Bakgrund: Humor är ett brett begrepp som definieras på olika sätt. Humor har stor betydelse i kommunikation och bemötande och finns i alla vårdmiljöer. Ett gott bemötande främjar hälsa, vilket är grundläggande i sjuksköterskans profession. Humor har många fysiologiska och psykologiska effekter, till exempel ökad frisättning av endorfiner, minskad oro och stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan använda sig av humor i sin profession. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en systematisk sökning i tre databaser som genererade i 14 resultatartiklar. Databearbetningen utgick ifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser tre teman: humorns betydelse i interaktion med patienten, humorns betydelse i interaktion med medarbetare och humorns betydelse för sjuksköterskan. I interaktion med patienten används humor relationsskapande, för att patienten ska känna sig unik, uppleva välbefinnande, för att öka följsamheten, underlätta för och få mer kunskap om patienten. Även olämplig humoranvändning belyses i temat. I interaktion med medarbetare används humor för att hantera arbetet, skapa gemenskap och kommunicera underliggande mening och avsikt. Humor har betydelse för sjuksköterskan som copingstrategi och för att hantera stress. Slutsats: Humor har stor betydelse i sjuksköterskans profession och påverkar många människor i sjuksköterskans närhet. Kunskap om humorns effekter behöver implementeras i sjuksköterskeutbildningen och medvetandegöras i professionen. / Background: Humour is a wide concept, defined in several ways. Humour is important for communication and encounter, existing in all healthcare settings. A good encounter promotes health, which is essential in the nursing profession. Humour has many physiological and psychological effects, for example increased release of endorphins, reduced anxiety and stress. Aim: The aim of the study was to illustrate how the registered nurse can practice humour in the nursing profession. Method: A literature review was conducted with a systematic search in three databases that generated in 14 result articles. A manifest content analysis was the foundation of the data analysis. Findings: The findings illustrate three themes: the importance of humour in interaction with the patient, the importance of humour in interaction with co-workers and the importance of humour for the registered nurse. In interaction with the patient humour is used to build relationships, make the patient feel unique, enhance wellbeing, make it easier for the patient, increase compliance and gain more knowledge of the patient. Inappropriate use of humour is also illustrated in the theme. In interaction with co-workers humour is used to manage work, create communion and communicate underlying meaning and intention. Humour is important for the nurse as a coping strategy and to manage stress. Conclusion: Humour has great importance in the nursing profession and affects many people in presence of the nurse. Knowledge about the effects of humour needs to be implemented in the nursing education and acknowledged in the nursing profession.

Bakgrund: Den svårt skadade traumapatienten kräver ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt omhändertagande vid ankomst till akutmottagningen. En av anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter är att delta i omhändertagandet av traumapatienter. Detta kräver att anestesisjuksköterskan kan arbeta i ett anpassat arbetstempo samt kunna arbeta tvärprofessionellt i en stressad miljö. Rött traumalarm ökar kraven på anestesisjuksköterskan som skall inneha fördjupade medicinska- och omvårdnadskunskaper vid omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplevde deltagandet vid rött traumalarm. Metod: En kvalitativ design användes och besvarades med semistrukturerade intervjuer. Studien innefattade tio anestesisjuksköterskor från två mellanstora sjukhus i södra Sverige. Intervjuernas datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskor i studien beskrev ett engagemang till det akuta omhändertagandet samt en vilja till att leverera en kvalitativ vård. Traumaomhändertagandet upplevdes ibland som utmanande, framförallt om det var flertalet skadade eller om patienten var svårt skadad. Samtidigt beskrevs ett ansvar över att vara en resurs för teamet och en länk för patienten under omhändertagandet. Struktur och trygghet var viktiga faktorer till ett lyckat teamsamarbete. För att arbetet kring patienten skulle ske på ett systematiskt och patientsäkert sätt, betonade anestesisjuksköterskorna vikten av utbildning inom traumasjukvård. Slutsats: Anestesisjuksköterskans deltagande i rött traumalarm kräver god kunskap inom såväl traumasjukvård som förmågan till samarbete och kommunikation. Kommunikation och samarbete visade sig oftast fungera väl, men då brister uppstod påverkades traumaomhändertagandet negativt, vilket även innefattade patientsäkerheten. Studien visar att traumaledaren har en avgörande betydelse gällande teamets förmåga till ett lyckat traumaomhändertagande. / Background: The severely injured trauma patient requires a multidisciplinary and interdisciplinary medical care on arrival to the emergency department. One of the nurse anaesthetists tasks is to participate in the care of trauma patients. This requires that the nurse anaesthetists can work in an adapted pace of work and be able to work interdisciplinary in a stressed environment. Red-trauma emergency increases the demand for nurse anaesthetist who shall hold in-depth medical and nursing skills in the care of trauma patients. Objective: The aim of this study was to illustrate the nurse anaesthetist experiences of taking part in red-trauma alarm. Method: The study had a qualitative approach and was answered by semi-structured interviews. The study included ten nurse anaesthetists from two middle large hospitals in southern Sweden. The data from the interviews were analyzed by using a qualitative latent content analysis. Results: Nurse anaesthetists in the study described an attraction to the acute care and a desire to deliver quality care. Trauma care perceived sometimes as challenging, especially if it was the most damaged, or if the patient was seriously injured. At the same time the nurse anaesthetists described a responsibility as being a resource for the team and a link to the patient during care. Structure and security were important factors in a successful team collaboration. So, that the work around the patient would be done in a systematic and patient safely, the nurse anaesthetists emphasize the importance of education in trauma care. Conclusion: The nurse anaesthetist attending in red-trauma emergency requires good knowledge in both trauma care as the ability to co-operation and communication. Communication and co-operation shown to usually work well, but when the deficiencies arose impacted negatively trauma care, which also included patient safety. The study have shown that the trauma leaders expertise have an essential role for a successful trauma-care.

