Trauma är den ledande dödsorsak för patienter under 40 år i många delar av världen. Trauma innebär att patienten fått livshotande skador efter att blivit utsatt för kraftigt våld. Dessa patienter behöver snabbt få kvalificerad vård av ett traumateam med flera olika professioner där sjuksköterskan är en del både i det akuta skedet och i den fortsatta omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda traumapatienter på akutvårdsmottagning. Litteraturstudien är baserad på 12 kvantitativa-, kvalitativa- samt mixade metodartiklar som analyserades och granskades genom Polit och Becks (2021) niostegs-modell. Ett flertal sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där relevanta artiklar valdes ut för att besvara syftet. Litteraturstudien visade att traumavård medför många stressfaktorer för sjuksköterskan. En hög arbetsbelastning, tidsbrist och otillräckliga resurser visade sig också bidra till ökad stress hos sjuksköterskan. Stöd från kollegor med öppen kommunikation visade sig vara av vikt för att klara av att arbeta med traumavård samt att använda sig av copingstrategier för att hantera de stressorer som kan uppstå. Resultatet är uppbyggt på två huvudkategorier: Möjlighet att utföra patientsäker traumavård och Emotionell påverkan och hantering. Teamarbete och god kommunikation var två viktiga faktorer som stod ut i denna litteraturstudie för att ha möjlighet att ge god traumavård. Stöd från kollegor och användandet av copingstrategier är något som kan hjälpa sjuksköterskan hantera de stressorer som kan uppstå. Teamet bär en viktig roll för att stötta varandra och hjälpa varandra i denna tuffa arbetsmiljö som medför mycket psykisk påverkan hos sjuksköterskan. / Trauma is the leading cause of death for patients under 40 in many parts of the world. Trauma means that the patient has suffered life-threatening injuries after being exposed to severe violence. These patients need to quickly receive qualified care from a trauma team with several different professions where the nurse is a part both in the acute phase and in the continued care. The purpose of this study was to describe the nurses experience of caring for trauma patients in an emergency department. This study is a literature study based on 12 quantitative-, qualitative- and mixed-method studies that were analyzed and reviewed through Polit and Beck's (2021) nine-step model. Several searches were done in the databases Cinahl and PubMed where relevant articles were selected to answer the purpose of this study. This literature study showed that trauma care can cause many stress factors for the nurse. A high workload, lack of time and insufficient resources were also found to contribute to increase stress for the nurse. Support from colleagues with open communication proved to be important to cope with trauma care and to use coping strategies to deal with the stress-factors that may evolve. The result is based on two main categories: The oppurtunity to give patient-safe trauma care and Emotional impact and management. Teamwork and communication were two important factors in this literature study to be able to provide good trauma care. The support from other nurses and the use of coping-strategies is something that can help the nurse deal with the stress factors that may evolve. The team has an important role in supporting and helping each other in the tough work environment which causes a lot of psychological impact on the nurse.

