Bakgrund: Inom slutenvården i Sverige varje år utförs cirka 800 000 operationer där patienter skall positioneras inför operationen på ett säkert sätt för att förebygga vårdskador. Den perioperativa vården utgör därmed en central del. Ett operationsteam som arbetar tillsammans och använder sina unika kunskaper ihop stärker patientsäkerheten. Delaktighet är centralt i allt vårdande men det saknas kunskap om hur detta synliggörs i patientens positionering på operationsbordet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet. Metod: En kvalitativ icke-deltagande observationsstudie genomfördes på två sjukhus i sydvästra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet på olika sätt; genom att guida patienten genom processen, inge trygghet och lugn på operationssalen, ge information, ge bekräftelse och inkludera patienten i teamet. I några fall var patienten inte i fokus och gjordes inte delaktig, därmed exkluderades patienten ur teamet. Slutsats: Operationsteamet är oftast väl rutinerade i hur de skall delaktiggöra patienten i sin positionering på operationsbordet. Att teamet är välfungerande och kan lyssna på och bekräfta patienten samt förmedla lugn och trygghet, bidrar till ökad delaktighet. / Background: Within Swedish inpatient care around 800000 surgeries are performed each year and where patients are positioned on the operating table in a way that prevents injuries. An operating team that works and uses their unique skills together can prevent lifethreatening complications. Patient participation is central to all care but there is a lack of knowledge about how this is made visible in the patient's positioning on the operating table.  Aim: Investigate the work of the surgical team to involve the patient in their positioning on the operating table. Method: A qualitative non-participation observational study was conducted in two hospitals in south-western Sweden. Collected data was analyzed using Graneheim and Lundmans description of a qualitative content analysis. Results: The surgical team usually involves the patient in their positioning and this in several different ways; by guiding the patient through the process, offering safety in the operating room, providing information, confirmation and including the patient. In some cases, the patient was not involved and excluded from the team. Conclusion: The operating team is usually very familiar with how they're going to involve the patient in their positioning. A team that is well-functioning listens to and confirm the patient and offer security, contributes to increased participation.

Robotassisterad kirurgi har blivit alltmer förekommande som operationsmetod till fördel för dess kirurgiska precision. Utifrån den kirurgiska teknologin ställs ytterligare krav på anestesisjuksköterskan, som under operationerna ansvarar för patientens anestesi, upprätthållande av fri luftväg, hemodynamisk stabilitet. Tillsammans med teamet ansvarar anestesisjuksköterskan för patientens positionering och säkerhet. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors vårdande av patienter som genomgick robotassisterad kirurgi. En kvalitativ ansats ligger till grund för studien och en ostrukturerad deltagande observationsstudie har genomförts. Sex anestesisjuksköterskor observerades vid tolv olika tillfällen. Materialet från observationer analyserades med Elo och Kyngäs induktiva kvalitativa innehållsanalys. Nio subkategorier och tre kategorier framkom efter analysen. I kategorin arbetsmiljön på operationssalen framkom bland annat att anestesisjuksköterskan arbetade i en miljö med begränsad åtkomst till patienten och utrustningen. I kategorin omtanke och vårdande observerades anestesisjuksköterskans lugnande samtal och stöttning till patienten samt handlingar för patientens välbefinnande. I tredje kategorin patientsäkert arbetssätt arbetade anestesisjuksköterskan tillsammans i teamet med förebyggande säkerhetsåtgärder. Slutligen arbetar anestesisjuksköterskan i en högteknologisk miljö, som kräver anpassning utifrån anestesiologiskt perspektiv. Trots den emellanåt besvärliga arbetssituationen som anestesisjuksköterskan befinner sig upprätthålls både patientsäkerhet samt ett gott teamarbete. / Robot-assisted surgery has become increasingly prevalent, in favor of it´s surgical precision. The surgical technology additional requirements are imposed on