Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att vårdkultur, teamarbete, personcentrerad vård och patientsäker vård har betydelse för att ge god psykiatrisk omvårdnad. Även god omvårdnad ur patienters perspektiv belyses. Detta område är högst relevant i vårdarbetet och under ständig utveckling därför behöver detta utforskas ytterligare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som har betydelse för god psykiatrisk omvårdnad för vuxna patienter inom slutenvården och på psykiatriskt boende. Metod: Data är insamlad från semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård samt psykiatrisk boende i Västmanland. Detta har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Redovisas i fyra kategorier: Att ha patienten i fokus, att känna sig värdefull, att ha praktiska förutsättningar för att bedriva god omvårdnad och att samspela med kollegor. Dessa kategorier har 14 tillhörande subkategorier. Slutsats: För att ge god psykiatrisk omvårdnad behöver sjuksköterskans kompetens tas tillvara och vårdvetenskapen behöver få tid och utrymme. Sjuksköterskans mående behöver uppmärksammas och värdesättas genom spegling och reflektion. Psykiatriska verksamheter behöver kunskap och fortlöpande utveckling för undvika att arbeta efter invanda mönster. Det krävs ett gott samarbete, öppenhet och goda attityder i teamet. För att bedriva god omvårdnad behöver sjuksköterskan ha helhetssyn och se personen bakom diagnosen. / Background: In previous research, it appears that the culture of care, teamwork, person- centered care and that the patient is receiving safe care are important for good psychiatric care. The previous research also highlights the patients’ experiences of good nursing. This subject is highly relevant in psychiatric care and in constant development therefore this needs further exploration. Purpose: To describe nurses’ experiences of what is important for good psychiatric care for adult patients in inpatient care and in psychiatric residential care. Method: Data were collected by semi-structured interviews with 10 nurses in psychiatric inpatient care and residential care in Sweden. Data has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Reported in four categories: To have the patient in focus, to feel valuable, to have practical conditions for conducting good nursing and to interact with colleagues. These categories have a total of 14 associated subcategories. Conclusion: In order to provide good psychiatric care, the nurses competence need to be utilized and caring science needs more time and space. The nurses’ feelings need more attention and to be valued through reflection. The psychiatric care needs knowledge and continuous development to avoid habitualpatterns. Good teamwork, openness and good attitudes are required in the team. In order to perform good nursing, the nurse needs to have a holistic view and see the person behind the diagnosis.

Introduktion: Psykisk ohälsa är i dagens samhälle vanligt, framförallt rapporteras det att allt fler barn och ungdomar får vård och behandling för psykiatriska diagnoser. Detta medför att vårdköerna växer och därmed ställs höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns god evidens för fysioterapeutisk behandling vid psykisk ohälsa men fysioterapeuter inom området är fortfarande relativt få och deras roll i teamet behöver stärkas. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska hur fysioterapeuten ser på sin roll inom teamet vid behandling av psykisk ohälsa hos unga vuxna. Metod: Tolv kvinnliga fysioterapeuter med arbetserfarenhet inom psykisk ohälsa intervjuades om sina upplevelser av att arbeta som fysioterapeut i ett team. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analyserna resulterade i temat: Betydelsefull behandlare och kollega - med ambitionen att förbli en självklar del av teamet och med tre kategorier: Ständig kamp att vara ambassadör för fysioterapi, En del av en helhet, samt Stärker det psykologiska via kropp och hälsa. Temat innebär att fysioterapeuten ansåg sig vara en betydelsefull behandlare som kunde stärka det psykiska måendet för patienter. Fysioterapeuten ansåg sig även vara en betydelsefull kollega som bidrog med ett kroppsligt perspektiv. Bristande kunskap från övriga professioner om fysioterapi och att känna sig ensam i sin roll bidrog till ambitionen att förbli en självklar del av teamet.  Konklusion: Fysioterapeuten såg på sin roll i teamarbetet som betydelsefull både för patienten och kollegorna, där ambitionen var att förbli en självklar del av teamet. För att uppnå detta behövs fler fysioterapeutkollegor och ökad kännedom om fysioterapeutens kompetens. Ökad medvetenhet om alla professioners kompetenser skulle inte enbart stärka fysioterapeutens roll utan även bidra till ett välfungerande teamarbete.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. / Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.

