Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet. Forskning har visat att god kommunikation bidrar till lägre mortalitet. Genom att använda kommunikationsverktyget SBAR kan patientsäkerheten höjas, särskilt i akuta situationer. Syftet med vår studie var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av kommunikation i larmsituationer under ett akut omhändertagande då anestesisjuksköterskan arbetar utanför ordinarie arbetsmiljö. En kvalitativ, analytisk och induktiv design användes. Intervjuerna, som genomfördes med anestesisjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet, påvisade patientens utsatthet där olika former av kränkande behandling beskrevs. Genom anestesisjuksköterskans placering vid patientens huvudända ges goda möjligheter att företräda patienten men också till kommunikation med patienten och övriga teammedlemmar. Genom att göra patienten delaktig i vården kan oro och ångest minskas. Bevittnandet av patientens utsatthet diskuteras. Obehagliga undersökningar utförs och i situationer där patienten blottas. Gemensamma övningar efterfrågades när det gäller trauma-, akuta omhändertaganden där vikten av god kommunikation upplevs som central.

Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas syn på lärande genom att belysa de förutsättningar som skapar lärande i den studerade kontexten. Studien är förlagd på en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen Västra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkät ligger till grund för denna studie och utifrån enkätens svar valdes en serviceenhet ut, då denna enhet påvisade goda resultat inom kategorierna lärande i arbetslivet, socialt klimat och återkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har således analyserats med inspiration från fenomenografins sju analyssteg. Resultatet visar att respondenterna uppfattar lärandet och dess förutsättningar på olika sätt, men att det samtidigt finns gemensamma karaktärsdrag i uppfattningarna. Det öppna klimatet och den goda sammanhållningen i teamen anses av majoriteten skapa ett bra arbetsklimat. Det visade sig även att teamarbete som arbetssätt var en förutsättning för det kollektiva lärandet på de studerade arbetsplatserna / The aim of the study is to investigate the employees' views on learning by highlighting the conditions that creates learning in the context. The study is located on a service management called Regionservice within the public organization Västra Götalandsregionen. A previously made quantitative survey has been the foundation for this study, and based on the responses one unit was selected becauce it showed good results in the categories of learning in working life , social climate and feedback . To answer the purpose a qualitative method where used, and 17 employees were nterviewed. We as students have been inspired by phenomenographic and the data material has been analyzed with inspiration from a phenomenographical method. The results shows different perspectives of learning, but it also reveals similar opinions. An open climate and good cohesion in the teams are considered by the majority to create a good working atmosphere. It was also found that teamwork approach was a prerequisite for collective learning in the studied workplaces

Bakgrund: Intrahospitala transporter innebär att lämna tryggheten på intensivvårdsavdelningen och möta farorna i sjukhusets korridorer. Syfte: Denna studie har syftat till att öka förståelsen för patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter genom att belysa effekten av en checklista i ett före-efter förhållande utifrån tre perspektiv, kommunikation mellan professionerna, patientsäkerhet och arbetsflöde. Metod: Intervjuer utfördes på en intensivvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Elo och Kyngäs (2008). De nio informanterna inkluderades från samtliga professioner som använder checklistan. Resultat: Patientsäkerheten har stärkts av att checklistan förbättrar förutsättningarna till dialog mellan intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterska kring patientens tillstånd inför transport. Den har även ökat riskmedvetenheten vid intrahospitala transporter. Slutsats: Studien visar att checklistan fungerat tydliggörande i ansvars- och rollfördelning vid transporter. Brist på resurser utgör det största hindret till att efterleva checklistans höga ambitioner. / Background: The process of intrahospital transports is one of leaving the safety of the intensive care unit and venturing out into the relative danger zone of the hospital corridors. Aim: This study aims to increase the understanding of patient safety and the effects of the use of a checklist from three different perspectives; communication between professions, patient safety and workflow. Method: Interviews were conducted in an intensive care unit situated in a university hospital in the middle of Sweden. The Elo and Kyngäs (2008) method of qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The nine participants were from three different professions of the workforce in the ward were included. Results: Patient safety increased using the checklists by improving the possibilities for communication between doctors and nurses about the patient’s condition before transportation. The checklist also increased hazard awareness during intrahospital transports. Conclusion: The study shows that the checklist improves cooperation and division of responsibility during transport. The lack of resources is the main obstacle hindering full implementation of the checklist.

