Sammanfattning Bakgrund: Våren 2020 spred sig en pandemi med ett nytt coronavirus över världen. Sjukdomen kom att benämnas covid-19 och orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, dödligheten beräknas internationellt till mellan 1 och 1,5 procent. Vårdpersonal har under pandemin utsatts för stress och hälsorisker i arbetet. På en vårdcentral har distriktssköterskan varierande arbetsuppgifter och en ledande roll. Miljön runt distriktssköterskan är en viktig del av vårdandet.   Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta inom primärvården under rådande pandemi. Metod: 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier; teamarbetets betydelse, utökat säkerhetsperspektiv och förändrade arbetsrutiner. Ett bra teamarbete samt bra ledarskap från närmsta chef hade stor betydelse för distriktssköterskornas arbete under pandemin. Förändrade hygienrutiner ledde till ökat säkerhetstänk på vårdcentralen samtidigt som det fanns en rädsla för smitta och smittspridning. Arbetsrutiner förändrades vilket ledde till ökad flexibilitet hos både patienter och personal. Slutsats: För att förbättra vården bör resurser läggas på teamutveckling inom primärvården. Utveckling av digitala hjälpmedel skulle leda till effektivisering av vårdcentralens resurser. Den förändrade innebörden av egenvård i fortsatt större utsträckning kan leda till bättre utnyttjande av befintliga resurser både hos individen och vårdpersonal.

Bakgrund: I Sverige inträffar cirka 110 000 vårdskador varje år där 45% av fallen innebär en förlängd sjukhusvistelse för patienten. Tidigare forskning har visat att teammedlemmarna i en operationssal har olika uppfattningar när det gäller teamarbete på sal. Samverkan i team är en viktig aspekt där alla olika yrkesprofessioner behövs för att kunna säkerställa att patienten erhåller en god och säker vård. Ett samarbete som fungerar väl och en god kommunikation leder till att misstag och felsteg kan elimineras och kan främja patientsäkerheten.  Motiv: Författarna till föreliggande studie har under den verksamhetsförlagda utbildningen observerat hur brister i teamarbetet kan få förödande konsekvenser. Genom att genomföra intervjuer med fokus på operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete skapas en ökad kunskap hos teammedlemmarna vilket kan leda till förbättrat teamarbete i operationssalen. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i operationssalen. Metod: Studien har utförts i kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor vid tre operationsavdelningar i Sverige. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal redovisas i huvudkategorierna Strategier för att skapa ett positivt arbetsklimat, Tillvägagångssätt för kommunikation i teamet och Attityder i teamet med underliggande subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att kommunikationen hade betydelse för ett fungerande teamarbete. Vikten av en god kommunikation i teamet kunde påverka patientsäkerheten vilket kan ha betydelse för patientens liv. Att uppmärksamma operationssjuksköterskor om teamarbetets betydelse för patientsäkerheten, tror författarna är av vikt för att minimera antalet allvarliga händelser vilket kan leda till vårdskada. / Background: Approximately 110 000 healthcare injuries occur every year in Sweden, where 45% of the cases involve an extended hospital stay for the patient. Previous research has shown that team members in an operating room have different views of teamwork. Collaboration in the team is an important aspect where all different professions are needed to be able to ensure that the patient receives good and safe care. A collaboration that works well and good communication is required so that mistakes can be eliminated and promote patient safety. Motive: The authors have observed how deficiencies in the teamwork can have devastating consequences. By conducting interviews with a focus on the operating theatre nurses’ experiences of teamwork, increased knowledge is created among team members, which can improve teamwork in the operating room. Aim: The aim of the study was to illustrate operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room. Methods: The study was conducted in a qualitative design with semi-structured interviews with eight operating theatre nurses from three operating wards in Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: Operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room are presented in the main categories Strategies for creating a positive work climate, Approaches to communication in the team and Attitudes in the team with underlying subcategories. Conclusion: The operating theatre nurses experienced that communication was of importance for a functioning teamwork. The importance of good communication in the operating team could affect patient safety which can have an impact on the patient’s life. The authors believe it is important to make operating theatre nurses aware of the importance of teamwork for patient safety, to minimize the number of serious incidents that can lead to a healthcare injury.

