, 2. Relationship between case workers and clients as well as interpreters, 3. Specific challenges and successes in interaction through interpreters, 4. Strategies and techniques to improve communication through interpreters. The study's findings suggest that communication with interpreters in social work is crucial for meeting clients' needs fairly, despite challenges in translating emotions. The relationship between case workers, clients, and interpreters emphasizes the importance of building and maintaining trust, with open and transparent communication as a central factor.

This study is a qualitative case study about how the effects of New Public Management affect sign language interpreters and their industry. There is a shortage of sign language interpreters and many have left the profession. The purpose of the study is to highlight how the effects of New Public Management have affected the profession of sign language interpreters and why they choose to leave the profession. The first question concerns how sign language interpreters experience the effects of New Public Management and the purpose of the second question is to see if there is a connection between New Public Management's effects and why sign language interpreters leave the profession. A total of seven former sign language interpreters as interview respondents were interviewed using a semi-structured interview guide that examines respondent character together with a thematic analysis approach so their experience and thoughts were in focus. The processed material resulted in sign language interpreters being affected by various systemic factors in the interpreting industry, including privatization of high competition in the profession and how the procurement system depresses their profession, as the lowest price is prioritized. Political shifts have also affected their working conditions and an organizational efficiency with a strong focus on the outcome, which leads to very few people being able to survive in the profession and is consequently a likely explanation to why sign language interpreters leave their profession.

Bakgrund: Sverige idag är ett multi-etniskt och flerspråkigt land där många människor talar ett annat språk än svenska. Språkbarriärer har uppstått som ett resultat av detta, särskilt inom sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter vid interkulturell kommunikation med patienter. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Analysen genererade två teman och sex subteman. Resultat: Resultaten presenteras utifrån två huvudteman: Utmaningar med språkbarriärer och Kommunikation med tolk. Missförstånd av information på grund av språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten ledde till att patienten undvek kommunikation med sjuksköterskan, vilket skapade ett bristande patientengagemang i deras vård. Tvåspråkiga sjuksköterskor tjänstgjorde emellanåt som tolkar trots deras bristande erfarenhet av att arbeta som tolk. Slutsats: Studien visar att språkliga barriärer gjorde sjuksköterskans arbete och omvårdnadsarbetet samt patientsäker vård mer utmanande. Språkliga barriärer hade en negativ inverkan på både sjuksköterskan och patienten. Med mer kunskap och erfarenhet om interkulturell kommunikation skulle sjuksköterskan kunna medverka till en ökad patientsäkerhet och bättre följsamhet till ordinerad behandling. / Background: Sweden today is a multi-ethnic and multilingual country where many people speak a different language other than swedish. Language barriers have arisen as a result of this, particularly in healthcare. Aim: The purpose was to shed light on the nurses' experiences of intercultural communication with patients. Method: The literature review included twelve scientific articles with a qualitative method and was analyzed based on Friberg's analysis model. The analysis generated two themes and six subthemes. Results: The results are presented based on two main themes: Challenges with language barriers and Communication with an interpreter. Misunderstanding of information due to the language barrier between the nurse and the patient led to patient avoidance of communication with the nurse, creating a lack of patient commitment in their care. Bilingual nurses sometimes served as interpreters despite their lack of experience working as interpreters. Conclusion: The study shows that language barriers made the nurse's work more challenging and, as a result, also made nursing work and patient safety more challenging. The resulting language barriers had a negative impact on both the nurse and the patient. With more knowledge and experience about intercultural communication, the nurse could contribute to increased patient safety and better adherence to prescribed treatment.

Bakgrund: I Sverige bor det över två miljoner utrikesfödda, hälsan hos nyanlända är bättre jämfört med dem som har bott i Sverige i över fem år. Genom kommunikationen bygger sjuksköterskan och patienten en mellanmänsklig relation. Relationer blir svåra att bygga när språkbarriärer existerar. Språkbarriärer i vårdmötet medför bland annat hinder i form av missförstånd, feltolkning, feldiagnostisering och minskad delaktighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i möten med patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på elva vetenskapliga artiklar med sjuksköterskeperspektiv. Resultat: Ur analysen framkom tre teman: Kommunicerar på ett annat sätt, Tolk som budbärare och Brist på kunskaper om kulturella skillnader samt sex subteman. Språkbarriärer kunde överkommas med hjälp av kreativa icke-verbala kommunikationsstrategier och med hjälp av tolk som budbärare. Även kultur var ett fenomen som sjuksköterskan behövde respektera och förstå. Konklusion: Sjuksköterskor kan hantera språkbarriärer via kreativa lösningar, däremot finns det brister i sjuksköterskors kunskap om kultur. Ämnet behöver lyftas för att öka medvetenheten hos sjuksköterskor om språkbarriärer i vården. / Background: There are over two million foreign-born in Sweden. The health of newly arrived immigrants is better compared to those who have lived in Sweden for over five years. Through communication, nurses and patients build interpersonal relationships. However, relationships become difficult to build when language barriers exist. Language barriers in healthcare encounters result in obstacles such as misunderstanding, misinterpretation, misdiagnosis and reduced participation. Aim: To describe nurses' experiences of language barriers in encounters with patients in health care. Method: A literature based study based on 11 articles with a qualitative approach from a nurse perspective. Findings: From the analysis three themes were identified; Communicating in a different way , Interpreter as messenger and Lack of knowledge about cultural differences with six subthemes. The result showed that language barriers could be overcome with the help of creative non-verbal communication strategies and with the helpof an interpreter as a messenger. Additionally culture was also a phenomenon that the nurse needed to respect and comprehand. Conclusion: Nurses can handle languagebarriers trough creative solutions, but there are gaps in nurses' knowledge of culture. The topic needs to be raised to increase awareness about language barriers among nurses.