Bakgrund Endokardit är dagsläget en relativt sällsynt infektionssjukdom som drabbar hjärtat och framförallt hjärtklaffarna. I Sverige drabbas årligen cirka 500 personer och överlevnaden med adekvat behandling ligger på cirka 80-90%. Endokardit är ett komplext sjukdomstillstånd med ofta kräver expertis från många olika specialister. Vårdtiden är lång och inte sällan med olika former av komplikationer som följd. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden av patienter med endokardit från ett sjuksköterskeperspektiv.Metoden som användes var en kvalitativ metod med beskrivande design. Intervjuer med strategiskt ändamålsurval som använt sig av inklusions- och exklusions kriterier har genomförts. Sex sjuksköterskor från olika bakgrund, kön och arbetsplatser deltog i studien. Datan som framkom analyserades genom manifest innehållsanalys med till viss del latenta inslag.Resultatet visar informanternas beskrivning av omvårdnad kring patienter med endokardit ur ett sjuksköterskeperspektiv. Detta ses i resultatets tre huvud kategorier: Patientens förutsättningar, organisationens förutsättningar, sjuksköterskans förutsättningar. Alla kategorierna påvisar hur komplex omvårdnad kring denna patientgrupp är utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Slutsats av studien visar att begreppet omvårdnad är ett svårtolkat begrepp även för erfarna sjuksköterskor. Patienter med ett tidigare missbruk är en speciellt sårbar grupp att hantera, där behöver arbetet ske med tanke på deras missbruk samtidigt som behandlingen av endokardit fortgår. Hur väl omvårdnadsmässigt infektionsavdelningar i Mellansverige tar hand om och behandlar patienter med endokardit beror till stor del på vilka resurser sjukhuset har samt hur stor erfarenhet de sjuksköterskor som arbetar där har av att vårda patienter med endokardit. / Background endocarditis is a relatively uncommon diagnosis compared to other infectious diseases. Endocarditis affects the heart muscle but is mainly situated in the heart valves. In Sweden today about 500 persons are affected annually, with adequate treatment and care the survival rate is high within 80-90% of all cases. Endocarditis is a complex disease that requires treatment and care from multiple specialists, the time spent in hospital is long compared to other diseases and is often prolonged by complications of the treatment.The Aim of the study was to describe the caring of patients with endocarditis from a nurse’s perspective.The method used was a qualitative analysis using descriptive design, with the use of strategic purposeful sampling with help of inclusion and exclusions criterias. Six Nurses from different backgrounds, genders and workplaces participated in the interview study. The data analysis was conducted using manifest content analysis with some grade of latent analysis included.The Result showed how the informants of the study described caring for patients with endocarditis from a nurses point of view. This is explained by the three major categories: Patients conditions, The Organisations prerequisite and the Nursing staffs experienced and educational level. They all tell about the complexity of caring for patients with endocarditis.The Conclusion of the study showed that Nursing care and the term caring itself are terms that are somewhat hard to grasp because of their wide meaning in the Nursing community. Patients with predeveloped addiction to some sort of drug is a special group of patients to handle, especially when they are infected by endocarditis. Since they have to be cared for in their addiction as well as their infection. How well nurses on infections wards in Sweden care for patients affected by endocarditis depends a lot on what other resources the hospital has and on the experienced level of the nurses working there.