Bakgrund: Hjärtstopp eller kammarflimmer/ventrikelflimmer är ett livshotande tillstånd som kräver snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning (HLR). Det är ett moment som förekommer intermittent, detta gör det svårt för sjuksköterskan att hålla sina kunskaper uppdaterade då kunskap är en färskvara. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i teamvaldes som ett teoretiskt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet till att bibehåller och utvecklar kompetens och trygghet i sjukhus hjärt-lung räddning inom akutsjukvård. Metod: Designen på uppsatsen är ämnad en allmän litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed har nyttjats för insamling av data. Resultatets underlag bestod av 13 artiklar varav nio var tillämpade med kvalitativ metodik och fyra artiklar med kvantitativ metodik. En tematisk analys valdes för att analysera datan. Resultat: Totalt identifierades ett tema och fyra subteman; Övning, Erfarenhet, kommunikation och förhållningssätt som alla gick under temat framgångsfaktorer och hinder. Slutsats: Faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och trygghet är; hur utbildningen utformas, sjuksköterskans erfarenhet, inställning samt akutteamets samarbete. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition that needs prompt action in the form of cardiopulmonary resuscitation (CPR). It is an element that occurs intermittently, this makes it difficult for the nurse to keep her knowledge up-to-date, and if knowledge is not put into practice it is easily forgotten. The nurses core competence collaboration in teams was chosen as a theoretical perspective. Aim: The aim was to describe factors that may affect nurses ability to maintain and develop competence and security in cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method: The study design is a general literature overview. The databases CINAHL and PubMed have been used to collect data. The basis for the results consisted of 13 articles, nine of which were applied with qualitative methodology and four articles with quantitative methodology. A thematic analysis was chosen to analyze the data. Results: A total of one theme and two sub themes were identified; practice, experience, communication and approach which all went under the theme of factors related to success and obstacles. Conclusion: Factors that can affect the nurse's competence and security are; the design of the training, the nurse's experience, attitude and the emergencyteams collaboration.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

No description available.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorersupplevda arbetstillfredsställelse i relation till deras arbetssätt – interprofessionellt teamarbete och samverkan med andra kuratorer. Studien ämnade även att undersöka huruvida bakgrundsfaktorerna ålder, arbetslivserfarenhet, kön och utbildning inverkar på den upplevda arbetstillfredsställelsen. Inspiration till studien uppkom genom egna iakttagelser av hälso- och sjukvårdskuratorers olika arbetssätt under socionomprogrammets verksamhetsförlagda moment, samt genom granskning av tidigare forskning som lyft interprofessionellt teamarbete och samverkan som viktiga faktorer för arbetstillfredsställelse, där relevant forskning på svensk population i dagsläget är otillräcklig. Den aktuella enkäten resulterade i 118 svar från hälso- och sjukvårdskuratorer i 9 regioner i Sverige. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS och resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och interprofessionellt teamarbete. Gällandesamverkan med andra kuratorer så visade resultatet ingen signifikant skillnad för upplevd arbetstillfredsställelse ifall kuratorn är ensam av sin profession eller har kuratorskollegor att samverka med på arbetsplatsen. Däremot visade det framkomna resultatet att något som verkarvara av vikt för arbetstillfredsställelsen är möjlighet till stöd från andra kuratorer vid behov. Slutligen visade resultatet att både ökad ålder och mer arbetslivserfarenhet korrelerar med högre arbetstillfredsställelse.  Sammanfattningsvis visade denna studie att arbetstillfredsställelse kan påverkas av flera olika faktorer, och att specifika arbetssätt så som interprofessionellt teamarbete är en faktor. Därtill är upplevelsen av att få stöd från andra kuratorer vid behov av vikt, men det behöver intenödvändigtvis vara en kuratorskollega på den egna arbetsplatsen. Studiens resultat har även påvisat att bakgrundsfaktorer som ålder och arbetslivserfarenhet kan ha positiv verkan på arbetstillfredsställelse hos de tillfrågade hälso- och sjukvårdskuratorerna.

No description available.

