Global ETD Search

211	Anestesi- och ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid interhospitala transporter : en intervjustudie Halt, Julia, Anders, Strannerdahl January 2017 (has links) Bakgrund: Interhospitala transporter ökar årligen inom Sverige. För att en interhospital transport skall utföras med god vårdkvalitet ställs höga krav på samarbete mellan de olika professionerna. Ett väl fungerande team underlättar arbetet och leder till ökad trygghet hos personalen vilket troligen kommer att påverka den vård patienten får. Det finns emellertid begränsad kunskap om hur teamarbetet fungerar vid interhospitala transporter och vad personalen har för erfarenhet av det. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet vid interhospitala transporter. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv anestesi- och ambulanssjuksköterskor vid två olika regioner i södra Sverige under våren 2017. Analysen företogs med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier med underkategorier. Erfarenheterna tyder på ett överlag välfungerande teamarbete vid de interhospitala transporterna. Kommunikation, ansvarsfördelning och tidigare erfarenheter uppfattades påverka samarbetet samt den vård som patienten fick. Relationerna i teamet samt attityder hos teammedlemmarna innebär en utmaning för synergin i teamet. Slutsats: Ett välfungerande teamarbete utgörs av tydlig kommunikation, relationerna i teamet samt grundlig kompetens vilket framkallar en trygghet i teamet. Erfarenheterna av samarbetet vid interhospitala transporter är bra samtidigt som det finns ett behov och en vilja till förbättring. / Background : The interhospitala transports of intensive care patients is increasing every year in Sweden. To make sure that the transport between the various units are- performed to the highest possible level of care it is vital that a high standard of co-operation is performed with all professionals involved. Well organized teamwork eases the workload and helps to give a feeling of security with all staff involved which is then likely to positively affect the care of the patient in focus. However there is still a limited knowledge about how a well functioned teamwork is interpreted between all parts involved in transportation of intensive care patients. Purpose: The purpose with this study was to describe the Nurse anesthetists and Ambulance nurses experiences of teamwork at interhospitala transports. Method: This study was implemented with a qualitative method where semi-structured interviews took place with 12 Nurse anesthetists or Ambulance nurses in two different regions in the south of Sweden during the spring of 2017. The analysis was completed with a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The result is presented in four categories. The experiences of those involved gave an interpretation of a mainly well-functioning teamwork. However communication, division of responsibilities and competence are main factors with recurring issues which was perceived to affect the cooperation of all professions involved and of course the treatment that the patients receive. The relations in the team as well as the attitudes of the team members funds challenges for the synergy in the team. Conclusion : A well functioning teamwork is built from clear communication, relations in the team and thorough expertise which will lead to a feeling of safety in the team. The experiences of the cooperation in interhospital transports are good, at the same time as there is a need and a will to make improvements. Teamwork multiprofe ssiona l team s s pecialist nurses nurse anesthetist ambulance nurse interhospital transports cooperation Teamarbete multiprofessionella team specialistsjuksköterskor anestesisjuksköterska ambulanssjuksköterska interhospitala transporter samarbete. Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
212	Samarbete genom samtal : En samtalsanalytisk studie av multiprofessionella teamkonferenser inom smärtrehabilitering / Team Talk : Collaboration through Communication in Meetings of a Multiprofessional Pain Rehabiliation Care Team Lundgren, Charlotte January 2009 (has links) The thesis investigates team talk and team collaboration from a dialogical perspective, and is based on video recordings of 15 multiprofessional team conferences involving a pain rehabilitation team. The analyses also draw upon a vast material of interviews, field notes and documents collected during almost a year of fieldwork at the clinic. The main purpose of the thesis is to shed light on some of the distinguishing linguistic features of such team conferences and on the pragmatic strategies deployed by the team members in order to bring into play the variety of professional perspectives represented in the team. Analyses of their lexical choices and interaction show three areas of responsibility: professional, overlapping and shared. Analyses of phases, activities and participant structures show how the team conferences can be understood as a specific type of institutional interaction, a communicative activity type that makes it possible both to share information and to reach a shared understanding of the patients’ problems. A deeper interactional analysis reveals pragmatic strategies enhancing the team’s multiprofessional communication: the identification and sorting of information, in-depth discussions of specific problems and decision-making procedures. The results illustrate central aspects of what is often called interprofessional competence within the field of health care, i.e. the ability to make the most of multiprofessional collaboration. The thesis adds to our understanding of team conferences as a communicative activity type and increases our understanding