Kostnaden för hälso- och sjukvård i Sverige uppgår årligen enligt Statistiska centralbyrån till drygt 230 miljarder kronor vilket kan anses vara mycket. Den svenska hälso- och sjukvården är viktig för samhället och således blir de interna förhållandena och processerna viktiga för de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Denna fallstudie har genom två delstudier undersökt en större hälso- och sjukvårdsorganisation som för drygt 1,5 år sedan genomförde en omorganisering. Specifikt har studien undersökt stödfunktionernas teamarbete och syftar till att öka förståelsen för hur teamens nya organisation teoretiskt kan förstås. Vidare syftar studien till att söka förståelse för hur arbetet som teamen bedriver upplevs fungera och tas emot. I delstudie ett intervjuades 12 medarbetare och chefer och i delstudie två insamlades en webbenkät ifrån 10 verksamhetschefer. Empirin har analyserats tematiskt och visade bland annat att den struktur som teamen verkar inom bättre kan förstås som en matrisorganisation med tillhörande utmaningar. Vidare är några av slutsatserna att den interna kontrollen var bristfällig och att både medarbetare och chefer gavs föga möjligheter till att i förlängningen utveckla ett ansvarsfullt arbetssätt. Diskussion om vad som kan utvecklas har redogjorts. Förslag på framtida forskning är att jämföra planerad- och upplevd styrning med faktisk produktivitet. / The cost of health care in Sweden is annually, according to Statistics Sweden more than 230 billion SEK which can be considered a lot. The Swedish health care is important to the society and consequently, the internal conditions and processes are important for those working within the health care. This case study has been conducted through two sub-studies, examined a larger health care organization, which undertook a reorganization one and a half year ago. Specifically this case study has studied the support functions teamwork, and aims to increase the theoretically understanding of the team's new work organization. Consequently the purpose of this case study has been to seek understanding of the work that the teams engage in and how it is received. In sub-study number one, 12 employees and managers where interviewed and in sub-study two, a web-based questionnaire was distributed to 10 branch managers. The empirical data were analyzed thematically and shows that the team's new organization better can be understood as a matrix organization, with related challenges. Furthermore, some of the conclusions are that the internal controls were inadequate and both employees and managers were given little opportunity to take long term responsibility for their work. A discussion of what can be developed is outlined. Suggestions for future research are to compare planed- and perceived management control with actual productivity.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Bakgrund: Psykisk ohälsa av varierande allvarlighetsgrad under graviditet ökar. Psykisk ohälsa under graviditet medför bland annat ökad risk för nedsatt anknytning till barnet och tillväxthämningar hos barnet. Barnmorskor är den profession som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykisk ohälsa under graviditet. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida med psykisk ohälsa inom mödravården. Metod: Webbaserad enkätundersökning, analyserad med kvalitativt manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet att vårda innebar att barnmorskorna hade ett förtroendeingivande och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remittering och samarbete/samverkan vid behov. Resultatet visade även på utmaningar och hindra som tidsbrist, kunskapsbrist som skedde i att inte räcka till samt att sakna stöd och resurser där det förekom en brist påeller bristande resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, teamarbete och samverkan är nödvändigt för att identifiera och bemöta behov av stöd och insatser vid psykisk ohälsa under graviditet. / Bakgrund: Psykiska problem av varierande svårighetsgrad under graviditeten ökar. Psykiska problem under graviditeten innebär bland annat en ökad risk för minskad anknytning till barnet och tillväxthämning hos barnet. Barnmorskor är de yrke som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykiska problem under graviditeten. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av vård av gravida med psykiska problem inom mödravården. Metod: Webbaserat undersökning, analyserad med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet till vård gjorde att barnmorskorna hade en förtroendefull och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remiss och samarbete/samverkan vid behov. De Resultatet visade också på utmaningar och hinder såsom brist på tid, brist på kunskap som resulterat i att det inte räckte till och att det saknades stöd och resurser där det saknades eller brist på resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, lagarbete och samarbete är nödvändigt för att identifiera och svara på behov av stöd och insatser vid psykiska problem under graviditeten.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.