BAKGRUND: Varje år drabbas mellan 93 000 och 110 000 patienter av vårdskador. Dessa vårdskador bidrar till patientlidande. Som en del av god omvårdnad har operationssjuksköterskan ansvar att skydda patienten. Den legitimerade operationssjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen teamarbete ansvara och samverka för patienten med andra kompetensgrupper. När teamet brister i samarbete och i kommunikation påverkas patientsäkerheten negativt.SYFTE: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med teammedlemmar i operationssalen.METOD: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Idunn. 22 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes.RESULTAT: Två teman framkom i resultatet. Aspekter som främjar kommunikation med subteman: ömsesidig respekt, kunskapsöverföring i teamet, teamkännedom och samarbete. Aspekter som hindrar kommunikation med subteman: hierarki och olämpligt beteende, tidsbrist och stress och distraktioner i operationsmiljö. SLUTSATS: Operationssjuksköterskor kan komma att behöva få ökad förståelse av främjande och hindrande aspekter kring kommunikation. Då ömsesidig respekt och teamkännedom för varandra kan öka möjligheten till effektivt samarbete och god kommunikation. Operationssjuksköterskor kan vid förståelse för de hindrande aspekterna sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en välfungerande kommunikation i teamet på individ och organisationsnivå. / BACKGROUND: Each year, between 93,000 and 110,000 patients suffer from health care injuries. These medical injuries contribute to patient suffering. The patient is exposed to a vulnerable situation in the operating room. As part of good nursing, an operating room  (OR) nurse has the responsibility to protect the patient. According to the core competency of teamwork, the licensed surgical nurse must be responsible for the patient and collaborate with other skill groups. When the team lacks cooperation and communication, patient safety is negatively affected. PURPOSE: To describe operating room nurses experience of communication with team members in the operating room .METHOD: A systematic litterature study with a qualitative design was carried out. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl and Idunn. 22 articles were analyzed according to Evans (2002) describing synthesis. RESULTS: Two themes emerged in the results. Aspects that promote communication with subthemes: mutual respect, knowledge transfer in the team, team knowledge and cooperation. Aspects that obstacles communication with subthemes: hierarchy and inappropriate behavior, lack of time and stress and distractions in the operating room.CONCLUSION: Operating room nurses may need to gain an increased understanding of promoting and hindering aspects of communication. Since mutual respect and team knowledge of each other within can increase the possibilty of effective cooperation and good communication. When operating room nurses understand the hindering aspects, they can strive to create better conditions for well-functioning communication in the team at individual and organizational level.

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd. / Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 6000 personer utanför sjukhus och 2500 personer på sjukhus. Behandling av patienter med hjärtstopp sker ofta under press där tid, omhändertagande och interventioner har betydelse för utfallet. Ofta sker arbetet i ett team som bildats just för den specifika situationen där alla deltagare inte haft möjlighet att träna tillsammans. Hjärtstopp är därav ett tidskritiskt tillstånd som ställer stora krav på det behandlande teamet avseende patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva faktorer vid teamarbete som bidrar till ett patientsäkert omhändertagande vid hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka fram lämpliga vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 18 artiklar i arbetets resultat. Vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analys. Resultat: Utifrån studiens syfte genererade de inkluderande artiklarna i tre huvudkategorier - teamarbete, kompentens och arbetsmiljö. Teamarbete delades in i ledarskap, kommunikation och rollfördelning. Kompetens delades in i teamträning, klinisk erfarenhet och utrustning. Arbetsmiljö delades in i fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: För att som vårdpersonal bedriva en patientsäker vård vid hjärtstoppssituationer krävs ett välfungerande teamarbete. För att uppnå ett lyckat teamarbete ställs krav på tydlighet vad gäller ledarskap, rollfördelning och kommunikation. Teamarbetet är en dynamisk process som påverkar patientsäkerheten i positiv bemärkelse av gemensam teamträning, kollegor med klinisk erfarenhet samt en välfungerande utrustning. Även arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala, kan ha en inverkan på patientsäkerheten. / Introduction: Cardiac arrest can happen to anyone, at any time. Each year, around 6,000 people are affected outside hospitals and 2,500 people in hospitals. Treatment of patients with cardiac arrest often takes place under pressure where time, care and interventions are important for the outcome. Often the work takes place in a team that was formed precisely for the specific situation where all participants did not have the opportunity to train together. Cardiac arrest is therefore a time-critical condition that places great demands on the treating team regarding patient safety. Aim: To describe factors in teamwork that contribute to patient-safe care in cardiac arrest. Method: A literature review with systematic design. The databases CINAHL and PubMed have been used to search for suitable scientific articles. After quality review, 18 articles were included in the results. Scientific articles were analyzed using integrated analysis. Result: Based on the purpose of the study, the inclusive articles were generated in three main categories: Teamwork; Competence; and Work environment. Teamwork was divided into leadership, communication, and role distribution. Competence was divided into team training, clinical experience, and equipment. Work environment was divided into physical work environment and psychosocial work environment. Conclusion: For healthcare professionals to provide patient-safe care during resuscitation, well-functioning teamwork is required. To achieve successful teamwork, clarity is required in terms of leadership, role distribution and communication. Teamwork is a dynamic process that affects patient safety in the positive sense of joint team training, colleagues with clinical experience and well-functioning equipment. The work environment, physical and psychosocial, can also have an impact on patient safety.