Bakgrund: Användandet av WHO checklista har internationellt påvisat reduktion av komplikationer och mortalitet i samband med kirurgi. Checklista för säker kirurgi 2.0. implementerades under hösten 2021 på en operationsavdelning i Mellansverige. Strategier såsom engagerad ledning, information och medarbetares delaktighet har betydelse för hur checklistan används i det dagliga arbetet. Men uppföljning av förändringsarbeten är en viktig del som dock ofta förbises. Syfte: Syftet var att beskriva i vilken omfattning anestesiteamet genomförde ”kontroll inför anestesistart” enligt checklista för säker kirurgi 2.0 och vilka faktorer som påverkade genomförandet. Metod:Studien genomfördes i form av en mixad metod som ansats med en konvergent parallell design. Ett observationsprotokoll och en intervjuguide användes. Det genomfördes 33 observationer på 23 anestesisjuksköterskor och 12 anestesiläkare för att därefter intervjuas separat. Huvudresultat: Resultatet visade att det var anestesiläkarna som initierade checklistan flest gånger och de flesta punkter kommunicerades. De teman som framkom ur intervjuerna var: tillämpning beroende av checklistans utformning, tillämpning beroende av kunskap och inställning, tillämpning beroende på verksamhet och situation, med nio tillhörande subteman. Slutsats: Denna studie skulle kunna bidra till att andra verksamheter inom operationssjukvård kan dra viktiga lärdomar avseende förutsättningar och utmaningar för en effektiv och lyckad implementering.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i vården och kommunikationen inom professionen är av yttersta vikt för både patientsäkerhet och organisationens effektivitet. Kommunikation och sjuksköterskors teamarbete stärker varandra och tillsammans skapas förutsättningar för god och säker vård. Patienter aktualiseras ofta inom båda vårdformerna vilket kräver en god kommunikation mellan enheterna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom professionen mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats som omfattade tolv specialistsjuksköterskor genomfördes. Data från intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i fyra kategorier. Resultat och konklusion: Kontaktvägar med olika funktion var en huvudkategori som framkom och beskriver specialistsjuksköterskornas erfarenheter av hur den nuvarande kommunikationen sker. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna efterlyser en personlig kontakt mellan sjuksköterskor. Kategorin Erfarenheter av ”vi och dem” innehåller resultat kring specialistsjuksköterskornas beskrivning av det relationella samspelet. Resultatet tyder på att specialistsjuksköterskorna saknar personlig kännedom om sina kollegor vilket påverkar samarbetet negativt. Resultatet under kategorin Upplevda hinder visar att specialistsjuksköterskorna har erfarenhet av att inte förstå varandras förutsättningar fullt ut. Kategorin Behov av fler kontaktytor berör önskemålet om utökade mötesplatser och hospitering, vilket kan ses som det centrala budskapet i resultatet av denna studie. / Background: Specialist nurses have a central role in healthcare and communication within the profession is of the utmost importance for both patient safety and the efficiency of the organization. Communication and nurses' teamwork strengthen each other and together the conditions are created for good and safe care. Patients are often brought up to date in both forms of care, which requires good communication between the units. Aim: The purpose of the study was to describe specialist nurses' experiences of communication within the profession between psychiatric outpatient and inpatient care. Method: An inductive interview study involving twelve specialist nurses was conducted. The material was analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories. Results and conclusion: Contact routes with different functions were a main category that emerged and describes the specialist nurses' experiences of how the current communication takes place. The results show that the specialist nurses call for a personal contact between nurses. The category Experiences of "us and them" contains results on the specialist nurses' description of the relational interaction. The results indicate that the specialist nurses lack personal knowledge of their colleagues, which negatively affects the collaboration. Ther esults under the category Perceived obstacles show that the specialist nurses have experience of not fully understanding each other's conditions. The category Need for more contact areas concerns the desire for expanded meeting places and hospitation, which can be seen as the central message in the results of this study.