Bakgrund. För att tillgodose ett tryggt patientomhändertagande krävs god kommunikation mellan olika vårdande yrkesgrupper. Vägen dit är full av utmaningar. När kommunikationen brister är det oftast på grund av oförståelse av respektive roller mellan yrkesgrupper och störningar i miljön där kommunikationen utförs. För ett väl fungerande samarbete mellan personal på ambulans och räddningstjänst är god kommunikation av högsta vikt.  Syfte. Syftet med studien var att undersöka erfarenheten sjuksköterskor inom ambulansverksamheten har av kommunikation med räddningstjänstpersonal under samverkan.  Metod. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i södra delen av Sverige. Genom användandet av Critical Incident Technique togs sjuksköterskornas erfarenhet och hanteringen av specifika händelser i samband med kommunikation med räddningstjänstpersonal fram. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Två huvudteman framkom i resultatet: Kännetecken på god kommunikation under samverkan och kännetecken på bristande kommunikation under samverkan. Skapandet av huvudteman gjordes utifrån åtta teman som formades utifrån deltagarnas beskrivningar av de Kritiska Incidenterna och deras hantering och beteende kring dessa incidenter. Slutsats. Det finns fördelar när ambulanspersonal och räddningstjänstpersonal arbetar på samma station. Fördelen med att känna varandra till namn ökar även förståelsen för varandras arbete och samverkan blir lättare. En väl fungerande kommunikation bidrar till ett effektivt teamarbete. I samband med större händelser ökar risken att kommunikationen fallerar. Det kan möjligtvis påverka patientomhändertagande. Att ha gemensamma utbildningsdagar där de olika yrkesgrupperna lär sig av varandra rekommenderas. Då det även tycks saknas forskning på området rekommenderas det. / Background. To provide safe care for patients, good communication between different professional caring groups is essential. Lack of communication is usually due to misunderstanding of the respective roles between involved professionals and disturbances in the environment where the communication is carried out. For a well-functioning collaboration between personnel in the ambulance and rescue services, good communication is of utmost importance.  Purpose. The purpose of the study was to investigate the experience nurses in the ambulance service have of communication with the rescue service during collaboration.  Method. A qualitative interview study with an inductive approach with eleven nurses active in the southern part of Sweden was conducted. By using the Critical Incident Technique, the nurses' experience and the handling of specific incidents related to communication with the emergency services were defined. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with the aim of creating categories and themes of the experiences. Results. Two main themes emerged: Characteristics of good communication during collaboration and characteristics of lack of communication during collaboration. The two main themes contained eight themes based on the participants' descriptions of the Critical Incidents and their handling and behavior around these incidents.  Conclusion. There are benefits when ambulance personnel and emergency services personnel work at the same station. The advantage of knowing each other by name also increases the understanding of each other's work and collaboration becomes easier. A well-functioning communication contributes to effective teamwork. In connection with major events, the risk of failure during communication increases. This may affect patient care. It is recommended to have joint practice where the different professional groups learn from each other. Further research in the field is recommended.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger. / Background: Palliative care is the care given to patients towards the end of theirlives to ease their suffering. All nurses will encounter palliative care in practicalnursing. Individual-focused care is one of the core competencies a nurse mustpossess and is key when working with palliative care. Teamwork between hospitalpersonnel, the patient, and those close to the patients, such as family members, isanother central aspect of ensuring good palliative care. Communication is key toensuring well-functioning teamwork as well as individual care for the patient. Inaddition to supporting the patient, nurses are required to support those close to thepatient. When giving palliative care, ethical dilemmas different from those presentin curative care may arise.Aim: To describe nurses´ experiences of ethical dilemmas present duringpalliative care.Method: The results presented in this research paper are based on the resultsfound after a literature study of twelve qualitative scientific studies.Results: The literature study resulted in three central themes: “Ethical dilemmaswithin the medical team,” “The environment of the Health Facility as a cause ofethical dilemmas within palliative care,” and “the organizational elements of theHealth Facility as a cause of ethical dilemmas.”Conclusion: The nurses´ experiences of ethical dilemmas within palliative careare caused by numerous underlying causes. According to nurses, ethical dilemmasoften arise due to varying views within the medical team regarding the continuingpalliative care of the patient. Moreover, ethical dilemmas may appear as a resultof the Health Facility´s environment and the structure of the health organization.There is a need for further support and guidance for nurses to manage ethicaldilemmas connected to palliative care.

Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn >15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn >15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

