Det digitaliserade samhället har bidragit till att skolan följt samma trend. Digitala verktyg harblivit en central del av undervisningen samtidigt som programmering har blivit en del avmatematikens ämnesplan. Eftersom lärarna inte varit obligerade att genomföra ytterligareutbildning för att öka deras IKT-kompetenser samt programmeringskunskaper har dettabidragit till att det finns stora klyftor i kompetenserna bland lärare. Detta leder i sin tur till attelever ställs inför en undervisning som inte är likvärdig. Syftet med denna studie var attgenom en kvalitativ undersökning ta reda på samspelet mellan lärarnas IKT-kompetenser ochimplementeringen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt om programmeringskunskaperna bidrar till en skillnad i programmeringsundervisningen. Resultaten samlades ingenom att fem lärare i södra Sverige på fyra olika skolor intervjuades utifrånsemistrukturerade intervjuer. Efter att studien genomfördes kunde slutsatserna dras att detfinns en tydlig koppling mellan lärares digitala kompetenser och valet av integration avdigitala verktyg. Lärare väljer oftast att använda de digitala verktyg som de själva känner sigbekväma med att använda. Dessutom kunde slutsatsen dras att läraresprogrammeringsundervisning skiljer sig markant i relation till lärarens nivå avämneskunskaper i relation till den teoretiska modellen TPACK.

Den här studien undersöker hur programmering används i matematikundervisningen efter att det år 2017 infördes i ämnesplanerna. Syftet är att ta reda på hur ett urval lärare tillämpar programmering i undervisningen efter ämnesplanen. Studien undersöker också vilka uppgiftstyper som ges och om uppgifterna fokuserar mer på procedurförmågan eller problemlösningsförmågan. Vidare undersöker studien lärarnas upplevelser av användningen av programmering och vad lärare har för förutsättningar för programmering i undervisningen. Detta gjordes genom att intervjua fem matematiklärare, där intervjuerna var semi-strukturerade och spelades in för att sedan transkriberas och analyseras tematiskt. Grunden till analysen utgjordes av TPACK-ramverket där lärares tekniska-, pedagogiska-, och ämnesmässiga kunskap analyserades. I analysen av uppgiftstyperna användes ramverket imitativt- och kreativt resonemang. Resultatet visar att tre intervjuade matematiklärare inte använder programmering i undervisningen och för de två lärare som använder programmering testar uppgifterna som eleverna får till stor del procedurförmågan. Studiens resultat visar också att lärare upplever en brist på programmeringskunskaper och tid för programmering, samt att lärare saknar motivation att implementera programmering eftersom det inte testas på nationella prov och inte betygssätts. Resultatet visar också att lärares inställning till programmering påverkar huruvida de använder det i undervisningen.

Det finns variation bland matematiklärare i hur de väljer att integrera digitala verktyg i sin matematikundervisning. Forskning på området visar att matematiklärare generellt sett ser fördelarna med att använda digitala verktyg i klassrummet. Trots detta pekar forskningen också på att många lärare använder digitala verktyg i klassrummet med liten frekvens. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur matematiklärarna använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Arbetet syftar också till att utforska hur digitala verktyg används i problemlösningsuppgifter, samt att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare stöter på vid användningen av dessa verktyg. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare. Den insamlade datan analyserades med hjälp av TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är kärnan till en bra undervisning med teknik (Koehler & Mishra, 2009; Mishra & Koehler, 2006). Dataanalys och tidigare forskning visar att matematiklärares pedagogiska tekniska kunskap (TPK) kan påverka i vilken utsträckning läraren integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Samtliga lärare använder digitala verktyg för att stödja sin undervisning i matematiska problemlösningsuppgifter. De undersökta lärarna identifierar flera möjligheter och utmaningar vid användning av digitala verktyg som är i linje med tidigare forskning. Genom detta examensarbete kan vi bättre stödja lärare i deras arbete med att främja den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen i matematik.

Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.

