Submitted by WANDER NATAN DE SENA NAUJALES null (wn.naujales@hotmail.com) on 2016-03-21T11:25:47Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Wander Naujales - Versão final.pdf: 3582519 bytes, checksum: 07cb50233c245036605ba95fd0082d54 (MD5) / Approved for entry into archive by Juliano Benedito Ferreira (julianoferreira@reitoria.unesp.br) on 2016-03-22T14:08:41Z (GMT) No. of bitstreams: 1 naujales_wns_me_bauru.pdf: 3582519 bytes, checksum: 07cb50233c245036605ba95fd0082d54 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-22T14:08:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 naujales_wns_me_bauru.pdf: 3582519 bytes, checksum: 07cb50233c245036605ba95fd0082d54 (MD5) Previous issue date: 2016-02-23 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Neste trabalho uma sequência didática que integra a educação a distância e o laboratório didático de química foi elaborada e aplicada junto a alunos voluntários de cursos de licenciatura em química de duas unidades da Unesp, a Universidade Estadual Paulista. Os encontros online foram realizados de maneira síncrona, mediados pela Sala Virtual da Unesp, projeto que usa o Adobe Connect para a interação entre os participantes. Além disso, toda a sequência didática seguiu as recomendações da literatura para as atividades práticas no ensino de ciências, desde a sua concepção. O material coletado foi analisado com a Teoria da Ação Mediada juntamente com o TPACK. A análise dos dados mostra que houve avanço no conhecimento de conteúdo dos alunos e que existiram interações entre seus conhecimentos tecnológico e de conteúdo, evidenciados por meio de seus diferentes graus de domínios e apropriações das ferramentas interacionais utilizadas. Os aspectos técnicos que influenciaram o desenvolvimento dos encontros também são descritos e examinados, dentre os quais destacam-se a presença de hardware específico e a conexão à internet dos participantes. Os resultados também mostram que a principal diferença encontrada entre a atividade laboratorial a distância aqui proposta e as presenciais se deu na interação entre os participantes, devido à variedade de ferramentas disponíveis para esta finalidade. O trabalho expõe pontos que devem ser melhorados para uma aplicação do projeto na EaD futuramente, assim como as dificuldades encontradas, possíveis maneiras de encará-las e questionamentos decorrentes dos resultados obtidos. / In this work a didactic sequence that integrates the distance learning and the didactic chemistry laboratory was elaborated and applied with voluntary students from courses of license in chemistry of two Unesp's units, the Universidade Estadual Paulista. The online meetings were made synchronously, mediated by Unesp's Sala Virtual, a project that uses Adobe Connect for interaction among participants. In addition, all the didactic sequence followed the recommendation for practical activities in the science education from literature, since its conceiving. The collected material were analyzed with Mediated Action Theory and TPACK. The data analysis shows that there was improvement in students' content knowledge and that interactions among their technological and content knowledge existed, evidenced through their different domain and appropriation levels of the interactional tools used. The technical aspects that influenced the meetings' development are also described and examined, among which the presence of specific hardware and students' internet connection stand out. The results also show that the major difference found between the distance laboratory activity proposed and the presential ones is the interaction among the participants, due to the variety of the available tools for this aim. The work exposes matters that must be improved in order to apply the project in the distance learning in the future, as well as the difficulties encountered, possible ways to handle them and questionings derived from the results obtained.

abstract: This study explores teacher educators' personal theories about the instructional practices central to preparing future teachers, how they enact those personal theories in the classroom, how they represent the relationship between content, pedagogy, and technology, and the function of technology in teacher educators' personal theories about the teaching of mathematics and their practices as enacted in the classroom. The conceptual frameworks of knowledge as situated and technology as situated provide a theoretical and analytical lens for examining individual instructor's conceptions and classroom activity as situated in the context of experiences and relationships in the social world. The research design employs a mixed method design to examine data collected from a representative sample of three full-time faculty members teaching methods of teaching mathematics in elementary education at the undergraduate level. Three primary types of data were collected and analyzed: a) structured interviews using the repertory grid technique to model the mathematics education instructors' schemata regarding the teaching of mathematics methods; b) content analysis of classroom observations to develop models that represent the relationship of pedagogy, content, and technology as enacted in the classrooms; and c) brief retrospective protocols after each observed class session to explore the reasoning and individual choices made by an instructor that underlie their teaching decisions in the classroom. Findings reveal that although digital technology may not appear to be an essential component of an instructor's toolkit, technology can still play an integral role in teaching. This study puts forward the idea of repurposing as technology -- the ability to repurpose items as models, tools, and visual representations and integrate them into the curriculum. The instructors themselves became the technology, or the mediational tool, and introduced students to new meanings for "old" cultural artifacts in the classroom. Knowledge about the relationships between pedagogy, content, and technology and the function of technology in the classroom can be used to inform professional development for teacher educators with the goal of improving teacher preparation in mathematics education. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Curriculum and Instruction 2014

