No description available.

Bakgrund: Operationssjukvård är en komplex verksamhet där flera professioner samarbetar i ett team kring patienten. För att teamet ska erhålla en samlad bild över situationen och samordna de insatser som krävs på ett konstruktivt sätt krävs fungerande kommunikation. Flera hinder föreligger dock till fungerande kommunikation och kommunikationsfel förkommer förhållandevis ofta i operationsteam, vilket har vistats påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka insatser som riktats till att förbättra kommunikationen i operationsteam. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån litteratursökningar i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet baseras på 12 kvantitativa artiklar. Resultat: Genom olika insatser som teamträning med simulering, checklista för säker kirurgi, kommunikationsverktyg och kommunikationsträning kan operationsteamets kommunikation påverkas i positiv riktning, genom att skapa forum för kommunikation, stärka teammedlemmar i att yttra sig, skapa förståelse för varandras roller i teamet samt förbättra teammedlemmarnas kommunikationsteknik. Slutsats: Det verkar finnas goda möjligheter till att förbättra teamets kommunikation. En kombination av dessa insatser skulle förmodligen ha bättre effekt än implementering av enskilda insatser då de riktas till olika hinder.

Introduktion: Idag ses ett ökat tryck på sjukvården i stort, detta avspeglar sig även inom ambulanssjukvården. Inom ambulanssjukvården tar det sig uttryck genom ökad larmfrekvens. Detta leder till att de resurser som finns behöver användas klokt. Det ses ett behov av ökat samarbete mellan sjukvård och larmcentral för att möta dessa problem. Därför har regionerna Blekinge, Kronoberg och Kalmar skapat projektet Inre Stöd SOS Alarm. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar projektets medlemmar och ambulansdirigenter har på ISSA, samt hur de tror att ISSA kan bidra till patientnytta. Metod: Denna studie är genomförd som kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Studien baseras på 10 semistrukturerade intervjuer. Informanterna rekryterades genom strategiskt urval. Data analyserades sedan enligt Graneheim, Lindgren och Lundmans (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån 3 huvudkategorier: Förväntningar, Samverkan och Samordning. Dessa har framträtt genom 10 underkategorier. Tillsammans ses dessa kategorier utifrån ett övergripande tema som beskriver resultatet Spindeln i nätet. Slutsats: Resultatet visar att ISSA har en central roll gällande koordinering av vården samt kommunikation med andra organisationer och vårdgivare. Studien belyser vikten av ett fungerande teamarbete och hur detta kan påverka patientsäkerheten. / Introduction: Today, there is an increased pressure on healthcare in general, this is also reflected in ambulance care. In ambulance care, this is expressed through an increased alarm frequency. This means that the resources available need to be used wisely. There is a need for increased cooperation between the healthcare system and SOS Alarm to meet this problem. Therefore, the regions Blekinge, Kronoberg and Kalmar together have created a project Inner support SOS Alarm. Aim: The aim of the study was to investigate what expectations the project members and ambulance conductors have on ISSA, as well as how they believe that ISSA can contribute to patient benefit. Method: This study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The study is based on 10 semi-structured interviews. The informants were recruited through strategic selection. Data were then analyzed according to Graneheim, Lindgren and Lundman (2017) description of qualitative content analysis. Result: The result is presented on the basis of three main categories: Expectations, Collaboration and Coordination. These have emerged through 10 subcategories. Together, these categories are viewed on the basis of an overall theme that describes the result: Central connection point. Conclusions: The result shows that ISSA has a central role in coordination of care as well as communication with other organizations and care providers. The study highlights the importance of teamwork and how this can affect patient safety.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar till följd av åldrandet och ökande sjukdomar hos hela befolkningen. Palliativ vård är till för att främja livskvalité hos patienterna. Sjuksköterskorna inom palliativ vård har som ansvar att ge de döende patienterna samt anhöriga en upplevelse av värdighet, mening, hopp och tröst. Vårdteorin ska vägleda sjuksköterskorna i ett caritativ vårdande som har patienterna i fokus. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar analyserades och framfördes i examensarbetets resultat. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en känslomässig påverkan som kunde orsakas av patienterna och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i sin yrkesroll relaterad till deras bristande kompetens. Sjuksköterskorna upplevde även positiva och negativa upplevelser i samband med teamarbetet. Slutsatser: Det var viktigt att sjuksköterskorna inom palliativ vård delade med sig av sina upplevelser med arbetskollegor. Det hade påvisats att ett gott samarbete ledde till förbättrade upplevelser hos sjuksköterskorna, med tanken på det känslomässigt krävande arbetet som sjuksköterskorna utförde. Patienternas och anhörigas upplevelser samspelade och påverkade sjuksköterskornas upplevelser. / Background: The need for palliative care is increasing because of aging and the increasing diseases in the entire population. Palliative care is designed to promote the quality of life of patients. The nurses in palliative care have the responsibility to give the dying patients and relatives an experience of dignity, meaning, hope and comfort. The care theory would guide the nurses in a caritative caring that had the patients in focus. Aim: The aim is to describe the nurses' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis. Ten qualitative articles were analyzed and presented in the results of the thesis. Results: The results showed that the nurses experienced an emotional impact that could be caused by the patients and relatives. The nurses experienced an uncertainty in their professional role related to their lack of competence. The nurses also experienced positive and negative experiences in connection with teamwork. Conclusions: It was important that the nurses in palliative care shared their experiences with work colleagues. It had been shown that a good collaboration led to improved experiences with the nurses, with the thought of the emotionally demanding work that the nurses performed. The patients' and relatives' experiences interacted and influenced the nurses' experiences.