Introduktion: Postcovid har en bred symtombild som kan påverka människors vardagliga aktiviteter. Det har beskrivits att det varit utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att bedöma tillstånden efter covid-19 samt att det finns behov av att följa dessa patienter över tid för att öka kunskapen kring patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av arbetet inom primärvården med patienter som har postcovid.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta arbetsterapeuter genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom primärvård och hade träffat patienter med postcovid. Urvalsmetoden var bekvämlighet- och snöbollsurvalet. Analysen genomfördes med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete, Dra nytta av tidigare kunskaper och Utmaningar i arbetet. Kategorierna innehåller tillsammans sex underkategorier. Slutsats: Studien visar att det kan vara en fördel att arbeta i team kring patienter med postcovid, vikten av att ta vara på tidigare kunskaper samt utmaningar i arbetet. Resultatet kan fungera som ett underlag för att belysa vikten av riktlinjer och utbildningar om Postcovid samt att dessa behöver integreras med forskning. / Introduction: Postcovid has a broad symptom picture that can affect people's everyday activities. It has been described as challenging for health care professionals to assess the conditions after covid-19 and that there is a need to follow these patients over time to increase knowledge about the patient group. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working in primary care with patients who have postcovid. Method: A qualitative interview study with eight occupational therapists was conducted. The occupational therapists were active in primary care and had met patients with postcovid. The selection method was convenience- and snowball selection. The analysis was implemented with Graneheim & Lundman's content analysis. Results: The analysis revealed three categories: The importance of multi-professional teamwork, Benefit from previous knowledge and Challenges in work. The categories together contain six subcategories. Conclusion: The study shows that it can be an advantage to work in teams around patients with post-covid, the importance of taking advantage of previous knowledge and challenges in the work. The results can serve as a basis for highlighting the importance of guidelines and education about postcovid and that these need to be integrated with research.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.

Bakgrund: All vård som utförs ska vara säker och evidensbaserad, vilket innebär att den ska vara väl underbyggd med kunskap. Vårdare i olika professioner ska utgå från personcentrerad vård, där patientens berättelse är i centrum. När patientens livsvärld tas i beaktning vårdas hela människan och dennes kropp, själ och ande respekteras. Vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning sker misstag i omvårdnaden som kan leda till att patienten får utstå vårdskada och vårdlidande. Sjuksköterskors ansvar är att vårda sina patienter och skydda dem från lidande och respektera deras autonomi, värdighet och integritet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs för att upprätthålla säker vård vid överbeläggningar av patienter på sjukhus. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till säker och evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman utkristalliserades; Erfarenhetens betydelse vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning, Personcentrerad vård ökar säkerheten, Kommunikation, samarbete och tillit inom teamet, God återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress säkrar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor som i sitt team arbetar personcentrerat och evidensbaserat, använder sin egen och andras erfarenheter för att öka förutsättningarna för att kunna arbeta patientsäkert vid överbeläggningar. / Background: All care performed must be safe and evidence-based and must be well-founded with knowledge. Caregivers must start from person-centered care, where the patient's story is at the center. When the patient's life value is taken into account, the whole person is cared for and body, soul and spirit are respected. In the event of overcrowding and high workload, mistakes are made in the nursing care that can lead to the patient enduring a care injury and suffering. Nurses' responsibility is to care for patients and protect them from suffering and to respect their autonomy, dignity and integrity. Purpose: The purpose is to shed light on nurses' experiences of what conditions are required to maintain safe care in case of overcrowding in hospitals. Method: A literature-based method to contribute to safe and evidence-based nursing based on analysis of qualitative studies. Result: Four themes crystallized; Significance of experience at high workload and overcrowding, Person-centered care increases safety, Communication, cooperation and trust within the team, Good recovery and reduced work-related stress ensure nursing. Conclusion: Nurses who apply person-centred and evidence-based practice in their teams, create good conditions for patient-safe work even in the event of overcrowding.