Bakgrund: Många patienter som söker sjukvård i Sverige talar olika språk som kan begränsa deras förmåga till kommunikation med sjukvårdspersonal. Detta kan leda till att sjuksköterskor möter patienter med olika språk och kulturer som skiljer sig från deras egna. Brist på ett gemensamt språk mellan patienter och sjuksköterskor kan bli ett hinder för att möta patienters problem och behov samt kan göra det svårt för sjuksköterskornas dagliga arbete.   Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande kommunikation vid språkliga barriärer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserade på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat:I studiernas analys framkom det att relation, förståelse och gemenskap mellan sjuksköterskor och patienter var viktigt. Sjuksköterskorna ansvarade för att skapa en god relation och ingjuta en upplevelse av hopp hos patienter. Samtidigt var respekt, förtroende och motivation egenskaper som visade patienterna att sjuksköterskorna genuint brydde sig om dem.Slutsats:Samspelet i kommunikation kan vara ömsesidigt exempelvis med hjälp av kroppsrörelser, ansiktsuttryck, lättförståelig information och att sjuksköterskorna är öppna och ger utrymme för patienter att berätta sina upplevelser. Vid språkliga barriärer kan exempelvis sjuksköterskornas positiva inställning, vilja att hjälpa, önskan att skapa relation och visa respekt påverka patienternas välmående och lindra lidandet. / Background:Many patients seeking medical care in Sweden speak different languages that can limit their ability to communicate with healthcare professionals. This can lead to nurses meeting patients with different languages and cultures that differ from their own. Lack of a common language between patients and nurses can be an obstacle to meeting patients ' problems and needs and can make it difficult for nurses daily work. Aim: To describe nurses´ experiences of caring communication in language barriers. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on twelve qualitative scientific articles. Results: In the study's analysis it emerged that relationship, understanding and community between nurses and patients was important. The nurses were responsible for creating a good relationship and instilling a sense of hope in the patient. At the same time, respect, trust and motivation were characteristics that showed the patients that the nurses genuinely cared for them. Conclusion:The interaction in communication can be mutual for example by means of body movements, facial expressions, easy-to-understand information and that the nurses are open and give space for patients to tell their experiences. In the case of language barriers, for example, the nurses 'positive attitude, the willingness to help, the desire to create relationship and show respect can affect the patients' well-being and alleviate the suffering.