Introduktion: Kirurgiska ingrepp genomförs i en högteknologisk miljö, det ställs höga krav på operationsteamets medvetenhet gällande patientsäkerhet. Kontinuerligt sker förbättringsarbeten inom operationssjukvård avseende patientsäkerheten, trots det finns det risk för att patienten drabbas av vårdskada oavsiktligt i samband med kirurgiska ingrepp. World Health Organization (WHO) utformade en checklista för säker kirurgi år 2008 vars syfte var att förbättra patientsäkerheten genom att förhindra att vårdrelaterade skador och dödsfall uppstår.  Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenhet av WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes, vilken baserades på Whittemore och Knafls metod. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i elva artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån studiens resultat identifierades fyra teman; Tillämpning, Ansvar och Ledarskap, Attityd och Utbildning. Konklusion: För att säkerställa en god och säker vård inom operationssjukvård är det betydande att WHO:s checklista genomförs i sin helhet enligt praxis. Det har påvisats brister i följsamheten till användandet av checklistan, vilket kan resultera i att patientsäkerheten riskeras. / Introduction: Surgical procedures are performed in advanced technological environments and there are high demands on the surgical team regarding patient safety. Improvements are continuously being implemented in surgical care regarding patient safety. Despite this, there is still a risk of unintentional patient injury during surgical procedures. The World Health Organization (WHO) designed a surgical safety checklist in 2008 with the purpose of preventing patient injury and death during surgical procedures.  Aim: To describe the surgical teams’ experience of the WHO Surgical Safety Checklist. Method: An integrative literature review was performed based on the method designed by Whittemore and Knafls. Systematic searches were conducted in databases Cinahl and PubMed and resulted in eleven articles, five qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Results: Based on relevant articles four themes where identified; Implementation, Responsibility and Leadership, Attitude and Education.  Conclusion: To ensure high qualitative and safe surgical care it is essential that the WHO Surgical Safety Checklist is applied according to praxis. Flaws in compliance of the application of the checklist have been proven which could jeopardize the safety of the patient.

Bakgrund: Bristen på legitimerade sjuksköterskor är den högsta på många år både globalt och i Sverige och är ett växande problem. År 2022 fick 4422 nya sjuksköterskor sin legitimation utfärdad i Sverige. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva den första tiden som krävande och svår och andelen sjuksköterskor som väljer att lämna yrket ökar för varje år. Att få den nyutexaminerade sjuksköterskan att stanna inom sitt nyvalda yrke är därför av största vikt för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år av kliniskt arbete på vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på elva studier inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda studierna Kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Sökandet efter yrkesidentitet, Arbetsmiljöns påverkan på självkänslan och Känslan av otillräcklighet präglade arbetet. Kategorierna inkluderade totalt sju subkategorier: Förståelse för den nya arbetsrollen, Behov av stöttning, Personlig och professionell utveckling, Arbetsklimatets betydelse för teamkänslan, Vikten av bekräftelse, Strävan efter kontroll och Det psykiska och fysiska måendet påverkades av stress. Konklusion: Det första verksamma året upplevdes som överväldigande, men kunde underlättas av stöd från kollegor och handledare. Året bestod av en utvecklingsprocess som startade med känslan av att vara nybörjare och slutade i en känsla av att faktiskt vara en legitimerad sjuksköterska. / Background: The lack of registered nurses is the largest in many years, both global and in Sweden and it is a growing issue. In 2022, 4422 new nurses got their license in Sweden. The newly graduated nurse can experience the transition from student to nurse as challenging and difficult and the number of nurses that choose to leave their occupation grows every year. To get them to stay within the profession therefore is important in order to continue to conduct a well executed and safe care. Aim: The purpose of the literature study was to describe newly graduated nurses experiences of their first year of clinical work at a hospital ward. Method: A literature study with a qualitative approach based on eleven studies obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The studies underwent a quality review and data analysis based on content analysis. Result: The data analysis resulted in three categories: The search for professional identity, The work environments impact on self-esteem and The feeling of inadequacy characterized the work. The categories included a total of seven subcategories: Understanding of the new work role, Need for support, Personal and professional development, The work climates importance for the teamspirit and colleagues' attitude affected the teamspirit, The importance of confirmation, The pursuit of control and The mental and physical wellbeing was effected by stress. Conclusion: The first year was overwhelming. The year consisted of a development process that started with the sense of being a beginner and ended with the feeling of being a registered nurse. To facilitate this process support from colleagues and preceptors was important.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad. / Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för infektionsprevention samt att säkerställa att patienten inte drabbas av skada eller komplikation i samband med operation. Det krävs tekniska färdigheter i det praktiska arbetet likaväl som stor kunskap om de olika ingreppen och medicinteknisk utrustning för att upprätthålla patientsäkerheten. Ett patientsäkert arbete i operationsteamet innebär att alla arbetar mot samma mål med patienten i fokus. Kommunikation i operationsteamet är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta säkert och effektivt. Bristande kommunikation är den vanligaste orsaken till vårdskada. Operationssjuksköterskan ska ha en situationsmedvetenhet och ett helhetsperspektiv för att kunna ligga steget före och därmed bidra till ett optimalt genomförande av operationen. Enligt Benners teori ställs den novisa sjuksköterskan inför en stor utmaning som ny operationssjuksköterska när hen förväntas kunna arbeta i komplexa situationer som hen saknar erfarenhet av.  