Bakgrund: För att överbrygga klyftan i kunskap och erfarenhet, har simuleringsträning visats vara effektivt för att hantera akuta situationer. Simuleringsträning är unik då den går att skräddarsy för att utbilda personal i specifika tekniska färdigheter, kommunikation, teamarbete och ledarskap. I en simulerad inlärningsmiljö tillåts barnsjuksköterskan att lära av sina misstag. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av simuleringsträning inför omhändertagandet av barn i akuta situationer för att utveckla simuleringsträningen. Material och metod: Tre fokusgruppsintervjuer med totalt 13 deltagare har genomförts. Intervjuerna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet. Att simuleringsträningen bör vara anpassad efter behovet vilket handlar om simuleringsträningens struktur och dess miljö. Att få möjlighet att träna på sin roll i akuta situationer vilket innefattar att hitta sin roll i teamet, både som arbetsledare och tillsammans med olika professioner. Slutsats: För att stärka barnsjuksköterskornas roll och kunskap i akuta situationer behövs regelbunden och frekvent simuleringsträning i autentiska miljöer med verklighetstroget material.

Bakgrund: Akutsjukvård ges till någon som blivit akut sjuk eller skadad, vården ska dessutom leva upp till samhällets krav på god och säker vård. Idag arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på Sveriges akutmottagningar. Teamarbete är en viktig framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i tre kategorier och åtta underkategorier; Behovet av en formell struktur: Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare. Hinder för ett optimalt teamarbete: Oerfarna teammedlemmar och Arbete under stress. Möjligheter som främjar teamarbetet: Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra och Utbildning och träning.  Konklusion: Fungerande teamarbete är vitalt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Det behövs kontinuerlig träning och utbildning i teamarbete samt riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas. / Background: Emergency care is given to someone who has been acutely ill or injured, the care must also live up to society’s demands for good and safe care. In Sweden both registered- and specialist nurses work in the emergency department. Teamwork is an important factor to increase efficiency of care.  Aim: The aim of this study was to illuminate health personnel’s experiences of and reflections on teamwork in the emergency medical services.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Search for articles was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Articles have been reviewed, analyzed and complied.  Results: Results of the literature study are presented in three categories and eight subcategories; Need of a formal structure: Importance of good communication, Importance of clear roles and Importance of a leader. Obstacles to optimal teamwork: Inexperienced team members and Working during stress. Options that promotes teamwork: Create good relationships, Support and help each other and Education and training.  Conclusion: Functional teamwork is vital for patient safety. Nurses have a significant role in the team and influence the outcome of teamwork and care. Continuous training and education are required as well as guidelines on how teamwork should be conducted.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har en skyddad yrkestitel som innebär specifikt ansvar för patienten både före, under och efter det kirurgiska ingreppet. Ansvaret formuleras i kärnkompetenserna i kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på operationssalen. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor med minst ett års yrkeserfarenhet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Operationssjuksköterskans arbete präglas av att omväxlande fokusera på helhet och delar, samt tre kategorier; att arbeta i team, att hitta sin plats och att ha patienten i fokus. Konklusion: Studien visade att kontinuitet i teamets sammansättning har betydelse för hur väl kommunikation och samarbete fungerar under en operation. Väl inarbetade team medför ett effektivare och kvalitativt bättre arbete och en säkrare vård för patienten. / Background: The operating theater nurse has a protected work title that includes specific responsibilities for the patient before, during and after the surgical procedure. The aim: The aim of the study was to describe operating theater nurses’ experiences of working in the operating theater. Method: A qualitative method was used, five semi-structured interviews were made with operating theater nurses that have worked at least one year in the profession. The data was analysed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one overarching theme: The work of the operating theater nurse is characterized by continually changing focus between the whole and its parts, and three categories; To work in a team, To find one's place and To focus on the patient. Conclusion: The study showed that team continuity has an impact on how well the communication and teamwork works during a surgical procedure. Teams that often work together will result in a more effective process, a better quality of the outcome and a safer care of the patient.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som alla utgör en viktig del i arbetet. För att tillvarata allas unika kompetens krävs ett effektivt samarbete och informationsutbyte. Studier har emellertid visat att kommunikationssvårigheter inom teamet är vanligt förekommande, vilket försvårar samarbetet och utgör en risk för patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets upplevelser av kommunikationssvårigheter i operationssalen. Metod: Litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Litteratursökning genomfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kommunikationssvårigheter upplevdes vara en följd av bristande gemenskap, olämpligt beteende, olika perspektiv och prioriteringar. Kommunikationssvårigheterna hade enligt operationsteamet en negativ inverkan på både patientsäkerheten, arbetsglädjen och effektiviteten i operationssalen. Konklusion: Kommunikationssvårigheter utgör ett problem inom operationssjukvården då det försvårar samarbetet i operationsteamet. Kommunikationssvårigheterna kan resultera i negativa konsekvenser för såväl patienten som anställda. / Background: The operating team consists of various professionals who all are an important part of the work. To take advantage of all team members’ unique skills, effective collaboration and communication is required. However, studies have shown that communication difficulties within the team are common, which complicates collaboration and poses a risk to patient safety. Objective: The aim of the study was to investigate the operating team members’ experiences of communication failures in the operating room. Method: Literature study with systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The literature search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were included. Outcome: Communication difficulties were perceived as a result of lack of community within the group, inappropriate behavior, different perspectives and priorities. According to the operating team, the communication difficulties had a negative impact on both patient safety, job satisfaction and efficiency in the operating room. Conclusion: Communication difficulties are a problem in surgical care as it complicates the cooperation in the surgical team. The communication difficulties can result in negative consequences for both the patient and the employees.