abstract: Concerted efforts have been made within teacher preparation programs to integrate teaching with technology into the curriculum. Unfortunately, these efforts continue to fall short as teachers' application of educational technology is unsophisticated and not well integrated. The most prevalent approaches to integrating technology tend to ignore pedagogy and content and assume that the technology integration knowledge for all contexts is the same. One theoretical framework that does acknowledge content, pedagogy, and context in conjunction with technology is Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) and was the lens through which teacher development was measured and interpreted in this study. The purpose of this study was to investigate graduate teacher education students' knowledge and practice of teaching with technology as well as how that knowledge and practice changes after participation in an educational technology course. This study used a mixed-methods sequential explanatory research design in which both quantitative and qualitative data were gathered from 82 participants. TPACK pre- and postcourse surveys were administered to a treatment group enrolled in an educational technology course and to a nonequivalent control group enrolled in a learning theories course. Additionally, pre- and postcourse lesson plans were collected from the treatment group. Select treatment group participants also participated in phone interviews. Analyses compared pre- and post-course survey response differences within and between the treatment and control groups. Pre- and postlesson plan rubric score differences were compared within the treatment group. Quantitative text analyses were performed on the collected lesson plans. Open and axial coding procedures were followed to analyze interview transcripts. The results of the study revealed five significant findings: 1) graduate students entering an educational technology course reported lower ability in constructs related to teaching with technology than in constructs related to teaching in a traditional setting; 2) TPACK was malleable and TPACK instruments were sensitive to that malleability; 3) significant gains in reported and demonstrated TPACK constructs were found after participating in an educational technology course; 4) TPACK construct ability levels vary significantly by participant characteristics; and 5) influences on teaching knowledge and practice range from internet resources, to mentor teachers, and to standardized curriculum packages. / Dissertation/Thesis / Ph.D. Educational Technology 2013

Due to the increasing requirements for continuous competence development in the manufacturing industry, workplace training and e-learning combined builds a new education platform. Such initiatives and educational models have increasingly been studied as work-integrated e-learning focusing on how organizations are trying to increasingly incorporate higher education at the work place, and how higher education can benefit from close cooperation with organizations. This thesis work investigate challenges among experienced higher education teachers who are going to design and implement course modules as a work-integrated e-learning initiative based on demands from several manufacturing industries in West Sweden. During the project, the required 20-40 course credits (ECTS) will be divided into smaller course modules, consisting of about 2-5 credits in order to meet demands of flexibility and time sensitiveness from participating manufacturing companies. As it is a cooperative project, the course modules could be tailored according to different requirements from the companies. The course modules are focusing on industrial automation, flexible and virtual automation, robotics, simulation based manufacturing, production systems and precision engineering among other fields within production technology. The research method is abduction with qualitative research, and the empirical data is collected through interviews. Through an abductive approach teachers subjective experiences were analyzed in accordance to how they expressed their challenges in relation to how to design courses with flexible pedagogical set ups, incorporating course content and what digital technology best matched these aspects. Based on these analyses, the design guideline was constructed in relation to the analysis and to previous research of collaborative learning and engineering education. The guideline for engineering teaching in production technology suggests a new pedagogical approach of work-integrated e-learning. The guideline is expected to help teachers to design and implement work-integrated e-learning course modules in the production technology field. As a result, the outcome of the guideline could contribute to the development of work-integrated e-learning as a more effective learning approach for competence development for engineering teachers

Samhället vi lever i är i ständig förändring och utveckling. Digitala verktyg som smartphones, surfplattor och applikationer som exempelvis spel, är en stor del av barns vardag. Vi har i denna undersökning haft fokus på att undersöka hur förskollärare och barnskötare involverar digitala verktyg i förskolans språkutvecklande undervisning. Genom intervjuer, insamling av lokala arbetsplaner samt enkätundersökning, har vi tagit del av förskollärares, barnskötares samt IKT-pedagogers tankar och erfarenheter som relateras till vårt syfte och vår frågeställning. I vår analys av den insamlade empirin har vi använt oss av det teoretiska ramverket TPACK, för att analysera och diskutera den flerdimensionella och dynamiska kompetensen som förskollärare behöver för att undervisa i förskolan om och med digitala verktyg. Om man som förskollärare kan tillskriva sig TPACK, har man således en professionell digital kompetens som behövs för undervisning i förskolan (Koehler & Mishra, 2006, 2009). Vår tolkning är att TPACK och professionell digital kompetens har samma innebörd och vi kommer därför i vår undersökning att använda oss av formuleringen professionell digital kompetens. Resultatet av vår undersökning visar på att förskollärares och barnskötares förhållningssätt samt kompetenser är avgörande för hur digitala verktyg används för att nå språkutveckling hos barnen. Där förskollärare eller barnskötare visar ett intresse för digitala verktyg, skapas även en lärandemiljö där dessa också nyttjas i större utsträckning. Vidare visade vår undersökning på vikten av att förskollärare och barnskötare innehar professionell digital kompetens, där dessa kunskapsdomäner kommer till uttryck i planering och genomförande av den språkutvecklande undervisningen.