of how participants can offer their perspective through conversation, thereby making it possible for the others to adopt this perspective – in short, to achieve what is often referred to as a democratic dialogue. / Med utgångspunkt i ett dialogiskt perspektiv analyseras samtalen under teamkonferenserna i ett smärtrehabiliteringsteam för att beskriva språkliga strategier som stödjer samarbetet mellan företrädare för olika professioner. Analyserna baseras på videoinspelningar av 15 teamkonferenser (motsv. c:a 40 tim) samt fältanteckningar, intervjuer och dokument insamlade under ett knappt års fältarbete. Analyserna av ordförråd och interaktion visar att teammedlemmarnas ansvarsområden består av tre typer: professionsspecifika, delade och gemensamma ansvarsområden. Analyser av faser, delaktiviteter och deltagarstruktur visar hur samtalen kan beskrivas som en form av inominstitutionella arbetsmöten, en verksamhetstyp som både ger möjlighet för teammedlemmarna att dela med sig av information till varandra och att nå en delad förståelse av patienternas situation och möjliga lösningar. Vidare har en mer omfattande interaktionsanalys resulterat i en beskrivning av språkliga strategier som stödjer samarbetet i teamet: inventering och sortering av information, fördjupande diskussioner av specifika problem samt förhandling och förankring av beslut. Analyserna visar också hur teammedlemmarna tillsammans definierar vilket förklaringsdjup som krävs i diskussionen av en viss aspekt av ett problem för att en delad förståelse av problem och potentiella lösningar ska kunna uppnås. Tillsammans tydliggör resultaten några centrala aspekter av det som brukar kallas interprofessionell kompetens – förmågan att på ett socialt smidigt och interaktionellt effektivt sätt förhålla sig till och överskrida gränserna mellan olika professioners kompetens- och ansvarsområden. Avhandlingen bidrar till förståelsen av teamkonferenser som verksamhetstyp och fördjupar förståelsen av hur samtalsdeltagare kan göra sina respektive perspektiv tillgängliga för varandra – en grundläggande förutsättning för att uppnå det vi brukar kalla det goda samtalet. Communication discourse analysis conversation analysis professional discourse team teamwork multiprofessional collaboration interprofessional collaboration rehabilitation pain kommunikation samtalsanalys diskursanalys kommunikationsetnografi verksamhetsanalys team teamarbete multiprofessionellt samarbete interprofessionellt samarbete rehabilitering smärta Human communication Kommunikation mellan människor Swedish language Svenska språket
213	Operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen - en systematisk litteraturstudie / The operating team's experiences of collaboration in the operating room - a systematic literature study Johansson, Maja, Andersson, My January 2021 (has links) Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration. Anesthetist assistant nurse communication experiences nurse anesthetist operating team operating room scrub nurse teamwork Anestesiolog anestesisjuksköterska erfarenheter förståelse kommunikation operationssal operationssjuksköterska operationsteam operatör teamarbete undersköterska upplevelser Other Medical Sciences Annan medicin och hälsovetenskap Nursing Omvårdnad Other Health Sciences Annan hälsovetenskap
214	Sjuksköterskans omvårdnad av självmordsnära patienter : en litteraturstudie / Nursing care of suicidal patients : a literature review Sundström, Kristin January 2017 (has links) Bakgrund: Självmord är brett representerat över hela världen och berör många miljoner människor direkt eller indirekt. Psykiatriskt sjukdomstillstånd och andra sociala och biologiska tillstånd ligger som grund då en människa tar sitt liv. Omvårdnaden vid självmordsproblematik är central och sjuksköterskors inställning och den vårdrelation som finns mellan sjuksköterska och patient är viktig vid omvårdanden av självmordsnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskor inom psykiatrisk vård och självmordsnära patienter beskriva omvårdnad som kan vara betydelsefull samt svårigheter som kan föreligga. Metod: Litteraturstudie med 12 artiklar där kvalitativ, kvantitativ och mixad metod användes. Data analyserades med Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman; ”Förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig omvårdnad för självmordsnära patienter” och ”Sjuksköterskors känslor – En utmaning vid omvårdnaden av självmordspatienter”. Underteman för respektive huvudteman beskriver ”Observation och säkerhet”, ”Bedömning”, ”Teamarbete”, ”Kommunikation”, ”Kunskap och stöd” samt ”Tid” och för huvudtema två ”Osäkerhet”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt: Empati – icke empati” samt ”Medkänsla och sjuksköterskans ingjutande av hopp hos patienten”. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Joyce Travelbees teoretiska utgångspunkt och belyser den unika människan och den mellanmänskliga relationen, hoppets betydelse för den lidande människan och hur vi förstår andras upplevelser genom tid och kommunikation. / Background: Suicide is widely represented all over the world and affects many millions of people directly or indirectly. Psychiatric disease states and other social and biological conditions lie as a basis when a person takes one’s life. Nursing in suicide problems is central and nurses' attitude and the care relationship between nurse and patient is important in nursing suicidal thinking patients. Aim: The purpose of the study was to describe nursing care that may be significant as well as difficulties that may exist from nurses in psychiatric care and suicidal patients. Method: Literature review with 12 articles using qualitative, quantitative and mixed