Motiv: Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar där kommunikation utgör en viktig del. Under aspiranttjänst och verksamhetsförlagd utbildning har författarna till föreliggande studie observerat att preoperativ kommunikation i operationsteamet varierar, det kan påverka operationssjuksköterskan i sitt arbete vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av preoperativ kommunikation i operationsteamet. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio operationssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i följande tre kategorier med tillhörande subkategorier: Nödvändig information inför förberedelser, Teamarbete - ett gemensamt ansvar och Konsekvenser av bristande kommunikation. Konklusion: Det framkom vad ett önskvärt förhållningssätt till kommunikation och information innebär samt att det är nödvändigt att ha tillgång till korrekt och utförlig information för att kunna vara väl förberedd inför kommande operation. Tydlig kommunikation är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta mot samma mål. Information, kommunikation och agerande i operationsteamet påverkar arbetsmiljön och patienten. / Background: Two main responsibilities of a theatre nurse are to ensure the patient does not suffer from injury or complications during surgery and to prevent infection. To maintain patient safety, technical skills are required as well as an extensive knowledge of procedures and equipment. Patient safety demands that each member of the surgical team works together towards a common goal where the patient is the primary focus. Communication is fundamental for the surgical team to be able to work safely and efficiently. Lack of communication is the most common cause of adverse events. To be able to be one step ahead and contribute to an optimal performed surgery, the theatre nurse must have situational awareness and be able to see the situation as a whole. According to Benner’s theory, the novice nurse faces major challenges in her new role as a theatre nurse due to expectations that she will be able to perform in situations that she has not yet experienced. Motive: Communication plays an important role in a theatre nurse’s responsibilities. During trainee placement and clinical training, the authors of this study have observed that preoperative communication within the surgical team varies. This can affect the theatre nurse in her work and therefore compromise patient safety. Aim: The aim of this study was to explore theatre nurses’ experience of preoperative communication within the surgical team. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nine theatre nurses. Data analysis was conducted with qualitative content analysis. Result: The result are presented in the following three categories with associated subcategories: Necessary information prior to preparation, Teamwork - a shared responsibility and Consequences due to lack of communication. Conclusion: It was found that there is a desirable approach to communication and information, and that it is necessary to have access to correct and detailed information in order to be well prepared for an upcoming surgery. Distinct communication is essential for the team to be able to work towards a mutual goal. Information, communication and behavior in the surgical team affect the work environment and the patient.

Bakgrund: Intensivvården karaktäriseras av högteknologisk utrustning och specialistdriven vård för patienter i kritiskt tillstånd. Arbetet med kritiskt sjuka patienter är komplext och utförs i en ansträngd miljö med hög risk för mortalitet. Samverkan i team är avgörande för att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet. Intensivvårdssjuksköterskan har en central funktion i arbetet med både medicinska och omvårdnadsrelaterade uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda en kritiskt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “samarbetet är centralt”, “omvårdnaden omprioriteras”, “erfarenheten har betydelse” och “stimulerande arbete” samt åtta subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar många utmaningar inom arbetet. Trots svårigheter framträder en gemensam känsla av ansvar och tillfredsställelse. Teamarbete är essentiellt för att säkerställa bästa möjliga vård. Studien belyser även behovet av stöd för främst nya men också erfarna intensivvårdssjuksköterskor för att hantera den komplexa arbetsmiljön. I den mångfacetterade utmaningen kan omvårdnaden behöva omprioriteras för akuta medicinska åtgärder. / Background: The intensive care is characterized by high-tech equipment and specialist-driven care for critically ill patients. The care for critically ill patients is complex and performed in a stressful environment with a high risk of mortality. Team collaboration is essential to secure continuity and patient safety. The intensive care nurse has a key role with both medical intervention and care-related duties. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience in caring for a critically ill patient in an intensive care unit. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Ten intensive care nurses were interviewed using a semi-structured method. Results: The analysis resulted in four categories: “collaboration is central”, “care is reprioritized”, “experience matter” and “stimulating work” along with eight subcategories. Conclusion: The study’s findings indicate that intensive care nurses face many challenges in their work. Despite these difficulties, a common feeling of responsibility and satisfaction emerges. Teamwork is essential to ensure the best possible care. The study also highlights the need for support, primarily for new but also experienced intensive care nurses, to manage the complex work environment. In the multifaceted challenge, care may need to be reprioritized for urgent medical interventions.