Syftet med studien är att undersöka upplägg och användning av ett teambaserat belöningssystem. Studien utgår från frågeställningar om vad medarbetarna i Handelsbanken har för syn på det teambaserade belöningssystemet Oktogonen som banken använder sig av. Genom att studera teambelöning så kommer det att ge kunskap om hur det fungerar samt hur de anställda uppfattar belöningssystemet. Studien har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är med fem stycken medarbetare inom Handelsbanken. Vid analysering av det insamlade materialet har vi använt oss av tematisering för att ge läsaren en enkel struktur att följa och för att det tydligt ska framgå vilka huvudteman som studien bygger på. Motivation påverkar medarbetarnas arbetsprestation och Oktogonen är inte en motivationshöjande faktor i och med att utbetalningen sker i slutet av arbetslivet. Oktogonen är därför svår att greppa och påverkar inte arbetsprestationen i någon större utsträckning. Däremot stärker den teamarbetet bland personalen. / This studys purpose is to examine the setup and use of team-based rewardsystems. The study is based on questions about what employees in Handelsbanken think of their team-based rewardsystem Oktogonen. By examining team rewards knowledge will be given about how it works and what the employees think of it. The study has a qualitative formed method with semi-structured interviews with five employees in Handelsbanken. When analyzing the collected material we have used thematisation to give the reader structure and to clearly mention the main themes of the study. Motivation affect employees job performance and Oktogonen is not a motivating factor because the payment is made at the end of working life. Therefore Oktogonen is hard to grasp and do not affect work performance in any significant way, however it strengthens the teamwork among the staff.