Bakgrund: Trauma orsakar livshotande skador och mortalitet världen över och är förenat med stort lidande för den drabbade och dennes närstående. Ett välfungerande multidisciplinärt team är betydelsefullt för att åstadkomma bästa möjliga omhändertagande av patienten och minskar risken för komplikationer och dödlighet. Ett välfungerande teamarbete i det multidisciplinära teamet med olika kompetenser är en komplex uppgift som ställer höga krav på medlemmarna i teamet. Specialistsjuksköterskor i traumateamet har en betydande roll för teamarbetet vid omhändertagandet av traumapatienten. Syfte: Syftet var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av nyckelfaktorer till ett välfungerande teamarbete vid traumalarm nivå 1.Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med användning av kritisk incident teknik. Resultat: Analysen av data resulterade i sex kategorier: Att ha en tydlig och riktad kommunikation i traumateamet, Att ha ett strukturerat och professionellt traumaomhändertagande, Att träna inför och reflektera efter traumalarm, Att förbereda traumarummet och traumateamet, Att ha tydlig rollfördelning och tydligt ledarskap i traumateamet samt Att ha en god stämning och ett lugnt klimat. Slutsats: Teamarbete vid traumalarm nivå 1 är en komplex uppgift där det inte finns enavgörande faktor, utan en rad olika faktorer som är beroende av varandra för ett välfungerande multidisciplinärt teamarbete. Studien ger en djupare förståelse för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för ett välfungerande teamarbete. Vikten av att få öva motiverar till att mer resurser behövs för att kunna genomföra fler simuleringsövningar

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Introduktion: I ambulansen sker ett dyadiskt teamarbete, där två personer, varav minst en sjuksköterska, arbetar tillsammans. Ett effektivt och välfungerande teamarbete har visat sig främja personalens hälsa och trygghet samt öka patientsäkerheten, medan hinder i teamarbetet kan skapa ineffektivitet och öka risken för misstag. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelser av dyadiskt teamarbete i prehospital miljö. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor, arbetande på akutambulans i Sverige, intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av öppenhet och trygghet, känslor av ensamhet och otrygghet, kommunikationens betydelse samt kompetens och erfarenhet påverkar samarbetet. Resultatet visade att specialistsjuksköterskorna upplevde att tillit inom teamet var avgörande för teamarbetet, där tryggheten i samspelet med kollegan bidrog till både lust och säkerhet i arbetet. Vid bristande tillit i teamarbetet kunde känslor av ensamhet och otrygghet uppstå vilket kunde ge osäkerhet i arbetet. Kommunikationen i teamet var viktigt för att kunna sköta sitt jobb och vid tydlig kommunikation minskade risken för missförstånd. Specialistsjuksköterskorna beskrev att erfarenhet och kompetens var en stark orsak till trygghet i teamarbetet. Slutsats: En slutsats utifrån studiens resultat är att det är viktigt att det dyadiska teamet i ambulansen är tillitsfullt och har en öppen karaktär. Att man vågar lita på varandra i teamet och att man har en gemensam bild av det arbete som skall genomföras. Att arbetet i ambulansen både blir roligare och säkrare om man har en bra kommunikation och försöker skapa en atmosfär som är tillåtande och utvecklande. Ett teamarbete med bristande tillit leder till osäkerhet, tvivel och ökar risken för missförstånd. Det behövs ytterligare studier för att utveckla metoder för att stärka den psykosociala arbetsmiljön men även för att undersöka teamarbetets påverkan på patientsäkerheten.

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector. / Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades. Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna. Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården. / Background: With an increasing prevalence of type 2 diabetes globally, the need for effective care and support for lifestyle changes is important. District nurses play a key role in promoting healthy behaviors in these patients.  Aim: The aim of the study is to investigate how district nurses motivate patients with type 2 diabetes to implement lifestyle changes.  Method: The study is based on a qualitative interview survey with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with district nurses in primary care, in this study health care centers. Data were analyzed through qualitative content analysis by reflecting on the content and identifying any patterns in the district nurses' experiences and practices.  Findings: The study shows that person-centered care, active listening and empathy are essential to motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle changes. The district nurses emphasize the adaptation of support to each patient's unique needs and the importance of patient involvement in care decisions. Teamwork and collaboration across professional boundaries are also central to offering coordinated care. The diabetes school and the involvement of relatives are emphasized as important resources for supporting and motivating the patients.  Conclusion: The study highlights the central role of district nurses in promoting lifestyle changes in patients with type 2 diabetes and suggests further research to develop guidelines and educational programs that strengthen this aspect of diabetes care.