Bakgrund: Under en operation förlorar patienter sitt medvetande och sin förmåga att upprätthålla sin egen andning. Här är anestesisjuksköterskan oumbärlig och har till uppgift att säkerställa ventilation samt oxygenering för patienten. För att identifiera den svåra luftvägen görs en luftvägsbedömning preoperativt och denna ligger till grund för vilka luftvägshjälpmedel som ska finna nära till hands. Att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker vid en svår luftväg är en viktig egenskap för anestesisjuksköterskor. Syfte: Att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att ställas inför en svår luftväg. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Förberedelser påverkar, Känslor i arbetet, Teamarbetets betydelse, Tekniska svårigheter samt att ett tema framträdde: Erfarenhet: en grundsten för trygghet. Konklusion: Konklusionen av denna studie belyser vikten av snabb och korrekt hantering när en anestesisjuksköterska ställs inför en svår luftväg under generell anestesi. För att förebygga de utmaningar som anestesisjuksköterskorna ställs inför krävs en utarbetad handlingsplan, stark kommunikation, effektivt teamarbete samt en god arbetsmiljö. / Background: Patients lose consciousness and their ability to maintain their own breathing during surgery. The anesthetic nurse is essential since they are responsible for ensuring the patient´s ventilation and oxygenation. To identify a potentially challenging airway a preoperative airway assessment is conducted, informing which airway aid should be readily available. The ability to identify, evaluate and minimize risks linked with challenging airways is an essential skill for an anesthetic nurse. Purpose: To illuminate the experiences of anesthesia nurses when confronted with a difficult airway. Method: A qualitative approach with an inductive methodology was employed. Eight anesthetic nurse participated in semi-structured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories emerged: Impact of preparation, Emotional aspects of work, Significance of teamwork, Technical challenges, with a recurring theme: Experience as a cornerstone for confidence. Conclusion: The conclusion of this study highlights how important it is to manage quickly and accurately when anesthetic nurses encounter difficult airways during general anesthesia. A well-prepared action plan, effective communication, teamwork and supportive work environment are essential in addressing the challenges faced by the anesthetic nurse.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan är ansvarig för patientens säkerhet i operationssalen tillsammans med det övriga teamet. Vikten av god kommunikation och teamarbete är avgörande för arbetet i operationssalen. Förekomsten av hierarkier i teamet kan skapa tveksamheter i kommunikationen vilket påverkar teamet negativt. Även stress påverkar kommunikationen och samarbetet i teamet.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka kommunikationens betydelse mellan operationssjuksköterskan och operatören i den intraoperativa fasen.  Metod: Semi-strukturerad observationsstudie med induktiv ansats och kvalitativ design. Datainsamlingen har skett vid totalt 10 observationer på ett sjukhus i södra Sverige. Studien är en icke-deltagande observationsstudie.   Resultat: Det framkommer under observationerna att kommunikationen är ett viktigt verktyg för att undvika missförstånd och bibehålla patientsäkerheten. En tydlig kommunikation bidrar även till ett bra arbetsflöde och en trevlig arbetsmiljö för professionerna på operationssalen. I observationerna framkom inga tydliga hierarkier utan professionerna hade respekt för varandras arbete och kunskap.   Slutsats: En god kommunikation är nyckeln för en lyckad arbetsmiljö. I kombination av ett gott samspel, en god atmosfär samt respekt för varandras professioner kan det bidra till att patientsäkerheten bibehållas genom hela operationen. / Background: The operating room nurse is responsible for the patient´s safety in the operating room together with the rest of the team. The importance of good communication and teamwork is crucial for the work in the operating room. The presence of hierarchies in the team can create uncertainties in communication, which negatively affects the team. Stress also affects communication and collaboration within the team. Purpose: The purpose of the study is to investigate the importance of communication between the operating room nurse and the operator during the intraoperative phase.  