Bakgrund: Operationsverksamheten är en unik och komplicerad arbetsmiljö. Det finns krav på hur en operationssal ska vara uppbyggd för att ingrepp ska genomföras med minsta möjliga risk för patienten. En akutsal har samma struktur som andra salar på en operationsavdelning. Den har högre krav på basala hygienrutiner, städning, ventilation och vilka som får vistas där. Kommunikationen är en avgörande faktor för operationsflödet på en akutsal. Brist på kommunikation kan påverka operationspersonalens prestation och vårdkvaliteten. För att kommunikationen mellan vårdpersonal ska uppfattas korrekt krävs det att både förmedlaren och mottagaren har en gemensam förståelse för situation. Syfte: Syftet är att undersöka operationspersonalens upplevelse av vad som påverkar kommunikationen i teamet på akutsal. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Data samlades in genom nio enskilda intervjuer, baserad på semistrukturerade intervjufrågor enligt en intervjuguide. Insamlade data analyserades med hjälp av Danielsons (2017) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Denna studie visar att operationspersonalen generellt upplever kommunikationen inom teamet som välfungerande. I resultatet framkom tre kategorier: “Operationens ”akutgrad” påverkar kommunikationen” “Erfarenhet påverkar kommunikation på akutsal” “Planering av avdelningsarbetet påverkar kommunikationen”. Slutsats: Operationsteamet är komplext och består av flera yrkeskategorier med varierande bakgrund och kunskap. Det framkommer väldigt tydligt i studien att kommunikationsförmågan är individuell och kan påverka hela teamet. Därför bör personalen utbildas och tränas kontinuerligt i att arbeta i team samt förbättra det kommunikativa samspelet. / Background: The operation unit is a unique and complicated work environment. There are requirements for how an operating room should be constructed so that procedures can be performed with the least possible risk for the patient. An operating emergency room has the same structure as other rooms in an operating room. It has higher requirements for basic hygiene routines, cleaning, ventilation and who is allowed to stay there. Communication is a main factor for the flow of operations in an operating emergency room. Lack of communication can affect the operation staff's performance and care quality. In order for the communication between the operating staff to be perceived correctly it is required that both the mediator and the recipient have a common understanding of the situation. Aim: The purpose is to examine the operation staff’s experience of what affects communication within the team in the operating emergency room. Method: A qualitative interview study was conducted. Data was collected through nine individual interviews, based on semi-structured interview with questions according to an interview guide. Collected data was analyzed using Danielsons (2017) description of a qualitative content analysis. Results: This study shows that the operating staff generally perceive the communication within the team as functioning well. The results revealed three categories: “The emergency degree of the operation affects communication”, “Experience affects communication in the emergency room”, “Planning of the department work affects communication”. Conclusion: The operations team is complex and consists of several professional categories with varying backgrounds and knowledge. It is very clear in the study that the communication ability is individual and can affect the whole team.Therefore, staff members should be continuously educated and trained to work in teams and improve communicative interaction skills.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som innehar unika kompetenser och kunskaper som behövs för en patientsäker vård. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i teamet och bör använda sin kunskap och värna om sin yrkesroll för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Kommunikationsbrist, dålig arbetsmiljö och stor personalomsättning är de vanligaste orsaker till icke fungerande samverkan i teamet internationellt.   Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i en operationssal.    Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökorden togs fram med hjälp av PEO-modellen. Dataanalysen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov & McSherry’s 9-stegs modell, som baseras på en metasyntes.     Resultat: Studiens resultat grundar sig i analyser av 19 vetenskapliga artiklar. Faktorer som påverkar teamarbetet, enligt operationssjuksköterskorna presenteras i tre huvudteman. Första huvudtemat är Teamets funktion med subteman Samarbete och beteenden i teamet och Ledarroll i teamet. Andra temat är Kommunikation med subteman Teamets kommunikationsförmåga, Informationsutbyte inom teamet och Kommunikationsverktyg. Tredje huvudtemat är Arbetsmiljö med subteman Organisationens ansvar och Öppet arbetsklimat.   Slutsats: Teamets samverkan är viktig då operationsmiljön är komplex. Resultatet visar att god kommunikation och respekt för varandras yrkeskompetenser främjar teamarbetet och därmed ökar patientsäkerheten. / Background: In an operating room, the surgical team is made up of a variety of professionals with specialized knowledge. The theatre nurse has an important role in the team and should use her knowledge and protect her professional role to maintain patient safety. On an international level, high staff turnover, lack of communication and poor working environment is the most common reasons of non-functioning collaboration in the team.    Aim: The aim was to describe the theatre nurse’s experiences of teamwork in the operating room.   Methods: The study is a systematic review with an inductive approach. The article search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The keywords were generated using the PEO-model. Bettany- Saltikov & McSherry’s 9-step model, which is based on a meta-synthesis, was used to analyze the data.     Results: The study's findings are based on a review of 19 research literature. The factors that affecting teamwork, according to theatre nurses, is presented in three themes. The first main theme is the Team's function with subthemes Collaboration and behaviors in the team and Leadership role in the team. The second theme is Communication with subthemes The team's communication ability, Information exchange within the team and Communication tools Third theme is. Work environment with subthemes Organization responsibility and Open work climate.   Conclusions: The collaboration in the team is important as the operating environment is complex. The results shows that good communication, respect for each other’s professional competencies promotes teamwork and thereby increases patient safety.

