Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med matematik genom digitala verktyg. Utifrån de nya kraven i Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) om att pedagoger ska bedriva undervisning i förskolans verksamhet och de nytillkomna begrepp som relaterar till digitalisering ansåg vi att detta område var intressant att studera inför vårt kommande arbete i förskolan. Pedagoger uttrycker att de har otillräcklig digital kompetens och inte är intresserade av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, vilket därmed kan bli problematiskt (Forsling 2011). Den brist på tidigare forskning inom området gjorde oss dessutom mer nyfikna och intresserade eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där olika tekniker finns i vardagen. Metoden som användes för att samla in materialet till studien var en enkätundersökning i form av webbenkät, vilken delades på ett internetforum och mejlades till yrkessamma pedagoger i förskolan. Underlaget för studien blev svar från 18 pedagoger. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, begreppen artefakter och mediering samt TPACK-modellen. Slutresultatet visar att matematik anses vara ett naturligt inslag i förskolan där pedagoger använder teknik som både är analog och digital i sin matematikundervisning för att stödja barns förståelse för ämnet och samtidigt erbjuda barn möjlighet att erövra digital kompetens. Digitala verktyg anses utifrån dess breda utbud, innehåll och funktioner skapa möjligheter men även begränsningar i relation till pedagogers undervisning och barns lärprocess i matematik. Slutresultatet visar även att pedagogers kompetenser, intresse och förhållningssätt till matematik och digitala verktyg är betydande för hur digital teknik används i verksamheten. Det framkom dessutom att det kan uppstå didaktiska utmaningar kring användningen av digitala verktyg i relation till dess variationsrikedom och problematik utifrån bristen av forskning för pedagoger att förhålla sig till i deras arbete med digital teknik när de blir ifrågasatta av vårdnadshavare.

Den här studien undersöker Lgr11/Lgy11-revideringens effekt ett par månader efter att den trätt i kraft. Revideringen handlar om att integrera digital kompetens i undervisningen, till skillnad mot att använda digitala medel. Digital kompetens är ett begrepp som i sig står för en bredare och djupare innebörd, vilken i skrivande stund ännu inte fått genomslag. Begreppet digital kompetens innefattar kompetenser som behövs i ett föränderligt samhälle där digitaliseringen bidrar till nya levnadssätt och framför allt arbetssätt. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasielärare i ämnet företagsekonomi tar sig an revideringen och att analysera deras digitala kompetens ur ett didaktiskt perspektiv. Studien syftar också till att skapa förståelse för didaktikens komplexitet när, som i detta fallet, regeringen kräver förändringar i skolan för att följa med i samhällets utveckling. Undersökningen har växelvis bearbetats med empiri och teori. Empirin består av intervjuer med tre lärare från tre olika skolor som analyserats med stöd av teorier och tidigare forskning inom ämnet. Läran om undervisning, didaktiken, är synnerligen komplex och för att synliggöra respondenternas didaktiska handlingar har jag använt mig av en modell som analyserar just detta: TPACK. Didaktisk design beskrivs ur ett multimodalt perspektiv, som stödjer det nya synsätt som digital kompetens står för. Då revideringen handlar om en förändring i en storskalig organisation stöttas studien upp även med verksamhetsteori, för att komplettera TPACK’s mer detaljstyrda analysverktyg. Företagsekonomi är ett ämne som bygger på hur företag fungerar i verkligheten. Sedan man i näringslivet använder digitala medel, används det i undervisningen. Det har blivit en naturlig del, vilket bl.a. beror på att lärarna själva har arbetat inom näringslivet. Hur mycket som används varierar beroende på lärarens intresse, digitala kompetens och yrkeserfarenheter. Att revideringen endast befinner sig i implementeringsfasen när denna studie görs är tydligt, då budskapet fått dålig respons. Det är en svår uppgift för staten och skolan, men inte omöjligt.

Students at an inner city school have low test results despite making progress. The study examines the problem that technology plans implemented by the Board of Education could not improve student achievement. Educational policy recommends to increasingly sustain teaching by educational technology. Therefore, this research examines the teacher knowledge necessary for technology integration in classes, and the ways this knowledge can be fostered. The theoretical framework of this study integrates 2 prominent theories of instructional science: learning by design (LBD) and technological, pedagogical, and content knowledge (TPACK). The relationship between LBD, TPACK, and technology integration in the classroom was examined. The assumption was made that LBD and TPACK predict technology integration, and that TPACK mediates the relationship between LBD and technology integration. A correlational study was carried out with a sample of N = 109 in-service, secondary, mathematics teachers from an inner city school. The data were collected using a previously validated questionnaire survey and initially analyzed by multiple regression analysis. However, the measured variables displayed nonlinear relationships, suggesting that, while TPACK partially mediates the LBD-TI relationship as hypothesized, technological knowledge had a saturation effect on TI, and thus high scores of both LBD and TPACK decreased TI. The study shows at a theoretical level how teachers can benefit from LBD experiences resulting in TPACK and how likely they combine technology with teaching. For the practice of teacher leadership, this study will suggest effective forms of professional development, thus improving teaching quality and enabling positive social change.