Bakgrund: Ronden är en central punkt gällande planering och utvärdering av patientens vård. Sjukvårdspersonalen ansvarar för att personcentrera omvårdnaden där patienten sätts i fokus, och där vården byggs på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Den traditionella ronden utförs i större del utan patientens närvaro. Bedside-rond (BR) syftar till att alla inblandade professioner rondar tillsammans med patienten vid patientens sängkant eller i ett avskilt rum för att göra patienten delaktig i sin egen vård.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva om BR bidrar till personcentrerad vård, delaktighet och förbättrat teamarbete, ur patienten och sjukvårdspersonalens perspektiv.   Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, CINAHL och SveMed+. Resultatanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Resultatet av denna studie indikerar på att patienten och sjukvårdspersonalen upplever en ökad delaktighet genom BR. Sjukvårdspersonal upplever förbättring i utfallet av vården eftersom hela sjukvårdsteamet får en helhetsbild av patienten. Flera studier styrker att samarbetet i teamet förbättrades, och att BR bidrog till en ökad förståelse för varandras yrkesroller. Oenigheter rörande rondens mål framkom, men även avsaknad av en tydlig struktur försvårade genomförandet. Kommunikationen förbättrades enligt flertal studier, vilket framförallt berodde på den direkta kommunikationen mellan berörda teamdeltagare.   Slutsats: BR skulle kunna införas som arbetsmodell istället för den traditionella ronden. Patienten blir mer delaktig i sin vård och samarbetet förbättras genom en effektivare kommunikation. Resultatet visar att patientens delaktighet ökar men för att kunna säkerhetsställa evidensen att patienten upplever att BR bidrar till en personcentrerad vård, behövs ännu mer forskning ur ett patientperspektiv. / Background: The round is a central part regarding planning and evaluating the patients’ health. Healthcare professional are responsible for the person-centered healthcare where the patient is the center of attention, and where the healthcare is based on the patient’s integrity and autonomy. The traditional round is carried out mainly without the patient’s presence. Bedside-round (BR) aims at all professions involved with the patient at the patient’s bedside or in a separate room to make the patient involved in his or her own care.   Aim: The purpose of the literature study was to describe whether BR contributes to person-centered care, participation and improved teamwork, from the patients’ and the healthcare professionals’ perspective.   Method: A literature study based on 10 scientific original articles. Databases used in the study were PubMed, CINAHL and SveMed +. The results analysis was based on Graneheim and Lundman's (2004) qualitative analysis method.   Results: The result of this study indicates that the patient and healthcare professionals experience increased participation through bedside-round. Healthcare professionals experience improvement in the outcome of care as the entire healthcare team gets an overall picture of the patient. Several studies confirm that team collaboration improved, and bedside-round contributed to an increased understanding of each other's professional roles. Disagreements concerning the goal of the round came true, but lack of a clear structure also complicated implementation. Communication improved according to several studies, mainly due to the direct communication between relevant team participants.   Conclusion: BR could be introduced as a working model instead of the traditional round. The patients becomes more involved in their care and the collaboration is improved through more effective communication. The result shows that the patient's participation increases but in order to ensure the evidence that the patient experiences that BR contributes to a person-centered care, even more research is needed from a patient perspective.

Intraoperativ kommunikation är av stor betydelse för patientsäkerheten. Operationsteamet består av flera olika yrkeskategorier som alla har ett gemensamt mål där patienten är i fokus. För att underlätta kommunikationen mellan och inom olika professioner i olika överrapporteringstillfällen finns kommunikationsverktyg att tillgå. SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi är beprövade verktyg. Syftet med studien är att beskriva hur teamet på operationssal kan skapa god kommunikation mellan/inom olika professioner intraoperativt. Metoden i studien är en allmän litteraturöversikt, ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av det valde området. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorier är trygghet, samförstånd och dialog.  Trygghet beskrivs både för patienten och för personalen där kommunikationen är det centrala. Kommunikationen mellan de olika professionerna och deras uppträdande intraoperativt påverkar patientens trygghet. Familjära team med samarbete, vänlighet och respekt för varandra ger samförstånd och ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte med hjälp av SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi ökar patientsäkerheten då risken för att viktig information faller bort minskar. Perioperativa sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att värna om patientens autonomi och individuella behov. Patientens behov är i fokus för den intraoperativa vården. Vårdpersonal bör göras medveten om att kommunikationsbrister kan medföra patientlidande.