Bakgrund: Ett operationsteam består av olika professioner som bör samverka mot ett gemensamt mål för att uppnå hög patientsäkerhet. Operationssjuksköterskan har en central roll i teamet på operation och bör besitta goda kunskaper i verbal och icke verbal kommunikation. Kommunikation är komplext och dynamiskt och bör vara effektiv, då detta är en av hörnstenarna i teamet som påverkar teamarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av vårdskada. En av anledningarna till detta kan vara de skilda utbildningarna i kommunikation bland de olika professionerna i operationsteamet i Sverige och internationellt. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analys har utförts genom metasyntes. Resultat: Det finns flera olika faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverkar teamet på operationssal, dessa presenteras i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtema ett är Teamets funktion med subteman Beteenden som påverkar teamet, Kompetens i teamet och Att inte ledarrollen. Huvudtema två är Kommunikation med subteman Kommunikativ förmåga i teamet, Informationsutbytets betydelse för situationsmedvetenhet och Kommunikationsverktyg. Huvudtema tre är Arbetsmiljön med subteman Organisation samt tidsplanering av operationsschemat och Arbetsklimatets betydelse för teamet. Slutsats: Operationsteam är ett komplext team där de olika professionerna arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö, och samverkar mot ett gemensamt mål. De olika professionerna kan ha olika kulturell bakgrund, men trots detta bör kommunikationen vara tydlig och rak för att uppnå en god och säker vård för patienten.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård. Vi anser det betydelsefullt att utforska vilken betydelse distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap har vid samarbetet med vårdpersonal. Syftet med uppsatsen är att synliggöra distriktssköterskans/ sjuksköterskans arbetsledning av vårdpersonal inom kommunal hälso- och sjukvård. Denna litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt från 13 vetenskapliga artiklar och övrig litteratur inom valt ämnesområde. Datamaterialet har granskats utifrån en kvalitativ innehållsanalys samt kategoriserats. Distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap avspeglar samarbetet med vårdpersonalen. Ett starkt ledarskap är viktigt för utvecklandet av ett gott samspel och samarbete mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal. Återkommande faktorer med betydelse för ledarskapets inverkan på samspelet med vårdpersonal visade sig vara ledarskapsroll, kommunikation, teamarbete och utbildning. En öppen och klar kommunikation med regelbunden återkoppling mellan distriktssköterskan/ sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kopplas till framgångrika prestationer. I ett välfungerande teamarbete där distriktssköterskan/ sjuksköterskan har förmåga att motivera vårdteamet genom kompetensutveckling, uppmuntran till egna initiativ, samt delgivande av gemensamma mål och visioner stärks teamet. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd. För detta krävs gedigen kunskap och erfarenhet. Under respiratorbehandling atrofierar andningsmuskulaturen som gradvis behöver avvänjas från andningsstödet, också kallat weaning. Detta är traditionellt en läkarstyrd process som kunnat överföras på sjuksköterskans genom införandet av weaningprotokoll. Sjuksköterskans roll i weaningprocess är bristfälligt utforskad. Syftet med denna studie är att utforska hur intensivvårdssjuksköterskan kan främja urträningsprocessen för patienten i behov av andningsstöd med hjälp av ett weaningprotokoll. Studien tog form i en systematisk litteraturstudie med syntetiseringsprocessen enligt Evans. Tre teman framkom som i resultatet; tillämpning av ett systematiskt tillvägagångssätt, möjlighet att utöva autonomi samt tvärprofessionellt samarbete. Weaningprotokollet gav en överblick och tydlighet i urträningsprocessen. Det främjade autonomi och känsla av säkerhet hos sjuksköterskorna. Dock krävdes en förmåga till flexibilitet och följsamhet för att inte göra processen för rigid. Intensivvårdssjuksköterskans ökade ansvarstagande bör också beaktas ur ansvarsynpunkt där hennes expertis ligger inom omvårdnad. Hennes autonomi får därför inte komma på bekostnad av patientsäkerheten. Protokollstyrningen förbättrade kontinuiteten av urträningsprocessen där kommunikation och teamarbete kring patienten framträder som en röd tråd. Intensivvårdssjuksköterskans och läkarens roller kompletterar varandra vars erfarenheter aldrig helt kan ersättas av ett weaningprotokoll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.” / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p> </p><p>Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling. </p><p> </p><p> </p><p><p>Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i</p><p>på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen</p><p>samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter</p><p>och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga</p><p>konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss.</p><p>Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som</p><p>ett bidrag till fortsatt utveckling. </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p> / <p>We came to the conclusion that the success factors are, the ways in which the staff got recruited, team work, the corporate culture and that staff share their skills and experiences and develop ideas with each other. According to us the main success factor rests on the fact that manpower is able to recruits suitable staff consultants to the right company. We have designed a concept in the form of a star to the office as a contribution for further development.</p>

<p>Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning. Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omhändertagandet av barn med ätsvårigheter: <em>Faktorer på organisationsnivå, Samarbete mellan yrken, Utredning, Arbete i samband med sondning, Arbete vid ätövergång, Resultat och uppföljning, Föräldrarnas roll i omhändertagandet och <em>Näringens roll i omhändertagandet. </em></em>Studien visar att det finns en medvetenhet om ätproblematik och ett intresse att lära sig mer om detta hos den intervjuade personalen. I omhändertagandet förekommer handledning av föräldrar och oralsensorisk stimulering. Dock saknas struktur och djupare kunskaper, vilket ett team med personal med specialistkompetens skulle kunna tillföra.</p>

<p>Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom <em>tillåtande klimat</em>, <em>arbetsmiljö</em>, <em>organisation och</em> <em>ledarskap</em> samt <em>utbildning i kommunikation och teamarbete.</em> Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård.</p> / <p>Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as <em>permitting climate, work environment, organization and leadership, </em>and <em>education in communication and teamwork. </em>Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.</p>