Bakgrund: En del patienter som söker hälso- och sjukvård har ett annat modersmål än vad som talas i landet de söker vård. Det leder till svårigheter att erbjuda vård och problem med att tillgodose information om hälsoåtgärder till patienten. Tidigare forskning visar på de problem patienter upplever i sådana situationer. Problem: Missförstånd kan uppstå mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma modersmål. Patienter kan inte beskriva sina symtom vilket leder till svårigheter att få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta kan leda till att patienter känner sig diskriminerade och upplever att de inte får den vård de har behov av. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i omvårdnadsarbetet med patienter som har ett annat modersmål. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med 11 artiklar, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Resultat: När översättning med tolk användes underlättades kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Missförstånd minskade i informationsutbytet vilket bidrog till att omvårdnaden förbättrades. Patienternas oro avtog då de delgavs information som de förstod. Det var likaså viktigt att avsätta tid för kommunikationen med patienterna med ett annat modersmål. Slutsats: När sjuksköterskor har stöd i kommunikationen med patienter med ett annat modersmål bidrar det till bättre omvårdnad. / Background: Some patients seeking healthcare have a different mother tongue than what is spoken in the country seeking healthcare in. This leads to difficulties in providing care and information on health measures to patients. Research shows the problems patients experience in such situations. Problem: Misunderstanding can occur between nurse and patients when the same language is not spoken. Difficulties in describeing symptoms can lead to difficulties in meeting patients caring needs. Patients can feel discriminated and experiencing not receiveing the care they need. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of communication when caring for patients who have a different mother tongue. Method: A general literature review was conducted with 11 articles, nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Result: Use of interpretor in translation facilitated communication between the nurse and the patient. Misunderstandings decreased in the information exchange, which contributed to nursing improvement. The patients' concerns subsided as they understood the information. It was important to set aside time for the patients with another mother tongue. Conclusions: When nurses have support in communication with patients with another mother tongue contribute to a better care.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna. / The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer. De största bristerna är att det saknas tolkar i vissa språk och att det blir fel i dialekter. Många av handledarna menar att tolkarnas kompetens är bristfällig och att tolkarna behöver vidareutbilda sig. Det framkommer även att många upplever att det är en fördel om tolken har kunskap om kultur och samhällen för att kunna överbrygga mellan barn och handledare. I tolkningen förekommer sällan känslomässiga samtal och att det är individuellt om barnet vill visa sina känslor vilket beror på vilket förtroende de har till tolk och handledare. Det finns mycket att förbättra inom tolkningen och det saknas riktlinjer kring hur man ska genomföra tolkning. / Our study investigates the interpreter´s significance in the communication between assistants at residential care homes and unaccompanied refugeechildren. We had our focus mainly on the possibilities and the deficiencies that are in interpreting today, but also to improve the assistants’ way of working with the children. We have implemented a qualitative study where we have interviewed four interpreters and four assistants at residential care homes. To analyze our results we have used three communication models and Habermas´ theory of communicative action. The models were used for explaining specific situations with interpreters between assistants and children, and we used Habermas´ theory to explain interpreting by society. The study reveals that interpreting gives good possibilities to create a communication between two individuals. The largest deficiencies are that there is a lack of interpreters in some languages and there occurs flaws in dialects. A lot of the assistants say that the competences of the interpreters are deficient and that the interpreters need more education. The study also reveals that many of the interviewed experiences that it is an advantage if the interpreter has knowledge about culture and communities to create a bridge between children and assistants. In interpreting, emotional conversations rarely presents and it is individual if the child wants to show its feelings and it depends on the trust they have to the interpreter and assistant. There are a lot of improvements needed and there is a lack of guidelines to how assistants should implement interpreting.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med vårdsökande personer då ett gemensamt språk saknas. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tolv artiklar med kvalitativ metod som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; en stor utmaning, tolk som stöd och hinder, problemlösande strategier och personlig utveckling. Sjuksköterskor upplevde frustration över att inte kunna ge en god vård på grund av språkbarriärer. De värderade tolkar som användbara för att möjliggöra kommunikationen. Dock användes ibland den vårdsökande personens anhöriga för översättning. Icke-verbal kommunikation upplevdes som en bra strategi vid enklare konversationer. Fynden visade att det fanns en strävan hos sjuksköterskorna att förstå den vårdsökande personen och att öka sin kulturella kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar när de kommunicerade med vårdsökande personer som talade ett annat språk. Det fanns otydliga riktlinjer kring användning av tolk. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper gällande att kommunicera då ett gemensamt språk saknas. En personcentrerad vård innebär att den vårdsökande personen ska ha möjlighet att vara delaktig i sin vård och att sjuksköterskan har en förståelse för dennes individuella behov och värderingar. Mer forskning behövs kring vilken typ av utbildning eller verktyg sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera språkbarriärer. / Aim: To describe nurses experiences of communicating with patients when they do not share the same language. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles analysed with Friberg’s five-steps-model. Results: The analysis is presented in four main themes; a major challenge, interpreters that are both supportive and obstructive, problem-solving strategies and personal development. The nurses felt frustration because they could not give an individualized good healthcare because of the language barrier. They valued the interpreters, but some nurses used the patients relatives to interpret. Non-verbal communication was seen as a good strategy to enable simple conversations. The nurses desired to understand the patients and strived to get increased competence about different cultures. Conclusion: Nurses experienced a major challenge to communicate when there is no common language. There are insufficient guidelines about how to use interpreters. Nurses experienced a lack of competence when they communicated with people who speak another language. In person-centered care the patient should be involved in his or hers care and the nurse need to have knowledge about their individual needs and values. Further research is necessary about education or tools that nurses can use to overcome language barriers.

The aim of the study was to analyz the importance of using local interpreters while interacting with clients from a social worker’s perspective. The study where conducted with five qualitative interviews with social workers working in different departments of social services. The result were analyzed based on the communication theory, social constructivism and intersectionality and analyzed with the hermeneutic analysis method. The result has shown that interpreter's presence can affect the conversation due to misunderstanding between client and social worker, it may be longer with interpreter than without. The interpreter and client background variables (ethnicity, class, sex and age) are affected by the fact that there may be contradictions between them. The client's story can be distorted, the client may not dare to talk about sensitive subjects or interpreters may refuse to interpret for the opposite sex. / Syftet med denna studie var att från socialarbetares perspektiv studera betydelsen av att använda platstolk i interaktion med klienter. I studien genomfördes det fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar inom olika avdelningar på socialtjänsten. Studiens resultat analyserades utifrån kommunikationsteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat analyserades med hermeneutisk. Resultatet visar att tolks närvaro kan påverka samtalet genom att det blir missförstånd mellan klient och socialarbetare, samtalet kan även ta längre tid än samtal utan tolk. Tolken och klientens bakgrundsfaktorer (etnicitet, klass, kön och ålder) påverkar på grund av att det kan finnas motsättningar mellan dem. Klientens berättelse kan bli förvrängd, klienten vågar inte berätta om känsliga ämnen eller så kan tolk vägra tolka för det motsatta könet.