The Promised land – A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants. My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war? But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war? The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually. Also the study shows that the language before the war was of that character that they where missing home whereas it shows that after the war it had completley turned around, instead of wanting to go back to Sweden, they wanted their relatives to come over to America.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen.   I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag.   Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv.   Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats. / This essay investigates how masculinity is constructed in the short story Målaren (The painter), written by C. J. L. Almqvist. The tools used in the analysis were, first, R. W. Connells theory about there being multiple forms of masculinity represented in society simultaneously, within a hierarchical masculinity-system. Second, the concepts that were used in Sweden, in the 19th century, to describe the concept of the male, have been utilised. More specifically, the concept of a person’s character and the genre “rådgivningshandbok” have been used.        When analysing from a character-conceptual perspective/the perspective of a person having good or bad character, the results show that it is mostly the inner qualities, that is, in this specific text, qualities such as playfulness, imagination, and creativity, as well as good work moral, vigour, and heartiness, that are advocated. The main character, Elias, has a rich inner life, on the whole, with religious features as well.  This essay also presents a reading of Målaren which shows that the short story is a developed variant of the genre “advice manual” which was popular in the first half of the 19th century. The development consists of Almqvist seemingly having taken a step beyond/away from the condemning of those men who yielded to temptation, since he concentrates on the journey back to a virtuous life, rather than making the crime itself the main focus of the story.      Connell’s idea concerning a hierarchical system of masculinity has helped me with mapping the regional, Swedish, as well as the local, parish-based hegemonic masculinity which can be found in Målaren. Among other things, the analysis undertaken with Connell’s idea as support shows that the regional hegemony is strongly characterised by the system and culture of states that existed in Sweden until it was dissolved in 1866. It has also become evident that many of the characters in Målaren in spite of the fact that Elias unquestionably has a rich inner life and that the concept of a person’s character is a central aspect of the ideal masculinity, seem to be judged with respect to which social state or class they belong to. This fact indicates that the regional hegemonic masculinity permeates and affects the local, although some clashes have been demonstrated.

This thesis describes the impact of the notion of a calling on the development of the nursing profession during the period 1850–1933. The focus of the study is on how perceptions andnotions of a calling were altered over time, and in which way this historically shaped conceptinfluenced the professionalisation of the female health care work. Some contexts of relevancefor the notion of a calling and which are emphasised in the thesis are the women’s rights movement, the expansion of the civil servants’ movement, the professionalisation and modernisationof the health care system as well as the general secularisation of society. The study consists of three parts. The first part constitutes a conceptual background tothe notion of a calling and here the Christian heritage of ideas is examined. The second partof the thesis describes three leading institutions of nursing education: the Ersta Institution ofdeaconesses (1851), the Red Cross education (1867), and the Sophia Home (1884). The study shows how Lutheran features influenced these educational institutions, mainly the educationof the deaconesses. The meaning of the calling differed between the deaconesses and thenurses of the Sophia Home. The deaconnesses’ notion of a calling emphasised the value ofhumbly serving fellow beings, whereas the Sophia Home attached more importance to theelevated and noble aspect of the calling. The third part of the thesis is the most comprehensive one. It is here analysed how the circlearound the Swedish Nursing Association (SNA), used and related to the notion of a calling during the period 1910–1933. The description is structured under four themes. The first describes how the notion of a calling expresses a particular professional ideal and an ethical attitude characterised by a Lutheran work ethics with strong altruistic features. Under the second theme, the gendered perception of the vocation is discussed. It is claimed that the nursingprofession was not unambiguously permeated by feminine gendered perceptions. Instead the nurses’ professional ideal espoused a mixture of masculine and feminine gendered metaphors.Under the third theme, it becomes clear that the nurses’ proclamation of a calling strengthened and increased the status of the profession. Under the fourth theme, the nurses’notion of a calling is related to two male professional groups, doctors and clergymen, and thepessimistic and sombre spirit of time at the turn of the century, 1900. The general secularisation of society, and the gradual modernisation of the health care sector seemed to have contributedto a need for a professional corps, marked by strong tradition, apparently considereda guarantee for a health care system that would still comprise Christian love. / Diss. Umeå : Univ., 2002

This essay deals with Swedish unemployment politics during the period 1918-1932, and can be seen as a contribution to earlier research of how the policies, established by the State Unemployment Commission, was carried out at a local level. This study bears upon  Uddevalla municipality, a town in the southwestern part of Sweden, which had about 13,700 inhabitants in 1920. The research was conducted in Uddevalla municipality archives, and the sources used are above all municipal records and documents from the local unemployment committee. The measures taken by the local committee to reduce the effects of unemployment have then been compared with the directives of the State Unemployment Commission. The survey shows that the local unemployment committee, at least during the first half of the 1920s, was very keen to follow the directives of the State Unemployment Commission, and they also tried to charge the municipality's economy as little as possible. The local policy was often even more restrictive than the demands from the State Unemployment Commission. During a few years in the middle of the 1920s, when the unemployment was relatively low, most of the unemployed did not recieve any help at all. The restrictive policy, however, led to an increasing distress among the unemployed, and the poor relief had to give financial help to a lot of unemployed and their families. The unemployment committee became then a little bit more active and generouos in its policy towards the unemployed. The political majority in Uddevalla municipality was changed in the period, but the changes that occurred in the local unemployment policy does not appear to be linked to political governance, but rather to the untenable situation of the unemployed which was no longer to ignore.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

