Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrågan på vård men med begränsade möjligheter att utöka sjukvårdens resurser finns ett stort behov av förbättringskunskap inom vården. Det är allt vanligare att sjukvården hämtar inspiration till förbättringsarbete från industrin i syfte att öka effektiviteten och hålla en hög kvalitet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur intensivvårdsavdelningen (IVA) på Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbättringsarbete samt att baserat på analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte är att inom ramen för IVA:s förbättringsarbete undersöka det stöd från kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen på Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag på hur detta stöd kan utvecklas. Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som användes är semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjämförelse. Resultat: Det främsta förbättringsarbetet som genomfördes på IVA var genom förbättringsteam med ansvar över att utveckla vissa områden inom vården. I nuläget används inte det stöd som KVU kan erbjuda i någon större utsträckning. / Background: As a result of the increasing demand of healthcare and the limited possibilities to expand the healthcare’s resources, there is a great demand of knowledge of improvement within the healthcare. In order to increase the efficiency and maintain a high standard, it is becoming more common for the healthcare to gain inspiration for works of improvement from the industry. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the intensive care unit (IVA) at Danderyds Sjukhus deals with the continual work of improvement as well as, with a basis on the analysis, provide recommendations of how this work may be developed. A secondary purpose of the study is to, within the frames of IVA’s work of improvement, investigate the support from the quality and department’s development system at Danderyds Sjukhus which the IVA could take advantage of and provide suggestions of how the support can be improved. Method: This qualitative case study was performed at the intensive care unit (IVA) at Danderyds sjukhus. The methods of data collection that were being used include semi-structured interviews, case studies and observations. The analysis was made through a pattern comparison. Conclusion: The principal work of quality improvement that was performed at IVA was through improvement teams with the responsibility to develop certain areas within the healthcare. The support which KVU can provide is currently not being used to its full extent.

BAKGRUND: Betydelsen av tidig mobilisering har genom åren blivit allt mer uppmärksammat, då det visat sig ha positiva effekter både för patienten och samhället. Trots de många fördelarna med tidig mobilisering mobiliseras inte intensivvårdspatienter i den utsträckning de har möjlighet till. SYFTE: Att studera intensivvårdspersonalens upplevelser av faktorer som påverkar tidig mobilisering av intensivvårdspatienter. METOD: Denna studie är gjord med en kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Fokusgruppsintervjuerna har skett på ett sjukhus i Sverige vid två olika tillfällen och involverat totalt två läkare, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Datainsamlingen har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys beskriven av Bengtsson (2016). RESULTAT: Data resulterade i fem kategorier som innefattade; Definiera och initiera tidig mobilisering, Organisatoriska förutsättningar, Rädsla för komplikationer, Patientrelaterade förutsättningar och Teamsamverkan och ansvarsfördelningar. Resultatet visar på en progression av medvetenheten kring tidig mobilisering hos studiedeltagarna vilket belyser vikten av reflektion. SLUTSATS: Tidig mobilisering av intensivvårdspatienter är i dagsläget inte prioriterat i det dagliga omvårdnadsarbetet men ses ändå som en självklar del av omvårdnaden. Teamarbetet är bristande vilket delvis förklaras av otydlig ansvarsfördelning. Detta ansvar bör tas av specialistsjuksköterskan. Mer forskning behövs på området där definitionen av tidig mobilisering bör prioriteras för att få överförbara resultat och validerade hjälpmedel.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor. Det samlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utifrån sex kategorier som beskrev hur operationssjuksköterskorna upplevde att använda checklistan inför vaken patient; Anpassning, Information, Kommunikation, Obehag, Oro och Säkerhet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde säkerheten i arbetet kring patienten som den viktigaste aspekten med att använda checklista. Samtidigt var man dock tveksam till att använda den inför vaken patient. Detta beskrevs i form av oro för patienten och en egen obehags-känsla. Operationssjuksköterskorna funderade kring möjligheter med förändringar i en sådan situation, exempelvis genom information om checklistan preoperativt, att tala tyst eller vid sidan om patienten. Inga tydliga förslag gavs om hur checklistan skulle anpassas till vaken patient. / Background: The WHO checklist is intended for operating clinics around the world to reduce the number of complications combined with surgery. Studies have shown that the checklist not only does improve patient safety but also contributes to better teamwork and communication between staff. Little is known how the checklist affects non sedated patients undergoing surgery. Aim: The aim of this study was to illustrate how a couple of theatre nurses experience the use of checklist in presents of non sedated patient. Method: The study hade a qualitative approach and semistructured interviews were made involving three theatre nurses. The collected material was analyzed by content analysis. Result: The result was presented six categories describing how the theatre nurses experienced using the checklist in presents of non sedated patient; adjustment, information, communication, anxiety, discomfort, safety. Conclusions: The theatre nurses experienced safety as the most important issue in using the checklist. At the same time they were doubtful to use it in presents of non sedated patients. They described it as a feeling of discomfort and an unpleasant feeling that they felt. The theatre nurses suggested that more preoperative information conserning the checklist and other adjustments could make it easier to use the checklist in front of non sedated patients. However, they gave no specific suggestions how to adjust the checklist to non sedated patients.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.

Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas. / Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own care will be expanded and strengthened further. As part of this work, personcentred care has been introduced in several Swedish regions and county councils. Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients and healthcare providers. Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide person-centred care. Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google Scholar free text search. Results: There were several themes with associated factors that could complicate the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak support from organization and management, poor environment and education, and high workload. Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is increased. By working with a person-centred approach already during nursing education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in Swedish healthcare increases

Bakgrund: År 2008 gav Världshälsoorganisationen (WHO) ut en checklista för säker kirurgi. Syftet med denna checklista var att öka patientsäkerheten. Efter införandet av checklistan har antalet dödsfall och komplikationer efter kirurgi minskat. Flera studier visar att checklista inte följs fullt ut trots det goda resultatet. Det finns dock få studier som har undersökt följsamheten till den sista fasen i checklistan, signout. Syfte: Att beskriva operationsteamets följsamhet till signout. Metod: Studien genomfördes som en icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ, deskriptiv ansats. Med hjälp av ett observationsformulär genomfördes totalt 24 observationer på två operationsenheter. Resultat: Följsamheten till signout var medelgod, 42 %. Vissa delmoment kontrollerades mer frekvent än andra och några berördes inte alls. Operatören var den som initierade i mer än hälften av observationerna och anestesisjuksköterskan hade högst frekvens i pausning. Slutsats: Vid initiering, pausning och specifika delmoment var det främst operatören som utmärkte sig. Här sågs ett tydligt samband av operatörens roll i studiens resultat. Det finns skillnad mellan den dokumenterade och den faktiska följsamheten till checklistan. För att öka följsamheten och därmed patientsäkerheten, behövs tydligare riktlinjer kring vem som ska ansvara och när signout ska genomföras. / Background: In 2008, the World Health Organization (WHO) released a checklist for safe surgery. The purpose of this checklist was to increase patient safety. Since the introduction of the checklist mortality and complications after surgery has decreased. Several studies show that the checklist is not fully followed despite the good results. However, there are few studies that have examined compliance with the final phase of the checklist, signout. Aim: To describe the surgical team's compliance to signout. Method: The study was conducted as a non-participant observational study with a quantitative, descriptive strategy. Using an observation form, a total of 24 observations were performed on two operating units. Result: The signout compliance was average, 42%. Some sub-parts were checked more frequently than others and some were not confirmed at all. The surgeon was the one who initiated in more than half of the observations and the anesthesia nurse had the highest frequency at pausing. Conclusion: In the initiation, pause and specific sub-parts, it was mainly the surgeon who distinguished himself. Here, a clear connection was seen between the surgeon's role and the result of the study. There is a difference between the documented and the actual compliance to the checklist. To increase compliance and thereby patient safety, clearer guidelines are needed regarding who should be responsible and when to start signout.