Två eller fler individer som tillsammans arbetar på ett ömsesidigt beroende sätt mot ett gemensamt mål är den vanligaste definitionen av vad ett team är. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, ofta samarbetar akutsjuksköterskan med flera olika personer varje arbetspass. Vid akuta livshotande tillstånd samlas en mängd olika professioner tillsammansför att bilda ett gemensamt team för att omhänderta patienter. Specialistsjuksköterskan med inriktning akutsjukvård ska ständigt bedriva en säker vård utifrån de sex kärnkompetenserna. Säker vård innebär att minska risken att det ska uppstå skador hos patienter genom att arbeta efter vetenskaplig beprövad erfarenhet. Att bedriva patientsäker vård syftar till att vården skall arbeta utefter system och processer som minskar risken att göra fel och skada patienten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa personalens erfarenheter av teamarbetet vidomhändertagande av patienter inom akutsjukvården. Detta är en litteraturöversikt som har ettsystematiskt tillvägagångssätt. Artiklar som svarade på syftet valdes ut från databaserna Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PubMed och sammanlagt valdes 15 artiklar ut som presenterades i en artikelmatris. Resultatet blev två huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna bestod av teamarbetets beståndsdelar samt faktorer som påverkar teamarbetet. Viktigaste fyndet iresultatet var vikten av ett välfungerande ledarskap, tydliga rollfördelningar, hierarkiernas inverkan på kommunikationen samt teamets stora påverkan på patientsäkerheten. Resultatet påvisade att när teamarbetet är välfungerande så får patienten ett snabbare och säkrare omhändertagande. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att vårdpersonalen upplever att teamarbete är fördelaktigt inom akutsjukvård och det finns många positiva aspekter. Det framkom att vårdpersonalen upplevde att en välfungerad teamledare höll de övriga teammedlemmarna organiserade och strukturerade. Vårdpersonalen upplevde att när de arbetar i team kan bedömningar ske snabbare och effektivare vilket leder till en ökad patientsäkerhet / Two or more individuals working together in a mutually dependent way towards a common goal is the most common definition of a team. In emergency care, new teams are constantly being formed, often the emergency nurse collaborates with several different people each work shift. In acute life-threatening conditions, a variety of professions come together to form a big team to care for patients. The emergency nurse must constantly provide patient safety based on the six core competencies. Patient safety means reducing the risk of injuries to patients by working from scientifically proven experience. Conducting patient-safe care aims for the care to work according to systems and processes that reduce the risk of making mistakes and harming the patient. The aim of this literature review was to shed light on the staff's experiences of teamwork in the care of patients in emergency care. This is a literature review that has a systematic approach. Articles that aimed towared responing to our topics intent were selected from the databases Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and PubMed, a total of 15 articles were selected that were presented in an article matrix. The result was two main categories with eight subcategories. The main categories consisted of the components of teamwork and factors that affect teamwork. The most important finding in the result was the importance of well-functioning leadership, clear role distributions, the impact of the hierarchies on communication and the team's major impact on patient safety. The results showed that when teamwork is well-functioning, the patient receives faster and safer care. From the results of the study, it can be concluded that the healthcare staff feel that teamwork is beneficial in emergency care and there are many positive aspects. It emerged that the healthcare staff felt that a well-functioning team leader kept the other team members organized and structured. The healthcare staff experienced that when they work in teams, assessments can take place faster and more efficiently, which leads to increased patient safety

Personer med allvarligt akut sjukdomstillstånd eller skada omhändertas inom akutsjukvården. Omhändertagandet utförs ofta av team där flera yrkesprofessioner är representerade. Det akuta omhändertagandet syftar till att ge den sjuka eller skadade adekvat vård med fokus på den enskilda och med hög nivå av säkerhet. Teamarbetet i det akuta omhändertagandet ställer höga krav på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra. Syftet med studien var att belysa det interprofessionella akutvårdsteamets uppfattning om hur teamarbete kan påverka omhändertagandet av den akut sjuka patienten. Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt. Arton vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2011-2021, samlades in från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera och syntetisera resultatet av de inkluderade artiklarna användes en integrerad analys.  