methodology. Data was analyzed by Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result formed two main themes; "Prerequisites for proper care for suicidal patients" and "Nursing feelings – A challenge in nursing of suicide patients". Subtopics for the respective main themes describes "Observation and Security", "Assessment", "Teamwork", "Communication", "Knowledge and Support" and "Time" and for the main theme two "Uncertainty", "Nurse’s approach: Empathy - Empathy" and "Compassion and nurse’s initiation of hope for the patient". Discussions: The result is discussed based on Joyce Travelbee's theoretical theory and highlighting the unique human and interpersonal relationship, the significance of the hope for the suffering person, and how we understand the experiences of others through time and communication. Communication Conditions for nursing Empathy Nurse feelings Nursing Psychiatric care Suicide Suicidal patients Teamwork Empati Förutsättningar för omvårdnad Kommunikation Omvårdnad Psykiatrisk omvårdnad Sjuksköterskors känslor Självmord Självmordsnära patienter Teamarbete Nursing Omvårdnad
215	Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede : En litteraturöversikt / Nurses' experiences of caring for patients at the end of life : A literature review Ali Abdi, Anisa, Bergsten, Sanne January 2023 (has links) Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort, både i Sverige och globalt och behovet kommer fortsätta växa, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som har till syfte att ge ökad livskvalité hos patienter och dess närstående i livets slutskede. Dessa patienter återfinns i de flesta vårdverksamheter där sjuksköterskor verkar och sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Detta ställer krav på såväl ett yrkesmässigt kunnande, likväl som på den personliga och sociala kompetensen Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metodvalet har utgått ifrån en litteraturöversikt. Den genomfördes genom sökning, urval och en analys av de vetenskapliga artiklarna enligt Fribergs (2022) beskrivning. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat: Resultatet inkluderade elva kvalitativa studier och analysen mynnade ut i fem temaområden: Att lära känna och skapa välbefinnande för patienten, Att stödja närstående och främja delaktighet, Känslomässiga upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, Brister i samverkan och andra hinder inom den palliativa vården samt Behovet av teamarbete och stöd från kollegor. Slutsats: Av resultatet och med stöd av Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen framkom det att sjuksköterskor behöver finna hållbara strategier för att hantera de svårigheter vård i livets slutskede kan innebära i vilket verksamheterna har ett stort ansvar. Det behöver finnas avsatt tid för reflektion, handledning och återhämtning. Detta kan skapa förutsättningar för en kvalitativ god vård som alla människor bör ha rätt till i sin sista tid i livet. / Background: The need for palliative care is large, both in Sweden and globally, and the need will continue to grow, among other things due to an aging population. Palliative care involves an approach that aims to provide increased quality of life for patients and their relatives in the final stages of life. These patients are found in most care facilities where nurses work and the nurse have a primary responsibility for end-of-life care. This place demands on professional knowledge as well as on personal and social competence. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: The choice of method has been based on a literature review. It was carried out through search, selection and an analysis of the scientific articles according to Friberg’s (2022) description. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The result included eleven qualitative studies and the analysis resulted in five theme areas: Getting to know and creating well-being for the patient, Supporting relatives and promoting participation, Emotional experiences of caring for patients at the end of life, Lack of cooperation and other obstacles in palliative care and The need for teamwork and support from colleagues. Conclusions: From the results and with the support of Jean Watson’s theory of human care, it emerged the nurses need to find sustainable strategies to deal with the difficulties end-of-life care can entail, in which the health organization has a great responsibility. There needs to be time set aside for reflection, guidance and recovery. This can create the conditions for the good, quality care that all people should be entitled to in their last days of life. Care relationship End-of-life care Nurses Nursing care Participation Palliative care Person-centered care Teamwork Delaktighet Omvårdnad Palliativ vård Personcentrerad vård Sjuksköterskor Teamarbete Vårdrelation Vård i livets slutskede Nursing Omvårdnad
216	Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete : Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer / Students' course of action in group-work : About levels of ambition and patterns of behaviour in collaborative situations Forslund Frykedal, Karin January 2008 (has links) The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla. group-work small group-work teamwork group symbolic interactionism grounded theory difference of ambition ambition dependency interdependency group assignment behaviour creation of trust theoretical model grupparbete teamarbete teamwork grupp symbolisk interaktionism groundedtheory grundad teori ambitionsdifferens ambitionsberoende beroende tillvägagångssätt gruppuppgift tillitsskapande teoretisk modell Education Pedagogik
217	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0541 seconds