Bakgrund: Teamarbete anses nödvändigt i hälso- och sjukvården. Barnmorskan och undersköterskan ska kunna samarbeta i team tillsammans med andra barnmorskor, undersköterskor samt med andra professioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors och undersköterskors upplevelser av teamarbete på ett BB. Metod: En kvalitativ metod används i genomförandet av studien. Tio telefonintervjuer, med fem barnmorskor och fem undersköterskor, utfördes. Datamaterialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i sex kategorier: Att arbeta mot samma mål, Att kommunicera, Att stödja varandra i arbetet, Att ha förståelse för varandra inom teamen, Att känna trygghet i teamet samt Att hantera stress. Två av kategorierna genererade i underkategorier. Slutsats: Det är grundläggande att ha ett effektivt teamarbete för att skapa en god vård. För att skapa ett effektivt teamarbete krävs det att teammedlemmarna stödjer varandra och arbetar mot samma mål. Det är även viktigt att ha en god kommunikation med varandra och ha förståelse för varandras professioner. / Background: Teamwork is considered necessary in health care. The midwife and the assistant nurse must be able to work in teams together with other midwives, assistant nurses and other professions.  Purpose: To describe midwives and assistant nurses experience of teamwork in postnatal care. Method: A qualitative method was used. The data collection was conducted using semi structured interviews. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis by Graneheim och Lundman. Result: The results were compiled in six categories: To work towards the same goal, To communicate, To support each other in the work, To have an understanding of each other in the teams, To feel secure in the team and To manage stress. Two of the categories generated in subcategories. Conclusion: It is fundamental to have effective teamwork to create good care. To create effective teamwork, team members need to support each other and work towards the same goal. It is also important to have good communication with each other and have an understanding of each other's professions.

Bakgrund: När ett ställningstagande tas om att patienten inte längre gynnas av livsförlängande behandling, går patienten över till palliativ vård. Målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten. Den palliativa vården grundar sig i fyra hörnstenar: kommunikation och relation, samarbete, stöd till anhöriga samt symtomlindring. Personcentrerad vård är en viktig del för att anpassa vården till patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativa patienten i hemmet. Metod: I Litteraturöversikten användes 14 vetenskapliga artiklar för att sammanställa resultatet. Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Fribergs analysprocess användes för att analyser artiklarna. Resultat Två teman och sex subteman framkom i litteraturöversikten. Sjuksköterskornas mål var att erbjuda en så bra och human vård som möjligt. För att göra detta krävdes det att erhålla en relation med både patientens och dennes anhöriga. En annan viktig faktor är att det multiprofessionella arbetet ska fungera. Sjuksköterskorna kunde känna sig ensamma i arbete och inte respekterad i sitt arbete. Slutsats Sjuksköterskor har en viktig roll i att utöva personcentread vård för palliativa patienter. För att kunna utföra personcentrerad vård behöver teamarbete fungera bättre mellan vårdprofessioner. Bristfälliga på samarbete mellan vårdprofessioner är någon som kan förbättras. Nyckelord Sjuksköterskor, palliativ vård, personcentrerad vård, teamarbete, hemsjukvård / Background: When a position is taken that the patient no longer benefits from life-prolonging treatment, the patient switches to palliative care. The goal of palliative care is to provide quality of life. Palliative care is based on four cornerstones: communication and relationship, cooperation, support for relatives, and symptom relief. Purpose: To describe the nurse's experience of caring for palliative care patients at home. Method: In the Literature Review, 14   articles were used to compile the results. A qualitative method with an inductive approach was used. The databases used were CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO and were analyzed according to Friberg's analysis process   Results: Two themes and six subthemes emerged in the analysis. The nurses' goal was to offer as good care as possible. To do this, it was necessary to obtain a relationship with both the patient and his relatives. Another important factor is that multi-professional work should work.  Conclusion: Nurses have an important role in providing person-centered care for palliative care patients. To be able to perform person-centered care, teamwork needs to work better. Lack of cooperation between the healthcare profession is something that can improve.   Keyword Nurses, palliative care, person-centered care, teamwork, home care