Bakgrund: Som specialistsjuksköterska i anestesi och intensivvård ingår det i arbetsuppgifterna att bistå larmverksamheten inom sjukhuset. Att delta vid akutlarm innebär för specialistsjuksköterskorna, att i en akut situation behöva förflytta sig från den trygga sfären på ordinarie arbetsplats. Detta betyder att de ställs inför nya utmaningar som kan påverka upplevelsen av att delta i larmteamet. Internationellt var forskning inom området knapphändig och det hittades inga studier med inriktning på intrahospitala akutlarm i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar att delta innan, under och efter intrahospitala akutlarm. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor. Analysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier framkom i analysprocessen; Organisatoriska utmaningar; Utmaningar i arbetsmiljön; Utmaningar i teamet samt Känslomässiga och mentala utmaningar. Specialistsjuksköterskorna upplevde utmaningar med anestesiologens jourrutiner, vilket kunde riskera att intubation fördröjdes när behov uppstod. Det beskrevs praktiska utmaningar med mycket utrustning som fraktades till akutlarmet. På plats vid akutlarmet upplevdes samarbetet mellan larmteam och avdelningspersonal som en utmaning och det fanns en känsla av höga förväntningar hos specialistsjuksköterskorna. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplevde akutlarmen som en arbetsuppgift med många utmaningar. Höga förväntningar, stort ansvar för patientsäkerhet och samarbete beskrevs i deltagarnas upplevda utmaningar. Tillsammans med fortsatt forskning skulle studiens resultat kunna leda till förbättringsåtgärder och verksamhetsutveckling för vårdpersonalen som deltar vid intrahospitala akutlarm. / Background: As a nurse specialist in anesthesia and intensive care, a part of the work is to assist the emergency alarms within the hospital. Participating in an emergency alarm team means for the nurse specialist, having to move from the safe sphere of the regular workplace This means that they are faced with new challenges that can affect the experience of participating in the emergency team. Internationally, research in the field was scarce and no studies focusing on intra-hospital emergency alarms were found in Sweden. Aim: The purpose of the study was to describe the specialist nurse's perceived challenges in participating before, during and after intra-hospital emergency alarms. Method: In this study, a qualitative approach with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were conducted with five anesthesia nurses and five intensive care nurses. The analysis was carried out with inductive qualitative content analysis. Findings: Four categories emerged in the analysis process; Organizational challenges; Challenges in the work environment; Challenges in the team as well as Emotional and mental challenges. The nurse specialists experienced challenges with the anesthesiologist's on-call routines, which meant delayed intubation on occasions where there was a need. Practical challenges with a lot of equipment to be transported to the emergency call were described by the participants. On site at the emergency call, the cooperation between the emergency alarm team and department staff was perceived as a challenge. There was a feeling of high expectations among the nurse specialists. Conclusion: The nurse specialists experienced the emergency alarm as a work task with many challenges. High expectations, great responsibility for patient safety and cooperation were described in the participants' perceived challenges. Together with continued research, the results of the study could lead to improvement measures and business development for the healthcare staff who participate in intra-hospital emergency alarms.

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.  Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns.  Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

För att bibehålla en konkurrenskraftig position på marknaden inom skogsindustrin behövs mer kunskap om vilka faktorer som påverkar ett arbetslags prestation. Problematiken hos Stora Enso Skog är att det finns en markant skillnad i prestationsförmåga mellan arbetslag. Därför är syftet med detta examensarbete att identifiera indikatorer som kännetecknar hög- och lågpresterandearbetslag. En reviderad modell inom arbetsutformning används för att analysera hur olika faktorer påverkar trivsel, motivation och prestation. Syftet med revideringen är att inkludera nyckeltal från företaget samt faktorer som anses vara viktiga för maskinföraryrket. Analysen kan därefter bidra med praktiska implikationer för att skapa arbetslag som är effektiva, utvecklingsinriktade och bygga en kultur som gynnar detta. En litteraturstudie har genomförts för att bygga en kunskapsbas till den kvalitativa studien. Totalt bestod arbetet av 34 intervjuer, varav 27 stycken maskinförare och sju intraprenörer. Alla maskinförarna blev även tilldelade en enkät med frågor gällande faktorer som variation i färdigheter, uppgiftens betydelse, uppgiftens meningsfullhet, autonomi, feedback, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa är baserade specifikt från en modell avseende arbetskarakteristika av Hackman & Oldham, där den reviderade modellen testades i en statistisk analys. Totalt finns det ungefär 160 maskinförare, där 113 stycken svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 75%. Svaren användes till att genomföra en regressionsanalys i programmet Stata. Resultatet visar att god gruppdynamik och gott ledarskap är en grundpelare för motivation och högp restation inom arbetslag. Kunskapsdelning sker sällan inom och mellan arbetslag och är en outnyttjad resurs inom företaget. / In order to maintain a competitive position on the market within the forest industry, more knowledge is needed about which factors affect the performance of a team. The problem at Stora Enso Forestry is that there is a significant difference in performance between teams. Therefore, the purpose of this thesis is to identify indicators that characterize both high- and low performing teams. A revised model in job-design is used to analyze how different factors affect work satisfaction, motivation, and performance. The purpose of the revision is to include key performance indicators from the company as well as factors that are considered important for the machine operator profession. The analysis can then contribute to practical implications for creating teams that are efficient, development-oriented, and building a culture that favors this. A literature study has been carried out to build a knowledge base for the qualitative study. In total, the work consisted of 34 interviews, of which 27 machine operators and seven intrapreneurs. All machine operators were given a survey with questions regarding factors such as skill variety, task identity, task significance, autonomy, feedback, motivation and job satisfaction. These are based specifically from the Job Characteristics Model by Hackman & Oldham, where the revised model was tested in a statistical analysis. In total, there are approximately 160 machine operators, of which 113 answered the survey which corresponds to a response rate of 75%. The responses were used to conduct a regression analysis in the program Stata. The results indicate that group dynamics and good leadership are cornerstones of motivation and high-performance teams. The sharing of knowledge rarely takes place within and between teams, and for that reason an unutilized resource.