I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Made available in DSpace on 2016-04-27T16:57:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Agnaldo Da Conceicao Esquincalha.pdf: 2760765 bytes, checksum: 4b98025a110f8c095d5e0d5b8d626829 (MD5) Previous issue date: 2015-03-09 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This work aims at investigating the knowledge revealed by tutors of a distance continuing education course for mathematics teachers. The context of the research was the tutoring system of the Improvement Course in Mathematics, offered by the State Government of Rio de Janeiro from 2011 onwards. Initially we follow the work of 32 tutors over a year between 2011 and 2012 in order to list and classify the types of interventions in discussion forums among the course participants. After considering the results, we offer initial training to freshman tutors in 2012, to promote an improvement in the actions that we consider to be below expectations. Between August 2012 and July 2013 six tutors, the subjects of this research, were followed and participated in a training program in service. For the training of tutors, beyond the specifics of the Improvement Course in Mathematics, we grounded our work on the TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) theoretical framework, assuming that technological, pedagogical and mathematical knowledge skills are fundamental for the exercise of their functions. The research, qualitative in nature, made use of questionnaires and conducting focus groups to collect data, which were interpreted under the light of thematic content analysis. For the triangulation of data, we used the discursive types found in interventions by tutors in the course s discussion forums. Our analysis indicated that affective and attitudinal components play a key role in the exercise of mentoring in this context and, therefore, we concluded the research by proposing the expansion of TPACK theoretical framework, including these components in a fourth type of knowledge, featuring TPACK-OTE (Technological Pedagogical Content Knowledge-Online Teacher Education) / Neste trabalho, teve-se o intuito de investigar os conhecimentos revelados por tutores de um curso de formação continuada para professores de Matemática, oferecido na modalidade a distância. O contexto da investigação foi o sistema de tutoria do Curso de Aperfeiçoamento em Matemática, oferecido pela Rede Estadual do Rio de Janeiro a partir de 2011. Inicialmente, acompanhou-se o trabalho de 32 tutores ao longo de um ano, entre 2011 e 2012, a fim de elencar e tipificar suas intervenções realizadas em fóruns de discussão junto aos cursistas. A partir dos resultados, foi oferecida uma formação inicial aos tutores ingressantes em 2012, a fim de promover melhoria nas ações consideradas aquém do esperado. Entre agosto de 2012 e julho de 2013, foram acompanhados, e participaram de um programa de formação em serviço, seis tutores, que constituem os sujeitos desta pesquisa. Para a formação desses tutores, além das especificidades do Curso de Aperfeiçoamento, houve inspiração no quadro teórico TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge), assumindo que os conhecimentos tecnológicos, pedagógicos e de conhecimento matemático são fundamentais para o exercício de suas funções. A pesquisa, de natureza qualitativa, utilizou-se de questionários e de grupos focais para coleta de dados, que foram interpretados à luz da análise temática de conteúdo. As tipologias discursivas encontradas nas intervenções realizadas pelos tutores nos fóruns de discussão permitiram a triangulação dos dados. As análises indicaram que componentes afetivo-atitudinais têm papel fundamental no exercício da tutoria no contexto da formação continuada de professores a distância e, por isso, a pesquisa é concluída com uma proposta de expansão do quadro teórico TPACK, incluindo esses componentes em um quarto tipo de conhecimento, caracterizando o TPACK-OTE (Technological Pedagogical Content Knowledge-Online Teacher Education)

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-10-19T12:00:25Z No. of bitstreams: 1 Rubervan da Silva Leite.pdf: 4442566 bytes, checksum: 7cc5035cbced8b9a29b6fa235fdbc9c6 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-19T12:00:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rubervan da Silva Leite.pdf: 4442566 bytes, checksum: 7cc5035cbced8b9a29b6fa235fdbc9c6 (MD5) Previous issue date: 2017-08-28 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research aims to identify the integration of didactic, specific and technological knowledge that a group of undergraduate students in Mathematics of the State University of Pará possess, related to the theorem of Tales. This is a qualitative research, in which the methodology was based on the application of activities so that the students had to use Geogebra software in the resolution of them. The activities were based on a sequence of progressive complexity, in which students were asked to demonstrate that their conjectures were mathematically valid. In addition, their technological know-how should be refined, so that they develop fluency in relation to the interfaces used. Integrated into these two cognitive fields, it was expected that the didactic knowledge needed to work with the theorem of Tales in teaching situations would emerge. The analyzes were carried out in order to observe the resolutions presented by each subject and to identify the extent to which the answers provided evidenced integration between three types of knowledge, in the molds proposed by TPACK. It was observed that the students presented misunderstandings related to the specific knowledge, in the same extent they indicated that they had doubts regarding the didactic and technological knowledge necessary to achieve the sequence to which they were submitted, which led to the study making recommendations in the sense that differentiated approaches for the mathematics teachers education processes of Mathematics are conceived so that the three aspects of knowledge mentioned here can be contemplated in an integrated way / Esta pesquisa tem por objetivo identificar a integração dos conhecimentos didáticos, específicos e tecnológicos que um grupo de alunos de licenciatura em Matemática da Universidade do Estado do Pará possuem, relacionados ao teorema de Tales. Essa é uma pesquisa de natureza qualitativa, em que a metodologia se baseou na aplicação de atividades de modo que os alunos tiveram que utilizar o software Geogebra na resolução das mesmas. As atividades foram baseadas em uma sequência de complexidade progressiva, em que os alunos foram solicitados a demonstrar que suas conjecturas eram válidas matematicamente. Além disso, seus conhecimentos tecnológicos deviam passar por um processo de refinamento, de modo que os mesmos desenvolvessem fluência em relação às interfaces utilizadas. Integrado a estes dois campos cognitivos, esperava-se que surgissem os conhecimentos didáticos necessários para o trabalho com o teorema de Tales em situações de ensino. As análises ocorreram no sentido de observar as resoluções apresentadas por cada sujeito e identificar em que medida as respostas fornecidas evidenciavam integração entre os conhecimentos, nos moldes propostos pelo TPACK. Observou-se que os licenciandos apresentaram equívocos relacionados com os conhecimentos específicos, na mesma medida em que indicaram ter dúvidas em relação aos conhecimentos didáticos e tecnológicos necessários para a consecução da sequência a que foram submetidos, o que ensejou que o estudo fizesse recomendações no sentido de que se concebam abordagens diferenciadas para a formação dos professores de Matemática, de modo que os três aspectos do conhecimento aqui mencionados possam ser contemplados em regime de integração