Bakgrund: För att optimera vården av svårt sjuka eller skadade barn är kommunikationen i teamarbetet viktigt. Att arbeta i stressande akuta situationer innebär att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet. För att optimera samarbetet under teamarbete är kommunikationen viktig. Motiv: Få studier rapporterar teamarbete och kommunikation vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. För att säkra vården av akut sjuka och skadade barn finns behov av att undersöka kommunikation under teamarbete vid akuta situationer som inkluderar barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn.     Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod. Tre sjuksköterskor och sju barnsjuksköterskor anställda på en barnklinik på ett sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Individuella semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna transkriberades i sin helhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten vilket resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i kategorin “Att skapa förutsättningar för god kommunikation” baserade på subkategorierna “Möjligheter i kommunikationen” och “Hinder i kommunikationen”. Kategorin “Att arbeta säkert” baserades på subkategorierna “Samarbete och ledarskap”, “Förväntningar i teamet” och “Utveckla träning och reflektion”. Konklusion: Studien beskriver betydelsen på god kommunikation för ett gott samarbete med vårdteamet. Resultatet indikerar att det finns behov av scenarioträning, vilket kan ge sjuksköterskorna möjlighet att öva på kommunikation och teamarbete i en lugn och kontrollerad miljö. Kommunikation och teamarbete är centrala och viktiga begrepp inom vården, därför är framtida forskning väsentlig för en säker och jämställd vård. / Background: To optimize the care of seriously ill or injured children, communication in during teamwork is important. Working in stressful emergency situations means that communication is lacking and thus increase the risk to jeopardize the children’s safety. In order optimize the collaboration during teamwork in critical situations, communication is important. Motive: Few studies report teamwork and communication in the care of seriously ill or injured children. To ensure the care of critical ill and injured children, there is a need to explore communication during teamwork in critical situations that include children.   Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of communication and teamwork in the care of critical ill children. Methods: In this study a qualitative method was used. Three nurses and seven pediatric nurses employed at a pediatric clinic at a hospital in southern Sweden participated. Individual semi-structured interviews were used to collect data and the interviews were transcribed verbally. Qualitative content analysis was used to analyze the text, which resulted in two categories and five subcategories. Result: The analysis resulted in the category “Creating conditions for good communication” based on the subcategories “Opportunities in communication” and “Obstacles in communication”. The category "Working safely" was based on the subcategories "Cooperation and leadership", "Expectations in the team" and "Develop training and reflection". Conclusion: The study describes the importance of good communication for a good collaboration in the team when caring for critical ill or injured children. The results indicate that there is a need for scenario training, which can give nurses the opportunity to practice communication and teamwork in a calm and controlled environment. Communication and teamwork are central and important concepts in healthcare, therefore future research is essential for safe and equal care.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska kunna samverka i team där flera vårdprofessioner är delaktiga, så kallade interprofessionella team. För att kunna lära sig arbeta i ett interprofessionellt team kan interprofessionellt lärande vara till hjälp. En läraktivitet som används vid interprofessionellt lärande är simuleringar, där studenter från olika vårdutbildningar kan samlas i ett team och arbeta med ett iscensatt patientfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av interprofessionella simuleringar.  Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna som låg till grund för arbetet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt en granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre teman om sjuksköterskestudenternas upplevelser: interprofessionella team, roller, och lärsituation. Alla tre teman hade två subteman, vilket resulterade i totalt sex subteman.  Slutsats: Flertalet sjuksköterskestudenter upplevde de interprofessionella simuleringarna som en positiv erfarenhet, som gav möjligheten att lära om teamarbete, kommunikation samt den egna rollen och andras roller i teamet. / Background: Nurses are required to be able to work within a team. Within healthcare these teams are oftentimes interprofessional, where a multitude of healthcare professions are working together. Learning how to work in interprofessional teams is aided by interprofessional education. One activity often used in interprofessional education are simulations, where students from different professions gather and work together on a staged patient case.  Aim: The aim of this study was to describe nursing students’ experiences of interprofessional simulations. Method: This literature study used twelve scientific articles with a qualitative study design. The included articles were found in two databases, CINAHL and PubMed. The scientific papers were reviewed using a template for reviewing qualitative articles and then the content was analyzed.  Results: Three themes related to nursing students’ experiences were found in the result, interprofessional teams, roles and learning situation. Each theme had two subthemes, resulting in a total of six subthemes.  Conclusion: The nursing students who participated in simulations within interprofessional education had mainly positive experiences. These experiences were summarized as improved communication skills, improved understanding of teamwork as well as an improved understanding of their own and other’s roles within the team.