No description available.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.

In the spring of 2020, nearly every school aged student and K-12 teacher across the United States was forced to participate in remote educational activities online, prompting an unexpected departure from the status quo in public education. This was a result of government mandated social distancing practices, as a mitigation strategy for combating the global pandemic induced by the novel coronavirus. Most school districts were compelled to repurpose their daily practices by rapidly planning to ascertain resources for the implementation of an emergency remote education initiative. These unprecedented events presented many challenges for educators, especially given most had no formal training for conducting online instructional delivery utilizing various technologies. Special education teachers in particular confronted a unique set of challenges when considering how to support the complex needs of diverse learners. This included student support for engagement with access to technology, knowledge of various applied technological pedagogical skills, teacher preparation, technical training, ongoing professional support, interactions with stakeholders, and individual social emotional well-being. The purpose of this study was to determine how special education teachers perceived various aspects of their experiences, when teaching remotely during the COVID-19 pandemic. A survey was designed to measure these perceptions containing aligned items to the domains of the technological pedagogical and content knowledge (TPACK) framework. The COVID-19 Special Education Teacher Survey (C-SETS) was a 42 item questionnaire set on a 5-point Likert scale that contained an additional open-ended question. It was administered online and completed by 280 participants, across 46 states, primarily via a social media platform. While the results demonstrated that special education teachers overall were technically skilled, had increased communication with parents/caregivers, and gained skills for future practices, there was a significantly insufficient level of preparation, a deficit with various pedagogical skills using technology, less collaboration with IEP team members, inconsistent student engagement, varying access to technology, a lack of technical training, ongoing professional development and support, contributing to social emotional stress, anxiety and fatigue. Aspects of these findings were particularly evident in historically under resourced districts and those that did not participate in technology infrastructure initiatives, where an overwhelming majority of the statistically significant differences, with the exception of respondents' level of educational attainment, were attributed to school characteristics. Implications for future teacher preparation, technical training, ongoing professional development, and best practices are presented. Keywords: Special Education, COVID-19, Teacher Preparation, TPACK, Emergency Remote Education, Digital Divide, SEL, Educational Technology, Students with Disabilities, Technical Training, Professional Development, Social Media, Facebook, Pandemic, C-SETS / Special Education

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utmaningarna och möjligheterna som uppstår genom digitaliseringen inom bildämnet, samt hur bildlärare anpassar sig till den föränderliga miljön. Fokus ligger på att identifiera de begränsningar som utrustningen skapar för skolor och lärare, samt att utforska olika strategier för att hantera dessa utmaningar. Trots att läroplanen inkluderar riktlinjer för digitalisering inom bildämnet, har flera tidigare studier visat att den faktiska integrationen av teknologi inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till detta inkluderar lärarnas kompetens, deras syn på ämnet och skolans resurser. I denna studie genomfördes intervjuer med tre erfarna bildlärare för att få insikt i deras erfarenheter och åsikter om digitaliseringen inom bildundervisningen. Resultaten av studien visar att utrustningen i skolorna är begränsad och att det finns en variation i hur olika skolor hanterar digitaliseringen inom bildämnet. Denna variation kan skapa utmaningar för bildlärare när det gäller att integrera digitala verktyg i undervisningen, vilket i sin tur kan påverka elevernas digitala färdigheter. Genom att utforska det digitala dilemmat inom bildämnet bidrar denna studie till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i samband med digitaliseringen av undervisningen. Resultaten kan vara användbara för både bildlärare och skolledare när de utformar strategier för att effektivt integrera digitala verktyg i bildundervisningen och främja elevernas digitala kompetens.

No description available.

This dissertation reports the results of a conceptual analysis of the technological pedagogical content knowledge (TPACK) framework, particularly its component constructs of technological content knowledge (TCK), technological pedagogical knowledge (TPK), and TPACK (the central component of the framework listed earlier). First, a technical use analysis reveals how existing research has defined and exemplified the constructs. Next, interviews with leading TPACK researchers further refine the constructs. The dissertation then reports cases that illustrate each of the constructs and the boundaries between them. The conceptual analysis results in an elaborated model of the TPACK framework, focusing on the essential features of each construct to facilitate classification of future examples. The analysis also reveals that TCK, TPK, and TPACK do appear to be distinct constructs. The boundaries among constructs are elaborated through a discussion of the sliding nature of the framework and the nature of the instructional strategies that are enacted.

The TPACK framework is becoming increasingly pervasive in teacher education. Researchers and practitioners have been seeking reliable and valid ways to measure the constructs associated with the TPACK framework. This study describes the results of both an item review and the reliability and construct validity investigation of the scores from an instrument measuring self-efficacy for the constructs in the TPACK framework. Content-matter experts and the literature were used in order to perform the item review, while both an exploratory and a confirmatory factor analysis were performed in order to assess construct validity. Cronbach's alpha and Raykov's rho were used to assess the reliability. While the reliability was high, the validity was weak. Specific changes to the instrument were suggested as a means of improving validity.