Since the beginning of the new millennium the educational system in the Czech Republic has witnessed a substantial increase in information and communication technology (ICT). It is now available at every school. This brings about the need to educate teachers because it is them on whom the way technology is employed depends. In the theoretical part of the thesis our goal was to find out what the content of such a course should be and how to organize it. In the empirical part of the thesis our goal was to discover the impact of a course on how to integrate ICT into English language teaching. The contribution of this thesis is mapping the current situation in the research area and providing guidelines for teacher education and evaluation of their teaching.

This compilation licentiate thesis focuses on geography teaching in a digital teaching and learning environment in the Swedish secondary school. Departing from a subject-didactic perspective, the aim was to explore the relation between teachers’ knowledge base, choices and usage of digital tools and geography teaching. The preconditions to develop students geographical thinking has been of specific interest. The thesis consists of two joint studies: a regional survey (n=47) and a case study based on workshops. The results from the first study formed a basis for the design of the second study. The study draws on theories on teachers’ knowledge base, pedagogical content knowledge and TPACK.  The first study focused on teachers’ view of what secondary geography education implies in a digital teaching and learning environment. The second study explored secondary social science teachers’ curriculum thinking when constructing lesson plans containing geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDT). The results reveal that handling geographical analysis in geography education stand out as a complex content that challenges teachers’ professional management competence. The usage of digital tools and SSDTs, such as GIS, varies. Subject specific games are commonly used in geography teaching. However, SSDTs that provide great amount of geographical data, for instance GIS, are not as commonly used. Moreover, results from the second study indicate that most participating teachers engaged in geographical thinking when planning their lessons, but there is an imbedded difficulty regarding transforming such thinking into student instructions. Also, integrating the SSDTs in the lesson plans proved to be challenging for some of the teachers. This implies developing each knowledge aspect is crucial alongside developing an integration of the knowledge aspects. / Den här studien utgår från ett ämnesdidaktiskt perspektiv och undersöker relationen mellan högstadielärares kunskapsbas, val och användning av digitala verktyg och geografiundervisning. Två delstudier ligger till grund för studiens resultat. Den första delstudien består av en regional enkätstudie med SO-lärare i årskurserna 7-9, vilken undersöker lärarnas val och användning av digitala verktyg i geografiundervisningen. Resultaten från den första delstudien gav underlag och uppslag för hur nästa delstudie skulle designas. Den andra delstudien är utformad som en fallstudie, och baseras på workshops med en grupp högstadielärare. Den fokuserar på lärares planering av undervisningen där elever får göra geografiska analyser med hjälp av ämnesspecifika digitala verktyg (ÄSDV) i syfte att utveckla det geografiska tänkandet. Studien vilar på teorier om lärares kunskapsbas, TPACK och ett geografididaktiskt forskningstema, geografiskt tänkande. Resultaten visar att geografiska analyser är ett komplext ämnesinnehåll och därmed även ett utmanande inslag i geografiundervisningen. Överlag används digitala verktyg i undervisningen men ÄSDV som innehåller stor mängd geografiska data (t. ex. geografiska informationssystem), används i markant lägre utsträckning. Studien visar även att integrationen mellan olika aspekter i lärarens kunskapsbas är central för att genomföra en undervisning som utvecklar geografiskt tänkande med hjälp av digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.