Background: The care of patients is a team effort and communication is a central part in teamwork but communication is a large contributing factor for adverse events. Emergencies increases the difficulties and affect both the words spoken and how those are understood. Aim: To describe how an optimal communication can look like and how communication can be improved in the interdisciplinary team in emergency situations. Method: A literature review was chosen to get a picture of current knowledge. The result was based on 13 articles and was analysed based on Evans (2002) method. Result: Team performed better with a clear leader and when team members communicated situation awareness between them. A faster completion of tasks was seen with the use of closed-loop communication. It was important to have a more equal team environment were every team member could speak up. Communication and teamwork could be improved with the use of simulation training. Conclusion: How the team is structured affect how the communication works and in a well functioning team there is a clear leader which can see and distribute tasks between all resources. Communication can be improved when different methods is implemented like closed-loop communication and call out and simulation training is another way to increase communication in the team. Suggestion for further research: What does communication look like in the clinical environment? / Bakgrund: Vård av patienter är ett teamarbete och inom teamarbetet är kommunikation enviktig faktor men många vårdskador uppstår på grund av brister i kommunikation. När sedanen akut situation uppstår ökar svårigheterna och påverkar både hur orden talas samt förstås. Syfte: Att beskriva hur en väl fungerande kommunikation kan se ut och hur kommunikationen kan förbättras i akuta situationer. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Resultatet grundades på 13 artiklar och granskades genom Evans (2002) analysmetod. Resultat: Teamet presterade bättre med en tydlig ledare och då medlemmarna i teamet kommunicerade situationsmedvetenhet sinsemellan. Vid användande av closed-loopkommunikation utfördes uppgifter snabbare. Det är viktigt med en jämställd teammiljö däralla kommer till tals. Kommunikation och teamarbete kunde förbättras av simuleringsträning. Slutsats: Hur teamet är uppbyggt påverkar hur kommunikationen i teamet fungerar och i ett väl fungerande team finns en tydlig ledare som kan se och fördela arbetet till alla resurser. Kommunikationen kan förbättras om olika metoder för kommunikation används så som closed-loop och call out. Simuleringsträning är ett annat sätt att öka kommunikationen inom teamet. Fortsatt forskning: Hur ser kommunikationen ut i praktiken?

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.