Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper.   Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen. Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.

Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

Introduktion: I den moderna prehospitala akutsjukvården kan ambulansens och ambulanshelikopterns samverkan ha stor betydelse för den svårt skadade eller sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskor inom ambulansen och sjuksköterska/läkare från helikoptern/akutbilen upplevde kunde påverka teamarbetet i den prehospitala miljön. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer användes. 10 informanter från ett län i mellansverige inkluderades, fem kvinnor och fem män. Urvalet bestod i att informanterna skulle ha varit verksamma inom ambulansverksamheten i minst ett år samt ha erfarenhet av det prehospital samarbetet mellan ambulans och ambulanshelikopter. Intervjuerna spelades in, transkriberades till text och analyserades. Resultat: Studiens resultat presenterades i två teman med sju underkategorier. De två temana var: Ett dynamiskt teamarbete påverkas av tydliga roller och ett kontinuerligt förbättringsarbete och Teamarbete och kommunikation mellan kompetenserna i teamet. Konklusion: De olika rollerna vid teamarbetet har blivit tydligare med tiden och teamarbetet upplevdes ha blivit bättre med tiden. Hospitering och tid till övning beskrevs kunna optimera teamarbetet. Informanterna upplevde sig delaktiga i vården. Den prehospitala erfarenheten och bristen på den var av betydelse vid samverkan mellan enheterna. / Introduction: In the modern prehospital emergency care, ambulance and ambulance-helicopter's interactions play an important role for the severely injured or sick patients. Aim: The aim of the study is to examine what nurses in ambulance and nurse/doctor from the helicopter/emergency car experienced could affect the team work in the prehospital environment. Method: A qualitative descriptive content analysis of semi-structured interviews were used. 10 pieces of informants from a province in central Sweden were included five women and five men. The sample consisted of informants would have been active in the ambulance business for at least 1 year and have experience in the full spectrum of cooperation between ambulance and ambulance helicopter. The interviews were recorded, transcribed to text and analyzed. Results: The results of the study were presented in two themes with seven subcategories. The two themes were: A dynamic teamwork are influenced by clear roles and a continuous improvement and Team work and communication between the competencies of the team. Conclusion: The different roles in the cooperation has become clearer with time and team work was perceived to have become better with time. Site visits and time to exercise described to optimize teamwork. The informants perceived themselves involved in care. The prehospital experience and the lack of it was of importance to cooperation between units.

Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna. / Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial.  Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.

Beslutsfattande är den viktigaste av alla ledningsaktiviteter. Syftet med denna studie är att undersöka hur befälhavare upplever beslutprocesserna ombord och i den omgivande organisationen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med tre befälhavare. Intervjuer valdes för att kunna lyssna till intervjupersonernas upplevda värld och de har varit semistrukturerade, som stöd har en intervjuguide använts. Det går i den här formen att följa trådar eller infall men också att gå tillbaka och förtydliga. Som underlag för analysen beskrivs teorier om beslutsprocesser, ansvar inom sjöfarten och arbete i team eller grupper. Analysen har sedan gjorts utifrån en modell i beslutsteorin. Resultatet har blivit en berättelse genom beslutsprocessen och den har givit två intressanta slutsatser nämligen: att när styrning från managementbolag allt mer börjar användas upplever sig befälhavarna maktlösa och långt från besluten fast de å andra sidan är tydliga med att de bestämmer och skaffar sig strategier för att behålla beslutet. / Decision making is the most important of all managerial activities. The purpose of this study is to examine how commanders experience decision-making processes on board and in the surrounding organization. The survey was conducted through interviews with three masters. Interviews were chosen to listen to the interviewees’ perceived world and they have been semi-structured, as support an interview guide has been used. In this shape it is possible to follow threads or whim but also to go back and clarify. As a background for analyze, theories of decision-making, responsibility in shipping and work in teams or groups are described. The analysis has been based on a model of decision theory. The result is a story by the decision making process and it gave two interesting conclusions: when control by management companies is increasing masters experience loss of power and distance to decisions but on the other hand they are clear that they are in charge and acquire strategies for retaining that.