Denna studie handlar det om de utmaningar och möjligheter som lärare möter när de ska implementera digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien handlar om att bidra till kunskap om de utmaningar och möjligheter som lärare upplever och erfar i en digitaliserad skola. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur verksamma samhällslärare arbetar med digitala verktyg och hur lärare kollegialt arbetar med digital kompetens. Den teoretiska ansatsen som används för att ge uttryck för lärarnas utmaningar och möjligheter bygger på TPACK-modellen. Genom en sådan ansats kan studien förklara de förutsättningar som lärare möter när de implementerar och inkorporerar digitala verktyg i undervisningen. Detta är en intervjustudie som har intervjuat fyra yrkesverksamma lärare runt om i Stockholmsområdet. Studien uppmärksammar dels hur lärarna arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) och digitala verktyg, samt som tidigare nämnt hur de kollegialt arbetar med digital kompetens. Studien diskuterar också effekterna av digitaliseringen i skolan. Vilka utmaningar och möjligheter som digitala verktyg medför, men också diskuterar studien lärarens förutsättningar i relation till det digitala verktyget, och hur detta påverkar deras attityd till det. Resultaten av studien belyser att samtliga samhällslärare anser att digitala verktyg har medfört nya pedagogiska möjligheter där lärare kan arbeta med feedback och ett formativt arbetssätt. Något som också framkommer i resultaten är de pedagogiska utmaningar vilket kommer till uttryck i termer av ett ökat informationsflöde och distraktion. Sedan visar resultaten på hur samtliga kollegialt arbetar med digital kompetens och att attityden skiljer sig åt beroende på skolorganisation.

The aim of the study was to explore preschool teachers and preschool pre-service teachers approaches to gamification, game based learning and digital technology in early childhood education. The theoretical framework in the study is based on Mishra and Koehler's (2006) Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) theory. The method for the study was individual interviews and focus group interview. The results show that the area is relatively unknown to the participants in the study, as their focus when using digital technology is on documentation of preschool activities as well as searching for facts about various subject areas. Personal attitudes and values are of great importance for how digital technology is used in early childhood education. The results also show a lack of knowledge in teaching with digital technology, game based learning and gamification. Further research in the area is needed to support active preschool teachers to develop their didactic approach and to find ways to work with digital technology, game based learning and gamification.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för vilka kunskaper och attityder som påverkar lärares undervisning i skolämnet fysik, och även att undersöka hur kunskaperna och attityderna påverkar varandra. För att undersöka detta använder vi två modeller som analysverktyg: TPACK, en modell för: teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap (Mishra & Koehler, 2006), samt attitydmodellen Attitude Toward Teaching Science (van Aalderen-Smeets, van der Molen & Asma, 2011). Underlaget för våra analyser är fem lärare på olika skolor som undervisar ämnet NO i årskurs 4–6 i sydvästra Skåne. Vi använder oss av kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. I våra slutsatser kommer vi fram till att de intervjuade lärarna använder sina TPACK-kunskaper på olika sätt, och att om någon av lärarnas ämnesmässiga eller teknologiska kunskaper brister så kan det till viss del kompenseras av lärarens pedagogiska kunskap. Vi finner också att lärarnas attityder och fysiska förutsättningar (tillgång eller brist på material) är faktorer som kan förstärka eller försvaga deras TPACK-kunskapers användning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares och elevers erfarenheter och syn på hur och varför digitala verktyg ska användas i det engelskspråkiga klassrummet för gymnasieskolan. Deras erfarenheter och syn på ämnet blev insamlade genom semi-formella, kvalitativa intervjuer med lärare, samt genom fokusgrupper med elever. Resultaten indikerar på ett flertal fördelar som ökar elevers prestation genom implementeringen av digitala verktyg. Dessa är bland annat individualisering, autonomi och ökat engagemang. Lärares implementering av digitala verktyg är beroende av en god lärarkompetens som i detta arbete baseras på TPACK-modellen. Denna består av de tre olika aspekterna, teknologisk-, innehåll- och pedagogisk kunskap, vilka alla måste behärskas för en optimal implementering av digitala verktyg. Lärarintervjuerna indikerar på att där är ett behov för en mer extensiv och djupgående fortbildning för att uppnå både ett större självförtroende och mer kunskap om hur och varför digitala verktyg ska användas. / The purpose of this paper is to investigate teachers’ and students’ experiences and views of how and why digital tools are used in the English as Second Language (ESL) classroom for upper secondary school. These experiences and views were collected by conducting semi- formal qualitative interviews with teachers, and focus group interviews with students. The results indicate numerous benefits for enhancing student performance by the implementation of digital tools such as individualization, autonomy, and engagement. Furthermore, the teachers’ implementation of the digital tools is dependent on a sufficient teacher competence, which is based on the TPACK-model, consisting of three different aspects technological-, content-, and pedagogical knowledge. These three all have to be mastered for an optimal implementation of digital tools. Lastly, the interviews with the teachers indicate that there is a demand for more extensive and thorough in-service training in order to achieve confidence and greater knowledge in how the digital tools are to be used.