Method: Semi-structured observational study with inductive approach and qualitative design. Data collection was conducted during a total of 10 observations at a hospital in southern Sweden. The study is a non-participatory observational study. Results: It emerges during the observations that communication is an important tool to avoid misunderstandings and maintain patient safety. Clear communication also contributes to a good work flow and a pleasant working environment for the professionals in the operating room. During the observations no clear hierarchies were observed, and the professionals showed respect for each other´s work and knowledge.  Conclusion: Good communication is the key to a successful work environment. In combination with good teamwork, a positive atmosphere, and respect for each other's professions, it can contribute to maintain patient safety throughout the entire operation.

Abstract Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks. / Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten.  Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp  och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.

Introduktion: Sjukvården står idag inför många utmaningar. Samhället möts av en åldrande och mer komplext sjuk population som är i behov av allt mer avancerad sjukvård. De komplext sjuka patienternas vårdbehov kan inte alltid tillfredsställas på vanliga vårdavdelningar. Mobila intensivvårdsgrupper (MIG-team) bedömer patienter utanför intensivvårdsavdelning för att tidigt upptäcka och göra adekvata åtgärder för att undvika inläggning till intensivvården. Införandet av mobila intensivvårdsgrupper på sjukhus har visat sig minska patientdödlighet och antalet hjärtstopp på sjukhus. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att ingå i en mobil intensivvårdsgrupp. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och semantisk analys. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Resultat: Tre huvudteman bildades ur resultatet: ”Förtroende för varandra i MIG-teamet”, ”Ansvar och förväntningar som expert-sjuksköterska i MIG-team”, och ”Bristande rutiner och struktur som påverkar patientsäkerhet”. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor erfarenheter beskrev möjligheter och hinder i arbetet inom mobil intensivvårdsgrupp. De betonade vikten av gott samarbete i teamet, hur närvaro och ovisshet på avdelningen påverkade uppdraget, samt strukturer för att upprätthålla en god vårdpraxis och säkerställa patientsäkerheten. / Introduction: Healthcare is facing many challenges. Society is encountering an aging and increasingly complex patient population in need of advanced medical care. The complex care needs of these patients cannot always be met in regular wards. Mobile intensive care teams (MIG-teams) assess patients outside of the intensive care unit to promptly detect and take appropriate measures to avoid intensive care admission. The introduction of mobile intensive care teams in hospitals has shown to reduce patient mortality and the number of cardiac arrests in hospitals. Purpose: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences of being part of a mobile intensive care team in an intrahospital setting. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach and semantic analysis. Interviews were conducted using semi-structured interview questions. Results: Three main themes emerged from the results: ”Trust within the MIG team”, ”Responsibility and expectations as experts”, and ”Lack of routines and structure affecting patient safety”. Conclusion: Intensive care nurses’ experiences described both opportunities and obstacles in their work within the mobile intensive care team. They emphasized the importance of good teamwork, how the presence and uncertainty on the ward affected the assignment, as well as structures to maintain good clinical practice and ensure patient safety.