Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvården för en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist och individens tandhälsa, mätt som antal kvarvarande intakta tänder. Har de som går oftare till tandvården för kontroll (undersökning) en bättre tandhälsa än de som går mer sällan? Data avseende de individer som besökte tandvården för en undersökning hos tandläkare (åtgärd 101) eller tandhygienist (åtgärd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hämtats från Tandhälsoregistret, och kompletterats med några variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan på individers beteende och hälsotillstånd, t ex utbildningsnivå, för analys i en linjär regressionsmodell. Resultat från regressionsanalysen tyder på att det inte finns något positivt samband mellan en individs tandhälsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandläkare eller tandhygienist, till skillnad från förväntat. Av de faktorer som analyserats har individens ålder, av naturliga skäl, en stark inverkan, men även födelseland/-region och utbildningsnivå har betydelse för antal intakta tänder hos individen.

<p>I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.</p>

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.

Ätstörningar som anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsa Studiens syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid AN och BN. Material och metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Material samlades in via sökningar i databasen Web of Science. Resultatet baserades på en sammanställning av sju vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett flertal studier har redovisat förekomst av orala förändringar vid diagnoserna AN och BN. Mest förekommande var dentala erosioner och hypertrofi av glandula parotis. Men även förekomst av karies, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner framgick. Slutsats: Slutsatsen med denna studie visar att de mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner samt hypertrofi av salivkörtlarna, även orala slemhinneförändringar och infektioner förekommer. / Eating disorders such as anorexia nervosa (AN) and bulimia nervosa (BN) represents public health problem that may cause poor oral health. Objective: The aim of this study was to examine the side effects that arise in the oral health with AN and BN. Material and methods: The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the database “Web of Science”. The final result was based on the findings of seven scientific articles. Results: The results showed that several studies have reported the occurrence of oral changes in the diagnoses of AN and BN. Dental erosions and hypertrophy of the parotid gland were the most common oral changes. The presence of caries, periodontal disease, oral mucosal lesions and infections also appeared. Conclusion: The conclusion of this study is that the most common oral problems associated with AN and BN are dental erosions, hypertrophy of the salivary glands, and oral mucosal lesions. Infections may also appear.

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

Tandvårdsmarknaden är unik ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Den finansieras delvis av privata konsumenter och delvis av staten. Produktionen av tandvård är till skillnad från generell vård relativt jämnt uppdelad mellan privat och statlig sektor. Nya aktörer i form av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag har på senare år gått in på marknaden. Den här uppsatsen tittar på huruvida nyetableringen av tandvårdskedjor har påverkat utfallet hos medianen av intakta tänder som mått på tandhälsa. Metoden för att finna sambandet mellan den beroende variabeln medianen av intakta tänder och den oberoende variabeln nyetablering av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag var fixa effekter. Data samlades in för Sveriges samtliga 290 kommuner under en tidsperiod av 6 år, vilket sammanlagt resulterade i 1740 observationer. Resultatet är att 1 nyetablering av en tandvårdskedjas klinik gav ett positivt utfall i kommun per 100 000 invånare med 0.04 tänder vad gäller variabeln medianen av intakta tänder. Signifikansen var dock högre än 0.1. Slutsatsen i det hela blir därmed att det inte går att finna statistiskt stöd för att nyetableringen av tandvårdskedjor haft en positiv effekt på svensk tandhälsa eller inte. Vi kan därmed inte förkasta att den sanna effekten av privata tandvårdskedjor är lika med noll (eller till och med negativ).

The mass grave in Västergarn, Gotland, Sweden is located between two medieval churches and thought to be a bone depot from when one of the churches expanded their wall in more recent time. The bone depot is problematic in a way because it could contain individuals from a wide time frame, making it hard to ask certain questions regarding how the individuals lived and died. Also conducting individual studies of the skeletons is hard since the osteological material is highly fragmented and the individual graves has been disturbed post burial. Therefore this osteological study will not focus on studying the health of the people individual by individual, but rather examine the permanent teeth of this material and then apply statistics to study the overall oral health of Västergarns mass grave. Enquiries regarding tooth health and how people experienced their life because of it, are questions that I will be trying to answer in this study. A deeper and thorough investigation regarding certain teeth conditions such as dental calculus, caries, enamel hypoplasia as well as mechanical damage will be conducted. There will also be comparisons between other historic locations in Sweden such as Uppsala, Skara and the older cemetery and its ruin in Västergarn. Last but not least a discussion regarding the difficulty of examining a diverse material with different timeframes.

This essay is a study of the dental health and cranial pathologies of five individuals buried in Domkyrkoplan cemetery, Uppsala, in the 17th and 18th century. Domkyrkoplan was the only cemetery in Uppsala city during the 200-year time period. The cemetery was placed in the immediate surroundings of Uppsala cathedral. The 17th century is a breaking point between the late medieval society and the early modern era in Sweden as well as in Europe, and this was a period of change for the inhabitants of Uppsala city. The purpose of this paper is to provide a deeper insight into the inhabitants’ health and life, as well as an overview of the town’s development over the course of the time period. The theoretical framework used in this essay is microarchaeology, and the results from the analysis apply only to the analyzed individuals. Although no attempt will be made to draw conclusions about the entire population of Uppsala during the early modern times, the results will be placed in a historical context. The historical context provided in this essay is the result of a literary analysis with three major focal points: demography and city planning, Uppsala cathedral and the cemetery, diet and health. The results of the osteological analysis have shown that the five individuals all suffered from malnutrition and/or iron deficiency at some point during their childhood. The individuals are believed to have belonged to the middle class in the early modern society, however, they seem to have lived through some sort of hardship which caused the malnutrition. The literary analysis concludes that Uppsala was subjected to a starvation catastrophe during the last years of the 17th century, as well as the plague shortly thereafter, in 1710. The osteological material analyzed in this essay is part of an ongoing archaeological investigation, which means that the dating and results used or concluded in this essay is preliminary and may differ from the final archaeological report, which will be released in 2021.

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor. Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa. Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund. Av 90 elever med invandrarbakgrund inkluderades 87 (97%) elever i studien. Resultat: Eleverna hade goda kunskaper om munhygienvanor. De flesta användetandborste och tandkräm två gånger dagligen. De hade de goda kunskaper om karies.Däremot visade de brist på kunskap om fluor och gingivit. De flesta av elevernatyckte att tandhälsan var viktig för dem. Slutsats: Eleverna uppgav ganska goda munhygienvanor. När det gäller kunskaperom tandhälsa fanns goda kunskaper vad som orsakar karies men inte gingivit. / Introduction: A good dental health can be defined as the teeth and oral cavity is free from pain and discomfort. Dental health is a part of the general and is related to the quality of life. Aim: The aim of this study was to assess knowledge in dental health and oral hygiene among 16-19-year-old immigrant-students. The student’s perception of oral health is also assessed. Materials and methods: This study is quantitative and is conducted with a questionnaire. Data was collected at three high schools in the South of Sweden. Two classes with students with immigrant origins were selected. Out of 90 participated 87 (97 %) were included in the study. Result: Results showed that the students had a good knowledge in oral hygiene habits. Most of them used a tooth brush and tooth paste twice a day. They also had a good knowledge in dental caries. However, there was a lack of knowledge about fluoride and gingivitis. Most of the students thought that the dental health was of importance. Conclusion: The participated had good oral hygiene habits. They had good knowledge about dental caries, but not about gingivitis.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.