Bakgrund: På operationssalen samarbetar olika professioner i team och med det gemensamma målet att göra det bästa för patienten. Teamarbete inkluderar en ledare och därför omfattas all verksamhet på operationssalen av ett ledarskap, i regel ett informellt sådant. Tidigare forskning uppgav att typen av ledarskap inom operationsteamet påverkade det kirurgiska slutresultatet men att effekten av de olika ledarskapstyperna inte var tillräckligt uppmärksammade för att operationsteamet skulle förstå betydelsen av den. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad operationssjuksköterskor hade för upplevelser av ledarskap på operationssal. Metod: Uppsatsens syfte besvarades med ett systematiskt tillvägagångssätt som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen bestod av vårdvetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskor upplevde att ledarens förmåga att skapa förutsättningar för samarbete var viktigt, att erfarenhet hade betydelse, att de delvis kunde tillåta hierarki och auktoritärt ledarskap inom teamet, att patienten prioriterades först, att det var viktigt att ledaren kunde kommunicera, att det inte alltid var självklart vem som var ledare på operationssalen och att nyblivna operationssjuksköterskor kunde känna rädsla inför ledarskapet. Slutsats: Efter utförd studie anses ledarskap på operationssalen vara viktigt eftersom den enskilda patientens behov inte ansågs kunna tillgodoses genom att teamet enbart följde rutiner och checklistor. Det känns viktigt för samhället och operationssjuksköterskors framtid att den egna professionen lär sig utveckla ledarskapsförmågor eftersom ledarskap ansågs höra ihop med kompetens och ansvar.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

Bakgrund: Skador orsakade av vården medför både ett lidande för patienten menäven en stor kostnad för samhället. Operationsavdelningen är en högriskmiljö som ställer krav på både ett personlig riskmedvetet engagemang och ett väl fungerande teamarbete. WHO:s checklista ska förbättra teamets samarbete men även en god säkerhetskultur kan stärka upp teamets prestation. Säkerhetskultur handlar omindividens synsätt, attityderna gentemot varandra och de gemensamma uppfattningarna om risker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka attityder till säkerhetskulturen påoperationsavdelning och WHO:s checklista. Studiens frågeställning var: skiljer sigattityder till säkerhetskulturen mellan professioner och sjukhus? Metod: Studien utfördes utifrån en kvantitativ forskningsansats, data har inhämtatsmed hjälp av en webbenkät med avsikten att mäta och därefter analysera ochsammanställa olika gruppers attityder till säkerhetskulturen och WHO:s checklista på operationssal. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) är anpassad till operationssjukvård och ger en ögonblicksbild av säkerhetskulturen. Frågeformuläret bestod av 30 frågor indelade i sex faktorer och tre egenkonstruerade frågor om WHO:s checklista. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och inkluderadeoperationssjuksköterskor och operatörer som arbetar på centraloperation, tvåsjukhus ingick i studien. Resultat: Resultat visade på varierade positiva attityder inom säkerhetskulturen. Arbetstillfredsställelse och attityder till WHO:s checklista var de faktorer som skattades högst medan uppfattning om ledning skattades lägst. Studien visade ingaskillnader mellan operationssjuksköterskor och operatörer. Vid jämförelsen avsjukhus upptäcktes skillnader i medvetenhet till stress och uppfattning av ledning. Slutsats: Det krävs förbättringar i dialogen och relationen mellan chefer och personal. Vidare måste personalen ges rätt förutsättningar från organistationen föratt bedriva en säker vård. / Background: Injury caused by healthcare causes both a suffering for the patient but also a great cost to society. The operation department is a high-risk environment that demands both personal risk-consciousness and well-functioning team work. WHO:s checklist can improve the team's cooperation but also a good safety culture can strengthen the team's performance. Safety culture is the individual's attitudes towards each other and the common perceptions of risks. Aim: The aim of the study was to investigate attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. The question of the study was: do attitudes differ to the safety culture between professions and hospitals? Methods: The study was based on a quantitative research approach, data has been obtained using a web survey with the intention of measuring and then analyzing different groups' attitudes to the safety culture and the WHO:s checklist. Safety Attitudes Questionnaire (SAQ-OR) is adapted to operating care and provides a snapshot of the safety culture. The questionnaire consisted of 30 questions divided into six factors, three self-constructed questions were also included. The selection was based on a convenience sample which included operating theatre nurses and surgeons that works on a central unit, two hospitals were included in the study.Result: Results showed varied positive attitudes within the safety culture. Work satisfaction and attitudes to the WHO:s checklist hade the highest scores while the perception of management was the lowest. The study showed no differences between the professions. In the comparison of hospitals, differences in awareness of stress and perception of management were discovered. Conclusion: Improvements are needed in the dialogue and relationship between managers and staff. Furthermore, the staff must be given the right conditions from the organization to conduct a safe care.