Resultatet belyser faktorer i teamarbete som uppfattas kunna påverka omhändertagandet av patienten och utmynnade i två huvudkategorier; Faktorer som uppfattas förbättra omhändertagandet och Faktorer som uppfattas försämra omhändertagandet. Till vardera huvudkategorin presenteras fem underkategorier. De förbättrande faktorerna omfattas av teamets sammansättning, sammanhållningen i teamet, teammedlemmarnas förståelse för roller och ansvarsområden, effektiv kommunikation och att arbeta mot gemensamma mål. De försämrande faktorerna innefattar negativa teamegenskaper, hierarkier och avvikande syner på roller, ineffektiv kommunikation, konflikter och hög arbetsbelastning. Slutsatsen av litteraturöversikten var att interprofessionell teambaserad vård kan skapa goda förutsättningar för vård av kvalitet med den akut sjuka patienten i fokus. Teamets utmaning kan vara att hantera konflikter, roller och ansvarsområden för att trots höga patientflöden och belastad arbetsmiljö, lyckas arbeta med en god sammanhållning och kommunikation. Därför behöver aktiviteter som stärker teamarbetet vara vedertagna investeringar på arbetsplatser då de i längden kan förbättra teamets prestation och därmed främja hälsa och lindra lidande för patienten. / Individuals with a serious acute illness or injury are cared for in emergency care. The care is often performed by teams where several professions are represented. The emergency care aims to provide the ill or injured with adequate care with a focus on the individual and with a high level of safety. The teamwork in emergency care places high demands on the team members' ability to communicate and collaborate with each other. The purpose of the study was to highlight the interprofessional emergency care team's perception of how teamwork can affect the care of the acutely ill patient. The method used to answer the purpose was a literature review. Eighteen scientific studies, published between the years 2011-2021, were collected from searches in the PubMed and CINAHL databases. An integrated analysis was used to analyze and synthesize the results of the included articles. The results highlight factors in teamwork that are perceived to be able to influence the care of the patient and result in two main categories; Factors that are perceived to improve care and Factors that are perceived to impair care. Five subcategories are presented for each main category. The improving factors included the composition of the team, the cohesion of the team, the team members' understanding of roles and areas of responsibility, effective communication and working towards common goals. The deteriorating factors included negative team characteristics, hierarchies and divergent views on roles, ineffective communication, conflicts, and high workload. The conclusion of the literature review is that interprofessional team-based care can create good conditions for quality care with the acutely ill patient in focus. The team's challenge can be to handle conflicts, roles, and areas of responsibility in order to succeed in working with good cohesion and communication, despite high patient flows and a stressful work environment. Therefore, activities that strengthen teamwork need to be accepted investments in workplaces as they can improve the team's performance in the long run, and thereby promote health and alleviate patients' suffering.

Bakgrund: I akuta situationer sammanflätas olika professioners kunskaper för att möta den akut sjuka patienten. Att vara anestesisjuksköterska på en operationsavdelning kan innebära ett ansvar för en larmtelefon och ställer höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ansvara för larmtelefonen samt medverka vid larmsituationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Att utmanas och utvecklas i sin profession, Ett strukturerat arbetssätt, Scenarioträning skapar trygghet och Vikten av kollegialt stöd. Dessa delades in i åtta subteman. Konklusion: Att ansvara förlarmtelefonen har visat sig vara utvecklande för anestesisjuksköterskan och följer Benners omvårdnadsteori. Ett strukturerat arbetssätt ökar förutsättningarna för ett bra patientomhändertagande och skapar trygghet för anestesisjuksköterskan i larmsituationen. Samarbetet främjas av god kommunikation och ett tydligt ledarskap. Att få stöttning av erfarna kollegor i larmsituationen är en trygghet som har stor betydelse när anestesisjuksköterskan är ny i yrkesrollen. Simuleringsträningar förbättrade kommunikationen i teamet. Även möjlighet till reflektion har en stor betydelse för anestesisjuksköterskan. / Background: In emergency situations, the knowledge of different professionals is united to meet the acutely ill patient. Being an nurse anaesthetist in an operating room may involve a responsibility for an emergency phone which demands high competence in the nurse anaesthetist. Aim: The aim of the study was to describe the nurse anaesthetist’s experiences of being responsible for the emergency phone and participate in alarm situations. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Eight interviews were conducted with nurses anaesthetist’s at a medium-sized hospital in western Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results:The analysis resulted in four themes: To be challenged and developed in their profession, A structured way of working, Scenario training generates safety and The importance of collegial support. These were divided into eight subthemes. Conclusion: To be responsible for the emergency phone has proven to be developing for the nurse anaesthetist and follows Benner's nursing theory. A structured way of working increases the conditions for good patient care and generates safety for the nurse anaesthetist in the alarm situation. The collaboration is promoted by good communication and distinct leadership. Getting support from experienced colleagues in the alarm situation felt as a safety and were significant for the anesthesia nurse who were new to the professional role. Simulation training improved the communication in the team, and the opportunity for reflection proved to be of great importance to the anesthesia nurse.