the nurse anesthetist, who is responsible for the patient´s anesthesia, free airway and hemodynamic stability. Together with the team, the nurse anesthetist is responsible for the patient's positioning and safety. The purpose of this study was to shed light on the nurse anesthetists' care of patients who underwent robot-assisted surgery. A qualitative approach was used and an unstructured participatory observational study has been conducted. Six nurse anesthetists were observed on twelve occasions. The material was analyzed with Elo and Kyngäs inductive qualitative content analysis. Nine subcategories and three categories emerged. The category Work environment in the operating room showed that the nurse anesthetist worked in an environment with limited access to the patient. The Solicitude and caring category, showed the nurse anesthetist gave support to the patient and made actions for well-being. In the category Patient-safe working methods, the nurse anesthetist worked with the team on preventive safety measures. Finally, the nurse anesthetist works in a high-tech environment which requires adaptation. Despite the sometimes difficult work situation for the nurse anesthetist, both patient safety and good teamwork are maintained.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan.  Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten. / Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker.  Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).  Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration.  Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

Bakgrund: Att vårda barn perioperativt ställer höga krav på personalens kompetens. Barn skall inom vården inte betraktas som små vuxna. Anestesisjuksköterskan behöver ha särskilda kunskaper om andning, cirkulation och farmakokinetik vid olika åldrar. Syfte: Undersöka vilka faktorer anestesisjuksköterskan betraktar som mest utmanande inför generell anestesi på mindre barn på en allmän operationsavdelning, samt undersöka sambandet mellan de betraktade utmaningarna och bakgrundsfaktorer. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som distribuerades till anestesisjuksköterskor. Deskriptiv och statistisk analys har genomförts. Resultat: 97% av respondenterna känner någon grad av oro i samband med generell anestesi på barn. De faktorer som upplevs som mest utmanande är laryngospasm och hypoxi. Kvinnor upplever oro i högre utsträckning än män, yngre upplever mer oro än äldre och de med kortare arbetserfarenhet upplever oro i större utsträckning än dem med längre arbetserfarenhet. Konklusion: Laryngospasm och hypoxi är allvarliga tillstånd som kan förekomma vid generell anestesi på barn. Den unga och/eller oerfarne ser detta som mer utmanande än den äldre och/eller erfarne. Det är av betydelse att den erfarne medarbetaren sprider sin kunskap genom teamarbete för att den oerfarne kollegan ska kunna ge en god och säker vård / Background: Caring for children perioperatively places high demands on the staff's competence. Children should not be regarded as small adults. The nurse anesthetist needs special knowledge of breathing, circulation and pharmacokinetics at different ages. The aim: Investigate which factors the nurse anesthetist considers most challenging before general anesthesia in smaller children in a general operating department and investigate the connection between the consider challenger and background factors. Method: Quantitative cross-sectional study with questionnaires that was distributed to nurse anesthetists. Descriptive and statistical analysis has been carried out. Results: 97% of the respondents feel some degree of anxiety in connection with general anesthesia in children. The factors perceived as most challenging are laryngospasm and hypoxia. Women experience anxiety to a greater extent than men, younger experience more anxiety than elder and those with shorter work experience feel anxiety to a greater extent than those with longer experience. Conclusion: Laryngospasm and hypoxia are serious conditions that can occur during general anesthesia in children. The young and/ or inexperienced see this as more challenging than the older and/ or experienced. It is important that the experienced employee spreads their knowledge through teamwork so that the inexperienced colleague can provide good and safe care.

Bakgrund: I takt med att befolkningen åldras ökar risken för fallolyckor. Specialistsjuksköterskans arbete med fallprevention i hemsjukvården ställer krav på adekvat kompetens för att minska risken för onödigt lidande för den äldre samt för att minska samhällskostnader relaterat till fallolyckor. Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskans arbete med fallprevention för äldre kvarboende i hemmet. Metod: Kvalitativ induktiv ansats. Nio intervjuer med specialistsjuksköterskor har genomförts och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Specialistsjuksköterskans arbete med den äldre är att identifiera riskfaktorer i hemmet som kan påverka fallrisken. Samtalet med den äldre är en viktig del i det fallförebyggande arbetet. Utmaningar identifieras i samtalet med den äldre med kognitiv svikt och specialistsjuksköterskan upplever otydligheter i sin roll i det fallpreventiva teamarbetet .Slutsats: Specialistsjuksköterskan behöver en ökad kunskap kring sin roll i det fallpreventiva teamarbetet och mer utbildning i utformningen av samtalet med den äldre med kognitiv svikt som är kvarboende i hemmet. / Background: With an increasing population of older people, fall accidents occur in higher numbers. The specialist nurse's work with fall prevention in elderly care requires adequate competence to reduce the risk of unnecessary suffering for the elderly as well as to reduce societal costs related to fall accidents. Aim: The aim of the study is to shed light on the specialist nurse's work with fall prevention for elderly people still living at home. Method: Qualitative study with inductive approach. Interviews with nine specialist nurses were conducted and data was analysed with qualitative content analysis. Results: The specialist nurses' work with the elderly includes identifying risk factors in the home that can affect the risk of falling. Communication with the elderly and informing about risks in everyday life is a large part of the work. The specialist nurses experience a lack of competence in talking to elderly people with cognitive impairment regarding fall prevention and the specialist nurses experience their role as unclear in the fall preventive teamwork. Conclusion: An increased knowledge as to what role specialist nurses have in teamwork and fall prevention is crucial. Education related to conversation with older people with cognitive impairment are identified by the specialist nurses as something to improve.

Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk och komplex miljö, där samarbetet sker multiprofessionellt. För att kunna upprätthålla en god och säker vård för patienten, behövs en god kommunikation. Operationssjuksköterskan har ett ansvar att skapa en god atmosfär i operationsrummet och samarbeta med teamet för att upprätthålla ett etiskt förhållningsätt kring patienten. Forskning visar att om kommunikationen brister i operationssalen, finns en ökad risk för att patientens vård äventyras. Syftet var att belysa betydelsen av kommunikation i operationsteamet på operationssal utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. 13 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmodell. Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudkategorier som har betydelse för kommunikation. Att bli påverkad av arbetsmiljön i operationssalen, att teamrelation påverkas i operationssalen och betydelse för säker vård. En god kunskap och förståelse för hur respektfullt versus respektlöst beteende påverkar kommunikationen, är viktig för att främja en god atmosfär i operationssalen. Detta leder till ett gott samarbete i operationsteamet vilket stärker patientsäkerheten. / The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

In the early stages, my team discussed the working method we want to implement in our final project in performing arts, which we described as follows: Through a co-creative process with an equal focus on all components, we aim to create a performance that flows with images and multilingualism, where various aesthetics and expressions collide and juxtapose.  In my thesis, I explore how we relate to our working method through different tools, including those from leadership studies. This paper details how we define our working method within a co-creative process and examines how decision-making has been structured and has influenced our artistic process. With great hope, I see how my research can contribute to collective work within artistic practices and which useful methods can be used.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete. / Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Bakgrund: Förlossning är en ovanlig händelse för ambulanssjukvården, men antalet prehospitala förlossningar ökar. Ambulanssjuksköterskans roll är att vägleda, stödja och hantera eventuella komplikationer samt skapa en trygg vårdmiljö. Oron för komplikationer är dock stor, både för mamman och barnet, och kunskapsbrist inom obstetrik skapar stress samt rädsla hos personalen. Förlossningen är en stark individuell upplevelse, med känslor av kamp, smärta och glädje för de blivande föräldrarna.  Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och nio deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, frivilligt deltagande, konfidentialitet och risk-nyttoförhållande.   Resultat: Resultatet visar ett brett känslospann med rädsla, panik och stress till eufori, lycka och glädje samt olika sätt att erhålla stöd och betydelsen av kunskap. Huvudkategorierna som återfinns är: hantering av otrygghet under vårdförloppet, förmånen av att vara delaktig vid födseln av ett nytt liv, teamarbete vid prehospitalförlossning, kunskapens betydelse för att uppleva trygghet.   Slutsats: Huvudfynd som identifierades var upplevelsen av barnmorskans stöd via telefon samt fysisk närvaro samt den lycka kärlek och glädje en prehospitalförlossning kan innebära. De kliniska implikationer som föreslås är teambaserad träning och översyn av smärtbehandlingsalternativ.  Nyckelord: Ambulanssjuksköterskor, Prehospital förlossning, Teamarbete, Upplevelser. Tack: Författarna tackar alla som medverkat i studien; verksamhetschefen som givit godkännande för studiens genomförande, alla deltagare som delgivit sina upplevelser och således bidragit till ny kunskap och vår handledare som bidragit med sin expertis. / Background: Childbirth is a rare event for prehospital emergency medical services, but the number of prehospital deliveries is increasing. The role of the ambulance nurse is to support, manage complications, and create a safe environment. However, there is great concern about complications for both the mother and the baby, and a lack of knowledge in obstetrics creates stress and fear among the staff. Aim: The aim is to describe ambulance nurses' experiences of caring for prehospital childbirth. Method: Qualitative interview study with an inductive approach and nine participants. The material was analyzed using content analysis. Considerations included informed consent, voluntary participation, confidentiality, and risk-benefit ratio. Results: The results show a wide range of emotions from fear and stress to euphoria and joy, as well as different ways to receive support and the importance of knowledge. The main categories found are: insecurity during the process, the privilege of being involved in childbirth, teamwork in prehospital childbirth, the importance of knowledge for confidence. Conclusion: The main findings identified were the experience of the midwife's support via phone and physical presence, as well as the joy that a prehospital childbirth can bring. The clinical implications suggested are team-based training and a review of pain management options. Keywords: Ambulance nurses, Experiences, Prehospital childbirth, Teamwork. Acknowledgements: The authors thank those who participated in the study; the department manager who approved the study, all participants who shared their experiences and thus contributed to new knowledge, and our supervisor who contributed with their expertise.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom med ett oförutsägbart förlopp som leder till många återinläggningar på sjukhus. Patienterna är i behov av palliativ vård men sjuksköterskorna har bristande kunskap om palliativ vård vid hjärtsvikt. Sjuksköterskor har ett ansvar att lindra patientens lidande och främja en värdig död. Genom att bygga relation med patienten kan sjuksköterskor uppnå det ansvaret. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt palliativt. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades tre teman; planering av vårdinsatser, kommunicera med patient och anhörig, arbetsmiljö, med nio subteman. Konklusion: Sammanfattningsvis är teamarbete, kommunikation och personcentrerad vård aspekter som sjuksköterskorna anser ökar kvaliteten på palliativ vård vid hjärtsvikt. De upplevde även hinder exempelvis psykisk påverkan, brist på resurser, svårigheter att utföra samtal och kunskapsbrist. Trots erhållen kunskap behöver området beforskas vidare för att kunna utveckla vården. / Background: Heartfailure is a disease with an unpredictable trajectory which leads to many hospital readmissions. These patients need palliative care, but the nurses lack knowledge about palliative heart failure care. Nurses have a responsibility to ease suffering and promote a dignified death. Through building relations with the patient, nurses can achieve this responsibility. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with heart failure palliative. Method: A literature-based study with ten qualitative articles in the result. Findings: From the analysis, three themes were identified; plan care interventions, communicate with patient and relatives, Work Environment with nine subthemes. Conclusion: In summary, teamwork, communication, and person-centered care is aspect which nurses believe increase the quality of heartfailure palliative care. They also experienced barriers, for instance psychological impact, lack of resources, difficulties in palliative conversations and lack of knowledge. Despite obtained knowledge, there is a need for further research in the area to develop the care.