Background: Primary care faces the challenge of developing an easily accessible and effective health care system to meet the needs of the population and to fulfill the care guarantee. Teamwork with satisfactory communication can provide more efficient work and good results for patients. In Gävleborg County, three healthcare centers have started a joint emergency care, where collaboration in teams should optimize resources. Aim: The aim of the this study was to describe district nurses and nurses' experiences of working in the emergency care of primary care. Method: The study had a qualitative approach and a descriptive design. Data were collected using semi-structured interviews and was analyzed with qualitative content analysis. Main result: The interviews resulted in three categories: The teamwork in the emergency care, Changes with a new way of working and Challenges in working with the emergency care. The categories describe district nurses 'and nurses' experiences of a team-based approach where collaboration and accessibility facilitate work and make it effective. The categories also describe challenges in working with the emergency care that led to difficulties in work and shortcomings for the patient. Conclusion: District nurses and nurses in the present study described that the work in primary emergency care was an effective teamwork with satisfactory cooperation and communication between professions. Advantages of the method were accessibility to get advice and support from others and not to be alone. Challenges and difficulties emerged in the work that affected both the working group and the patients. The result in the study give an insight into a common approach of emergency care in the primary care based on the experience of district nurses and nurses. The result in the study can hopefully lead to development and improvement of working methods within emergency care in the primary care.

Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskans upplevelser av sin roll i teamet, Interaktionen mellan de olika yrkeskategorierna i teamet och Betydelsen av att utveckla och förbättra teamet. Att planera arbetet och ligga steget före beskrevs som att ha kontroll över situationen. Ett väl fungerande teamarbete präglades av tydlig kommunikation och att bekräfta varandra stärkte teamkänslan. Slutsats: Studien belyser en rad faktorer kring operationssjuksköterskornas uppfattningar om vad som kan bidra till ett väl fungerande intraoperativt teamarbete. Mer forskning av kvalitativ ansats behövs för att tydliggöra och få en större förståelse av operationssjuksköterskans upplevelser i samband med detta. / Background: The operating room is a place where multidisciplinary teamwork is carried out. In order to effectively assess and evaluate the quality of intraoperative teamwork, and enhance patient safety, it is of great importance to gain a deeper understanding of operating room nurses’ perceptions around the concept of teamwork. Aim: The purpose of the study was to describe operating room nurses’ perceptions of the intraoperative teamwork. Method: Semi-structured interviews were carried out with 14 operating room nurses at two hospitals in north central Sweden. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Result: Three categories and ten sub-categories emerged from the analysis. The three categories were: Operating room nurses’ perceptions of their professional role in the team, Interaction between professionals in the team and, The importance of building and improving the team. To plan work and stay ahead were described as achieving control of the situation. Effective teamwork was characterized by clear communication and, team spirit was strengthened by acknowledging each other. Conclusion: This study demonstrates a number of factors surrounding the operating room nurses’ perceptions of what may contribute to a high functioning intraoperative teamwork. Further research with a qualitative approach is needed to clarify and gain a greater understanding of operating room nurses’ perceptions in the context of teamwork.