Bakgrund: Operationsavdelningen klassas som en högriskmiljö, fel eller kommunikationsmisstag kan få allvarliga konsekvenser för patienten. Teamarbete, effektiv och frekvent kommunikation mellan personalen leder till minskade risker för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av kommunikationen med operationsteamet under operation Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor med olika bakgrund och erfarenhet. Innehållet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet resulterade i tre kategorier; perioperativt samarbete, betydelsen av WHO´s checklista och klimatet på operationssalen. Anestesisjuksköterskorna upplevde förbättrad kommunikation när det hade ett fungerade teamarbete och alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig och ömsesidig dialog var helt avgörande för att optimera förutsättningarna för anestesisjuksköterskan att göra det bästa för patienten. Sedan införandet av WHO´s checklista upplevde anestesisjuksköterskorna förbättrad kommunikation och ökad delaktighet. De visade sig också att klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Tillåtande klimat skapade möjligheter för god kommunikation medan andra faktorer försämrade och försvårade kommunikationen med operationsteamet.  Slutsats: Det framkom i studien att kommunikationen förbättrades av teamarbete och att alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig dialog mellan alla i operationsteamet var avgörande för att optimera anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det bästa för patienten. Införandet av WHO´s checklista hade förbättrat kommunikation och klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Det framkom också att bristande kommunikation skapade frustration och försämrade anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det så bra som möjligt för patienten. Att belysa vikten av god kommunikation mellan yrkeskategorierna på operation kan förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Interprofessionellt teamarbete blir allt vanligare i vården, i takt med att det blivit vanligare har det setts förbättringar inom bland annat patientsäkerhet och personcentrerad vård. Det finns dock lite forskning som studerat sjuksköterskorna upplever interprofessionellt på en akutmottagning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av interprofessionellt teamarbete på akutmottagningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio sjuksköterskor från två akutmottagningar. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Tio sjuksköterskor som arbetade med interprofessionellt teamarbete på akutmottagning intervjuades på två olika sjukhus. Insamlade data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, förutsättningar och hinder för interprofessionellt teamarbete, ökad möjlighet till god omvårdnad, effekter av närmare samverkan, och patienten en del av teamet. Dessa teman fick sedan olika många kategorier. Det framkommer av resultatet att många olika faktorer är inblandade vid ett väl fungerande interprofessionellt teamarbete. Både faktorer som inte går att påverka och faktorer som kan behöva uppmärksammas för att kunna ta hänsyn till eller åtgärda. Slutsats: Resultatet påvisade att sjuksköterskan hade mestadels positiva upplevelser av interprofessionellt teamarbete men också att det finns flera faktorer som kan påverka det sammanlagda resultatet av interprofessionellt teamarbete både för de olika professionerna och patienten. / Background: Interprofessional teamwork in health care is becoming more common, and improvements has been seen in areas such as, patient safety and person-cantered care. There is limited research on how registered nurses experience interprofessional teamwork in an emergency department. Aim: To describe nurses' experiences of interprofessional teamwork in emergency departments. Method: a qualitative interview study with ten registered nurses from two emergency units. The data collection took place through individual semi-structured interviews. Ten nurses who worked with interprofessional teamwork in an emergency department were interviewed at two different hospitals. Qualitative content analysis was then used to analyse the collected data. Result: The result revealed four themes, conditions and barriers to interprofessional teamwork, increased opportunities for good nursing, the effects of closer collaboration, and the patient being part of the team. These themes were divided in further categories. The result shows that many different factors were involved in a well-functioning interprofessional team work. Factors that cannot be influenced and factors that may need to be addressed and taken into account or adjusted. Conclusion: The result showed that the nurse had mostly positive experiences of interprofessional teamwork, but there are also several factors that can influence the overall result of interprofessional teamwork for the different professions and the patients.

Bakgrund: Traumavård är en del av den svenska hälso- och sjukvården. Patienter som råkat ut för ett trauma vårdas utifrån allvarlighetsgraden av skadebilden.  Enligt nationella riktlinjer indelas trauma i två olika nivåer, där trauma nivå-1 är det allvarligaste som ofta kräver livräddande vårdinsatser. Operationssjuksköterskan är en av medarbetarna i teamet och är delaktig i de operativa åtgärderna. Vårdandet ställer krav på yrkeskompetens och stresstålighet i det pre- och intraoperativa arbetet.    Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter med trauma nivå-1 på operationssal med fokus på förutsättningar. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet insamlades genom tio intervjuer med operationssjuksköterskor från ett regionalt traumacentrum och ett traumamottagande sjukhus. Resultat: Analysen av datamaterialet gav ett övergripande tema som är operationssjuksköterskans delaktighet i vårdandet och trygghet i professionen. Temat framkom utifrån tre kategorier; personliga och professionella resurser, lärande resurser och organisatoriska resurser med tillhörande underkategorier. Konklusion: I resultatet framkommer att fungerade teamarbete, förtrogenhet i yrkesrollen och olika former av lärande är förutsättningar för vårdandet. Organisatoriska delar som struktur och chefskap är andra förutsättningar som har betydelse för ett fungerande samarbete och för att operationssjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete i samband med traumavård nivå-1. / Background: Trauma care is included in Swedish healthcare services. A patient in need of trauma care is treated by the severity of injuries. According to national guidelines trauma is divided into two different levels, level-1 being the most severe that often require lifesaving efforts. Operating theater nurses is one of the team members that is part of the operative care. Professional competence is required along with stress resistance in the pre- and intraoperative care. The aim: The aim of the study was to illustrate experiences of operating theater nurse´s care of patients with trauma level-1 with focus on qualifications.   Method: A qualitative method was used where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews with ten operating theater nurses from a University hospital and a regional hospital. Results: One main theme with three underlying categories emerged. Operating theater nurses participation in provided care and sense of safety is an overall theme that contains three categories which are personal and professional resources, learning resources and organizational resources, each with associated subcategories. Conclusion: Participation in the trauma care, sense of safety and a variety of learning sources was evident as qualifications for care. Structure and leadership was further conditions that emerged as important parts for collaboration that enhances the possibility for the operation theater nurse to perform trauma care level-1.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team. / Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience.