Bakgrund: Organdonation är en komplex operation som ställer höga krav på operationssjuksköterskan. I Sverige styrs donationsprocessen av lagar och regler och ett ställningstagande från patienten eller närstående är avgörande för processen att påbörjas. På operationssalen innebär det ett teamarbete från flera olika sjukhus med olika professioner närvarande och operationssjuksköterskans roll är att delta och assistera under ingreppet. Operationssjuksköterskans huvudansvar är omvårdnad av donatorn med fokus på värdighet, integritet och respekt. Det finns få studier om hur operationssjuksköterskan upplever ingreppet och det är viktigt att sammanställa befintlig forskning för att få en helhetsbild.  Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av att delta under en organdonation där livsuppehållande åtgärder avslutas.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Insamlade data kvalitetsgranskades enligt Critical Appraisal Skills Programme [CASP] (2018) och en tematisk analys gjordes enligt Braun och Clarke (2006).  Etiska övervägande inför litteraturstudien fanns och det sågs ingen risk för skada hos tredje part. Alla inkluderade artiklar skulle redovisa etiskt godkännande.  Resultat: 11 artiklar inkluderades i studien, resultatet formades under tre huvudteman, att stå inför en surrealistisk situation, att hantera en svår situation och att finna mening i situationen.Slutsats: Operationssjuksköterskan upplevde ingreppet som psykiskt utmanande och brist på stöd från kollegor. Kränkande behandling av kirurger och brist på erfarenhet och kunskap om ingreppet påverkade hur operationssjuksköterskan hanterade situationen. Operationssjuksköterskorna såg det som sitt ansvar att bevara donatorns värdighet genom hela förloppet och fann därmed mening i en svår situation.

Syftet med studien har varit att undersöka om en god arbetsgemenskap kan upprättas och bibehållas vid digitalt arbete i virtuella team. Studien bygger på svar från 104 respondenter som alla till viss del arbetar hemifrån digitalt och som arbetar i olika stora digitala arbetsteam. Studien har baserats på en webb-baserad enkät som mätinstrument och som utformats på basis av tidigare forskning kring gemenskap och effektivitet samt utifrån tre teorier. Dessa teorier har varit arbetsgemenskap (McMillan 1996), Psykosociala arbetsmiljöfaktorer (Rubenowitz 2004) samt Motivationsteori (Locke 1968;2013 & Hackman & Oldham 1976). Slutsatsen i studien visar på goda förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö även i virtuella team. / The purpose with this study has been to enquire if a good working community can also exist in virtual team settings in teams working together outside the office. The study is based on 104 answers from respondents that all has experience from working digitally from outside the office. The study is based on a web-based survey as means of measurement and that has been developed based on theories within the field, such as work communities, psychological work factors, motivation theories (Rubenowitz 2004; Locke 1968;2013 & Hackman & Oldham 1976). The results show that also virtual teams have a great potential for a good psychological Environment.

Bakgrund: I slutet av år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 och sedan dess har det spridit sig över världen och lett till COVID-19 pandemin. Detta har ställt höga krav på intensivvården och dess organisation, oerfaren personal har fått arbeta inom intensivvården för att möta upp det ökade patientflödet. Tidigare studier visar hur teamarbetet skall fungera och vad som krävs för att det ska fungera optimalt för att uppnå god patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete under COVID-19 pandemi. Metod: Designen som valdes var en kvalitativ intervjustudie, Urvalet som användes var ett ändamålsenligt urval och åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; En extraordinär och svår utmaning, Genom utmaningar utvecklas man som team och individ, Alla bidrar med sin kompetens för patientens bästa samt Nya relationer, funktioner och personer i teamet. I resultatet framkom det att intensivvårdssjuksköterskorna upplevt utmaningar och utvecklingar inom teamarbetet,o erfarna har fått en mer etablerad plats och nya rutiner har förbättrat teamarbetet. Första tiden var mycket påfrestande men utveckling har skett. Diskussion: Tidigare forskning visar på att teamarbetet har mycket utmaningar att övervinna för att fungera optimalt, men det finns tillvägagångssätt för att underlätta när läget väl är skarpt. Slutsats: Det finns möjligheter för att öka beredskapen genom utbildning, men ytterligare forskning om pandemins effekter på teamarbete är något som författarna anser vara av stor vikt.

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation - en intervjustudie AbstraktBakgrund: I Socialstyrelsens rapport från 2019 identifierades drygt 13 000 vårdrelaterade skador mellan åren 2013–2018. Av dessa ledde 213 till dödsfall, varv av 53% av patienterna genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Orsakerna till dödsfallen varierade mellan kirurgiska skador, vårdrelaterade infektioner och sviktande organ. Rapporten visade även att 39% av de vårdrelaterade dödsfall hade kunnat undvikas. Forskning visar att operationssalen är en särskild utsatt miljö för vårdskador eftersom det multiprofessionella teamet arbetar tillsammans under stor press och där patienten ofta är i ett sårbart och hjälplöst tillstånd. Teamarbetet mellan professionerna är därför viktigt för att kunna utföra en säker och effektiv kirurgi. Dock är brister i teamarbetet en av de vanligaste orsakerna till att komplikationer uppstår under operation.  Motiv: Forskning visar att ett gott samarbete mellan professionerna är grunden för en säker och effektiv kirurgi. Brister i teamarbetet har dock visat öka riskerna för komplikationer under operation, postoperativa vårdskador, mortalitet samt ökade vårdkostnader. Mycket av den rådande forskningen är inriktad på teamarbetet inom hela det operativa teamet och inte mycket från sjuksköterskans perspektiv. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om operation och anestesisjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet under operation och hur det påverkar deras arbetssituation.   Syfte: Att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier: Sjuksköterskans erfarenheter av bra teamarbete, Sjuksköterskans erfarenheter av dåligt teamarbete och Teamets olika roller i operationssalen, och tio underkategorier baserat på deltagarnas erfaraneheter.  Konklusion: Studien visar att erfarenheter av bra teamarbete var relaterat till att ha förståelse för de olika professionerna, att ha en god kommunikation samt en god teamkänsla. Erfarenheterna av dåligt teamarbete var relaterat till för stark hierarki inne på salen, stress och att det berodde på personen man arbetade med. / Operating room nurses’ and anaesthetic nurses’ experience of working together with different professional categories during surgery – an interview study Abstract   Background: In the National Board of Health and Welfare's report from 2019, just over 13,000 care-related injuries were identified between the years 2013–2018. Of these, 213 led to deaths, of which 53% of patients underwent surgery. The causes of death varied between surgical injuries, healthcare-associated infections and failing organs. The report also showed that 39% of care-related deaths could have been avoided. Research shows that the operating room is a particularly vulnerable environment for healthcare injuries because the multi-professional team works together under great pressure and where the patient is often in a vulnerable and helpless state. The teamwork between the professionals is therefore important to be able to perform a safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork are one of the most common reasons why complications occur during surgery. Motive: Research shows that good collaboration between professionals is the basis for safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork have shown an increased risk of complications during surgery, postoperative care injuries, mortality and increased care costs. Much of the current research is focused on teamwork within the entire operative team and not much from the nurse's perspective. This study may result in increased knowledge about surgery and anesthesia nurses' experiences of teamwork during surgery and how it affects their work situation.  Aim: To examine operating room nurses´ and anaesthetic nurses´ experience of working together with different professional categories during surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews with four surgical nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three main categories: the Nurse's experiences of good teamwork, the Nurse's experiences of poor teamwork and The different roles of the team in the operationgroom, with ten subcategories arose based on the participants' experiences Conclusion: The study shows that experiences of good teamwork were related to having an understanding of the different professions, having good communication and a good team spirit. The experiences of bad teamwork was related to hierarchy inside the operating room, stress and personal issues depended on who they worked with depended on personal characters.

Bakgrund: Vårdskador drabbar ungefär 3–16% av samtliga sjukhusvårdade patienter, där 10–20 % uppstår till följd av en operation. Operationsteamet besitter flera icke-tekniska färdigheter, men vilka är av mest betydelse för att kunna undvika vårdskador under en operation. Studier visar att teamarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserats från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och Samarbete - en nyckel för säker vård. Den förstnämnda kategorin presenteras i underkategorierna: Upprätthålla sin kompetens, Att ligga steget före, Vaksamhet i vårdandet, Att våga göra sin röst hörd och Att lära sig av misstag. Genom kategorin Samarbete - en nyckel för säker vård redovisas resultatet i underkategorierna: Respektfullt teamarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och Delat ledarskap. Slutsats: Resultatet visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra professioner bidrar operationsteamet tillsammans till en säker vård. För att uppnå detta behövs det medvetandegöras att dessa icke-tekniska färdigheter är av betydelse. För att undvika vårdskador intraoperativt behövs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamverkan och kommunikation. Operationsteamet behöver konstant upprätthålla sin kompetens och lära sig av misstag för att bidra till en säker vård. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsskador drabbar cirka 3-16% av alla inlagda patienter, varav 10-20% uppstår till följd av en operation. Det kirurgiska teamet besitter flera färdigheter, men vilka är viktigast för att kunna undvika medicinska skador under en operation? Studier har visat att lagarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Sikta: För att beskriva operationsteamets erfarenhet av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturgenomgång genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen utfördes enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och samarbete - en nyckel till säker vård. Den tidigare kategorin presenteras i underkategorierna: Behåll sin egen kompetens, Vara ett steg före, Vaksamhet i omsorg, Modet att tala upp och Lärande genom misstag. Genom huvudkategorin: Samarbete - en nyckel till säker vård, rapporteras resultaten i underkategorierna: Respektfullt lagarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och delat ledarskap. Slutsats: Resultaten visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra yrken bidrar operationsteamet tillsammans till säker vård. För att uppnå detta är det nödvändigt att vara medveten om att dessa icke-tekniska färdigheter är viktiga. För att undvika skador intraoperativt krävs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamarbete och kommunikation. Operationsteamet måste ständigt behålla sina färdigheter och lära sig av misstag att bidra till säker vård.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbas 10–20% av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp av komplikationer. Forskning visar att operationsavdelningen är ett högriskområde gällande patientsäkerhet. Operationsavdelningen är en komplex arbetsplats med högt arbetstempo som involverar flera olika professioner. Effektiv kommunikation är en central del i teamarbete och förbättrar operationsteamets samarbete, vilket i sin tur minskar risken för att en negativ händelse sker. Dock är brister i kommunikationen en av de vanligaste orsakerna till att fel, skador och misstag uppstår i samband med en operationMotiv: Majoriteten av de vårdrelaterade skador som sker i samband med en operation beror på ofullständig kommunikation och informationsöverföring. Genom att undersöka operationssjuksköterskans erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten kan det ge operationssjuksköterskan, men även andra professioner i det interprofessionella operationsteamet, bättre insikt i vilka situationer som påverkar kommunikationen och kan orsaka att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Operationssjuksköterskors erfarenheter av intraoperativ kommunikation och dess betydelse för patientsäkerheten. Metod: Kvalitativ intervjustudie med individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt nio operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån deltagarnas erfarenheter framkom tre huvudkategorier med tre respektive underkategorier; God kommunikation, Dålig kommunikation och Förutsättningar för säker vård. Konklusion: Studiens resultat visar att kommunikation är ett viktigt verktyg för intraoperativ vård och har stor betydelse för patientsäkerheten. Intraoperativ kommunikation påverkas av olika förutsättningar som inverkar på kommunikationens funktionalitet och kvalité likväl positivt som negativt. God kommunikation karaktäriseras av tydlig information, samspel inom arbetsteamet och individuellt ansvarstagande. Bristande kommunikation karaktäriseras av störningar inne på operationssalen, otydlig eller utebliven verbal kommunikation samt undermålig överrapportering vid personalbyte. / Background: According to the National Board of Health and Welfare 10-20% of all patients who undergo surgery suffer from complications. Research shows that the operating room is a high-risk area regarding patient safety. The operation department is a complex workplace with a high work pace which involves several professions. Effective communication is a central part of teamwork and improves collaboration, which in turn reduces the risk of a negative event occurring. However, shortcomings in communication are one of the most common reasons why error, injuries and mistakes occur in connection with a surgery. Motive: The majority of the care-related injuries that occur in connection with an operation are due to incomplete communication and information transfer. By examining the surgical nurse's experience of intraoperative communication and its significance for patient safety, it can give the operating room nurse’s, but also other professionals within the interprofessional surgical team, better insight into the situations that affect communication and can cause patient safety to be compromised. Aim: Operating room nurse’s experience of intraoperative communication and its significance for patient safety.  Methods: Qualitative interview study with individual semi-structured interviews. A total of nine operating room nurses was interviewed. Collected data were analyzed with qualitative manifest content analysis.  Result: Based on the participants' experiences, three main categories emerged with three subcategories respectively; Good communication, Poor communication and Prerequisites for safe care. Conclusion: The results of the study show that communication is an important tool for intraoperative care and is of great importance for patient safety. Intraoperative communication is affected by various conditions that affect the functionality and quality of the communication, both positively and negatively. Good communication is characterized by clear information, interaction within the work team and individual responsibility. Lack of communication is characterized by disturbances inside the operating room, unclear or nonverbal communication and substandard over-reporting when changing staff.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerar dagligen att hamna i situationer som kan upplevas som kritiska. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var därför att undersöka vilka händelser som sjuksköterskan upplever som kritiska och hur dessa händelser sedan upplevs och hanteras. Heideggers hermeneutiskt inriktade fenomenologi användes som teoretisk referensram i arbetet. Metod: Genom databaserna PubMed, CINAHL och Medline hittades 17 artiklar som var av intresse, efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för att redovisas i arbetet. Resultat: Händelser som sjuksköterskan bland annat ansåg som kritiska var händelser som involverade barn, allvarligt skadade personer samt akuta händelser som kunde vara andnings- eller hjärtstopp. Upplevelsen av en sådan händelse var varierande, den kunde vara ledsam, sjuksköterskan kunde känna stor osäkerhet och gav en stark trötthet. För att hantera en sådan känsla tog sjuksköterskan till olika tekniker för att hantera situationen. Ett sätt för att minska ångesten var att skämta och använda humor, ett annat sätt var att söka stöd hos sina arbetskamrater. Samtidigt var det också viktigt att det fanns ett formellt stöd inom organisationen som sjuksköterskan kunde ta hjälp av ifall händelsen blev allt för övermäktig. Konklusion: Sjuksköterskan skall vara medveten om att kritiska händelser kan leda till allvarliga stressreaktioner och vara uppmärksam på ifall tecken på utbrändhet visas. / Background: Nurses risk every day to get into situations that could be perceived as critical. The purpose of this systematic literature review was to investigate the events, which the nurse feels are critical and how these events since perceived and handled. Heidegger's hermeneutic phenomenology was used as a focused theoretical framework of the work. Methods: The PubMed, CINAHL and Medline found 17 articles that were of interest, after the quality review was ten articles out for recognition at work. Results: Events that nurses in particular felt that was critical incidents involving children, serious injuries and emergencies that could be respiratory or cardiac arrest. The experience of such an event were varied, it could be tedious, the nurse could feel great uncertainty and gave a strong fatigue. To deal with such a sense took the nurse to the different techniques to handle the situation. One way to reduce the anxiety was making jokes and using humour, another way was to seek support from their colleagues. Meanwhile it was also important that there was a formal support of the organization that the nurse was able to enlist the help of whether the incident was too overpowering. Conclusion: The nurse must be aware that critical incidents can lead to severe stress reactions and be aware of if signs of burnout appear.

Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.  Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. / The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

Bakgrund: Det ställs höga krav på anestesisjuksköterskor i samband med extubation, de ska klara av att ge en säker vård, kommunicera med sitt team samt bedöma patientens alla mätvärden och riskfaktorer. Att extubera innebär alltid en risk och kan leda till komplikationer för patienten.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svårigheter av extubation.  Metod: En kvalitativ metod användes och tolv semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserat på Graneheim och Lundman.  Resultat: I analysen framkom sex subkategorier som resulterade i tre kategorier. Dessa var praktisk och mental handlingsberedskap som innefattade hur anestesisjuksköterskan förberedde sig inför extubationsmomentet. Andra kategorin upplevelse av svår extubation beskriver hur anestesisjuksköterskan kände trygghet i erfarna kollegor samt hur de med tiden utvecklade ett professionellt lugn. Sista kategorin teamarbete belyste att rak och tydlig kommunikation främjade ett bra samarbete. Som övergripande tema framträdde att vara beredd på det oväntade, plötsligt händer det. Slutsats: Svårigheter med extubation är relativt ovanligt, därför behövs tydligare riktlinjer som anestesisjuksköterskan kan vända sig till vid extubationssvårigheter. Simuleringsövningar kan vara ett hjälpmedel för att tryggare kunna hantera komplexa extubationer. För att upprätthålla patientsäkerheten samt få hjälp vid kritiska moment beskrevs att en rak och tydlig kommunikation behövdes på sal vilket även främjade ett gott samarbete. / Background: High demands are placed on the nurse anesthetists during extubation, they must be able to provide safe care, communicate with the team and assess all the patient's measurement, readings and risk factors. Extubation always involves a risk and can lead to complications for the patient.  Purpose: The purpose of the study was to describe the nurse anesthetists experiences with difficulties of extubation.  Method: A qualitative method was used and twelve semi-structured interviews were conducted. The collected data material were analyzed with qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman.  Results: In the analysis, eight subcategories emerged which resulted in three categories. These were ability to take action practically and mentally which included how the nurse anesthetist prepared for the extubation moment. The second category, experience of difficult extubation, describes how the nurse anesthetist felt safe in the company of experienced colleagues and how they developed a professional calm over time. The last category teamwork highlighted that straight and clear communication promoted good cooperation. As a theme to be prepared for the unexpected, suddenly it happens emerged.  Conclusion: Difficulties with extubation are relatively uncommon, therefore clearer guidelines are needed to which the nurse anesthetists can turn to in the event of extubation difficulties. Simulation exercises can prepare the nurse in being able to handle complex extubations more safely. In order to maintain patient safety and get help at critical moments, it was described that straight and clear communication was needed in the room, which also promoted good cooperation.