This genderlegal survey intends examine the practical power and status of women in the Swedish agricultural society. It will be accomplished through a qualitative survey of how justice was unfolded in the 1730s. Particular interest is aimed at disputes of owning in Vendel parish 1736–1737, and how this may be an expression of women’s status, power or lack of power in the age of freedom in Sweden. The scientific issue in the present survey is constructed with anchoring in the notion of Alice Harris Kessler; Economic citizenship. Economic citizenship comprises the right to use soil, the right to represent yourself in court and the right to inherit. It also includes the premise that gainful employment is arduous to combine with carework. This is basically a prolongation of an analysis of the civil citizenship, with origin from the sociologist TH Marshall. The reason why Kessler’s notion has been selected in this survey is because of its gender specific tendency.The methods in this survey is partly the qualitative method, partly the abductive method and partly the hermeneutic circle. The main results are basically that widows did have a greater amount of Economic Citizenship, than non-widows had. The results in the present survey has also shown that gainful employment is hard to combine with carework, which is shown through ploughmen and maids. The results have also shown that a lot of widows choose to engage again, once their previous husband has died. It is also clear that widows seem not only to have the privilege of being of age according to the law from 1734, but this privilege seems also to have been their practical living. But these phenomena are rather complex. The analysis of the empiricism has given origin to lots of new scientific issues which has been published in the chapter of analysis in the present survey. Those issues I do leave to someone else to answer in the future.

Viskafors är en tätort söder om Borås som länge har varit ekonomiskt dominerat av textilindustrin, men under 1970-talet drabbades orten hårt av den ekonomiska strukturomvandlingen från industri till tjänstesektor. Uppsatsen undersöker och analyserar framtidsvisioner och planering i Viskafors genom en innehållsanalys av Viskafors generalplan från 1967. När generalplanen antogs var den ekonomiska och demografiska tillväxten fortfarande mycket stor i Viskafors. Uppsatsen visar att en positiv framtidstro bland lokala politiker och tjänstemän bidrog till att skapa en omfattande expansiv och långsiktig plan för Viskafors som grundades på antaganden om en fortsatt stark ekonomisk- och befolkningstillväxt. Trots detta påvisar uppsatsen att en viss medvetenhet om den pågående strukturomvandlingens konsekvenser fanns bland upphovsmännen till Viskafors generalplan, men att de valde att tolka utvecklingen till Viskafors fördel. Generalplanens utformning var präglad av det rationella planeringsidealet medan planens främsta visioner var att förbättra bostadsstandarden genom en kraftig utbyggnad av nya bostäder samt skapa trafikförutsättningar för en tilltagande bilism. Genom att undersöka generalplanens efterföljare Viskafors kommundelsplan från 1978 visar uppsatsen hur snabbt den expansiva planeringen blev utdaterad på grund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna som textilindustrins nedgång orsakade.

Under 1970-talet genomfördes en omfattande regionalpolitik och decentraliseringspolitik i Sverige. Regionalpolitiken hade som syfte att omlokalisera statliga myndigheter från Storstockholmsregionen till andra delar av landet. Denna omlokaliseringspolitik togs fram genom utredningar som Lokaliseringsdelegationen skapade. I detta arbete undersökte jag varför Civilförsvarsstyrelsen omlokaliserades till Karlstad från Stockholm, hur processen gick till på riksdagsnivå, om det fanns vissa kriterier att uppfylla för en sådan flytt och hur det debatterades om detta. Insamling av data skedde via riksdagens egna material i form av riksdagsmotioner och propositioner. Utredningarna från Lokaliseringsdelegationen visade att det krävdes kriterier för att en viss region skulle bli tilldelad omlokaliserade myndigheter från Storstockholmsregionen. Vilka myndigheter en region fick berodde också på de lokala förhållandena och när det gällde myndigheter med koppling till Försvarsmakten där Sveriges överbefälhavare hade möjligheten till invändningar. Regionalpolitiken var präglad av prioriteringar som tog sig i uttryck av vilka förutsättningar och assistans en viss region skulle få. / During the 1970s, comprehensive regional and decentralization policies were implemented in Sweden. The purpose of regional policy was to relocate state authorities from the Greater Stockholm region to other parts of the country. This relocation policy was developed through investigations created by the Localization Delegation. Thus, the demarcation of the thesis also becomes clear by following only the Civil Defense Board and the Parliament's source material to find out about the authority's move to Karlstad. In this work, I investigate why the Civil Defense Board was relocated to Karlstad from Stockholm, how the process went on at parliamentary level, whether there were certain criteria to fulfill for such a move and how the debate was progressing about it. Data collection was done by the Swedish parliament own material in the form of parliamentary motions and proposals. The investigations from the Localization Delegation showed that criteria are required for a particular region to be allocated to relocated authorities from the Greater Stockholm region. Which authorities a region gets also depends on the local conditions and whether Sweden's commander-in-chief has any objections. Regional policy is characterized by priorities that express what conditions and assistance a particular region should receive.

Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.